Midsommar

Nu är jag hemma efter en stillsam midsommar utanför Vrigstad. Mycket fiske med klent resultat. Jag tog en rödögd stackars mört, Magnus fick en liten, liten abborre.

Jag har ätit farmor Ruts* hemgjorda ostkaka som är så god, och så mäktig att jag nog fyllt årets kvot. Hon gör den på spenvarm mjölk från en småbonde och kryddar den med alldeles lagom bittermandelmängd. Med tanke på mättnadsfaktorn hos ostkaka borde den väl för övrigt ha stor potential som ett low carb-tillbehör om man tar bort sockret? (Istället kan man ju krydda den med till exempel vitlök, en smula dijon och kanske en näve riven västerbotten och servera till älgsteken? Eller varför inte soltorkad tomat och pesto? Förlåt att jag hädar, Rut!)

Vi har ätit en med småländska mått minimalistisk midsommarbuffé (det vill säga stor: tre sorters sill, lax, två sorters skinka, ost, bröd, sallad, ägghalvor, västerbottensostpaj med löjrom med mera) och kaffebrödsförningen var överdådig. Förutom sagda ostkaka fanns också fantastiska faster Ullas** budapestrulle, choklad- och lingontårta, skurna syltkakor, mjuk pepparkaka samt jordgubbar med grädde. Jag, som kan räkna de gånger jag äter sött med ena handens fingrar, har nog lagt första grunden till en gedigen diabetes. Men det var det värt.

Farmor Ruts luftlök förtjänar ett eget foto. Jag har också en, men min växer på tok för slött.

Med oss hem har vi farmor Ruts hemodlade libbsticka, körvel, isop och gräslök, Vrigstad hemost, Lulles charks goda wienergrill, Vaggeryds isterband och grannen Lindbergs pinfärska ägg. Men de förtjänar egna poster i bloggen vad det lider.