Jag vet inte hur det gått till, men nu är kylen så där mystiskt ogenomtränglig igen. Som en djungel i Amazonas där man hugger sig fram med machete i den mörka gåtfulla vegetationen och stöter på tidigare okända livsformer.
I själva verket är orsakerna till sakernas tillstånd en provkarta över mina sämsta egenskaper. En matfotografering som inställdes efter fem åttondelar på grund av min dåliga planering, en övermodigt stor leverans från Årstiderna, envist sparade produktprover för äckliga för att äta upp men jag är för snål för att kassera. Och så en jäst ost som min rättshaveristiska ådra förhindrar mig att slänga för att jag ska reklamera den. Snart.
Jag kan inte skylla på någon annan.
Att se in i kylskåpet är att se in i sin själs skitigaste vrår. Inte konstigt att man vill göra lidandet kort. Så ikväll funderar jag på kylskåpsroulette. En snabb bön till köksgudarna, ett kraftigt ryck i dörren – en lavin. Och så måste man laga mat på det som fallit ut.
Så när ni känner doften av åldrig kyckling med nutella, roquefort, pesto, röd curry, blomkål och coctailbär över Hornstull vet ni att jag snart får mitt rättmätiga straff.
Edit: Jag tänkte att jag skulle vara lite smart. Eftersom jag skulle fixa brillorna på St Eriksplan och behövde mjölk kom jag på den geniala idén att slinka in på Cajsa Warg för att köpa en liter god Järna-mjölk. Efter tre sekunder i butiken kände jag de första nervösa ögonryckningarna, efter sju sekunder gick hela min varelse in i födosök-mode. Först 284 kronor senare mindes jag tillståndet i kylen. Jag är förtappad.
Kommentarer
18 svar till ”Matälskaren introducerar: Kylskåpsroulette”
Tack Lisa, min fredag kommer att bli mycket bättre av det igenkännande skratt som just nu kvillrar i mig. Tack igen! :-)
Tur att du är en sådan kreativ själ, hoppas du berättar vad du gjorde med allt!
Hög igenkänningsfaktor, just nu. Kylen är full; vet inte med vad, och i vårt fall är det ytterst tveksamt om det skulle gå att tillaga något välsmakande av innehållet.
Shit, ni flippar allihop här på Taffel, det glädjer mig att se vad kökspsykbryten leder till, roligt för oss läsare är det i vart fall! :)
Susanne: Skratta du bara åt mit elände.
Anna B: Tror inte det va? ;-)
Annika: Du är ännu inte uppe i mästarklass.
Mikkan: Det flippade läget är konstant, vi upplever ibland korta perioder av noramalitet och känner oss då förvirrade och otrygga.
För övrigt: Största delen av Amazonas består ju av regnskog. Tvärtemot vad många tror är undervegetation där faktiskt nästan obefintlig på grund av bristen på solljus och näring. Men vafan, kostnärliga friheter får man väl ta sig så här en fredag.
Men herrejesus och milda matilda: lägg ut en bild! Jag vill se!
Bifaller Lottens önskan.
Gitto tog ju bild på sitt Kalmarkylskåp en gång i tidernas begynnelse.
Motsatsen till överfylld är inte så tokig för inspirationen det heller. Som fattig student konstaterade jag en helg att jag hade gul lök, silverlök och vitlök i kylskåpet. Alles! Av detta skulle anrättas en god och närande middag. Det var nog då, i mina ‘mid-twenties’ som jag insåg att det är en kul utmaning att laga något av nästan ingenting. Sedan dess tillämpar jag en idé om att 1-2 ggr per år “äta ur frysen” där det plägar finnas ytterligt konstiga saker som sparats alldeles för länge. Men kidzen har varit med på den idén också. [Det konstigaste som finns i min frys är resterna i en cigarrlåda av balsaträ, nämligen de cigarrer jag köpte på Kastrup inför firandet av min förstfödde sons födelse, som skulle ske ett par månader senare. Han fyller 22 år idag! Cigarrerna har hängt med för barn nr 2 och 3, men är fasligt torra nu. Det är så mycket nostalig i den där lådan att jag inte kan kasta den. Någon som har ett klokt tips vad jag skall göra med de fem cigarrer som är kvar?]
Lisa: BILD!
Stefan: om jag inte minns fel så tillredde Thomas Keller en söt mellanrätt till hårdrökaren Anthony Bourdain, bestående (bland annat) av en kaffekräm med lite fin cigarrtobak i (tror att han kallade den “Coffee and Marlboro”, den lilla lögnaren!). Fast det är nog mer kul än gott kanske.
@Adam: Jag har funderat på att skaffa sådana där cigarrör i lättmetall, paketera dem snyggt och ge som present till mina kidz tills de får egna barn.
Men visst fan e man lite korkad som sparar torra cigarrer i 22 år bara för att de är så svåra att kasta!
Skönt, det känns på något vis som en bra ursäkt, att kunna skylla på att du också gör det!
För två veckor sen rensade jag mitt kylskåp som jag då upplevde mer som en kompost…
Att då och då äta ur kyl, frys och skafferi gör jag då och då, oftast när det är mycket månad kvar på lönen.
@stefan. Emanuel Andrén tillverkade (kanske t.o.m tillverkar) praliner med cohibacigarr vilket smakade väldigt trevligt. kan tänka mig att det kan vara angenämt i en rödvinssås till hjort också
Tyvärr har jag ytterligare en dålig egenskap som förhindrar mig att lägga ut en bild: Fåfänga. Jag överlämnar det åt er fantasi att skapa egna bilder.
Inspirerad av tanken på kylskåprolett och att slippa trängas i affären en fredagskväll skapades ur mitt tomma kylskåp raggmunkar med stekt bacon och hemkokt lingonsylt. MMmmmmmmm Gott!
Stefan: gapskratt åt cigarrerna! Du får röka dem när du får barnbarn.
@Gunilla: Ja, så kanske det får bli. Men det är ju lite lattjo, att under de första tio åren så var det ultrakorkat att spara. Nu, efter 22 år, så börjar det nästan kännas så knäppt att det blir kul igen. Vad jag menar är att efter de första tio åren så hade det varit klokt och sunt att kasta eländet. Men att göra det efter 22 år … när de kan bli 44 år gamla och ännu torrare … så är det ju nästan (men bara nästan) korkat att kasta.
Maträtt kommer det dock inte att bli av bladen.
Vad är det knäppaste/mest generande ni andra har sparat?
Lysande! Kylskåpsrillette nästa..