När min mormor dog efterlämnade hon en hel pärm med recept. Någonstans i den pärmen finns ett recept på det hon kallade Monas tårta. Det är den ultimata sommarkakan: mycket enkel att göra och robust nog att klara misshandel med bärsaft och bersåvarm vispad grädde utan att tappa andan. Tyvärr är pärmen, sprängfylld av rivfransade sidor och urklipp ur allehanda veckotidningar (främst Hemmets Journal), en snårig och vildväxt scrapbook-djungel som kräver en 3-4 timmars hårt arbete för att bara ögnas igenom. Dessutom ligger den på mammas vind, ett mytiskt ställe varifrån saker för det mesta aldrig återvänder; vinden är som hämtad från en novell av Borges, eller åtminstone ett avsnitt av Twilight Zone.
Det har plågat mig något vansinnigt att jag inte lyssnade bättre den gång hon förklarade hur kakan gjordes. Jag minns bara att den var otroligt enkel att göra och att hon separerade äggen för att på vitorna göra en slags maräng som skulle bredas på en sockerkaksliknande botten innan gräddning. I det liknar kakan det som på nätet går under namnet Pinocchio-tårta, men jag har aldrig riktigt fått till den som den skall vara: saftig i bottnen, med spröd och ihopsjunken maräng på toppen och med en bra integration mellan kaka och maräng.
Jag är ännu inte där, men kom idag riktigt nära. Vi åt den alla tre efter middagen, med grädde och tinade frysta hallon. Behöver jag säga att Lilja gick och pratade om “tåta” resten av kvällen?
Om jag får skall jag göra kakan på landet i midsommar. Hoppas det gör dig stolt, murmur!
Replika av Monas tårta
receptmakare: peter jägerbro, eller är det mormor, eller mona?
Nog räcker den till 5-6 personer i alla fall.
Grundidén är enkel: separera äggvitor och gulor, gör en smörig, rörd sockerkaka på gulorna och en maräng på vitorna. För mig var det lite lustigt att röra ner bakpulvret i smör/socker-blandningen, men kakan blev i alla fall bra. Rör samman sockerkaksdelen med en slickepott, den skall inte vispas utan bli saftig och kompakt.
Marängen är av den spröda varianten, där vitorna vispas till mjuka toppar först innan sockret och mjölet vänds ner. Den får lite stöd av potatisstärkelse för att limma ihop med kakan bättre.
Servera med grädde och väl valda bär.
-
Till kakbotten:
-
2 äggulor
-
1 dl socker
-
75 g rumsvarmt smör
-
1.5 tsk bakpulver
-
1.5 dl vetemjöl
-
1.5 msk mjölk
-
Till maräng:
-
2 äggvitor
-
1 dl socker
-
1 msk citronsaft
-
1 tsk potatismjöl
-
Börja med kakbottnen. Rör det mjuka smöret med sockret till en krämig, porös smet.
-
Rör sedan ner bakpulvret.
-
Separera äggen, rör ner äggulorna i smör- och sockersmeten en och en, och lägg vitorna i en skål.
-
Rör sedan ner mjölet tills kaksmeten är slät och helt fri från klumpar, avsluta med att röra ner mjölken.
-
Smaka generöst på kaksmeten, för den är så god att man inte kan hålla sig. Bred sedan ut den i en bakplåtspappersklädd rund pajform.
-
Marängen: Vispa äggvitorna och citronsaften med elvisp på mellanhastighet till mjuka toppar.
-
Vänd ner sockret i äggvitevispet med slickepott, tills sockret börjat smälta och marängen börjar glänsa.
-
Sikta potatismjölet över marängen och vänd ner det, också med slickepott.
-
Bred marängen över sockerkaksbottnen så att den täcker överallt utom möjligen längst ut mot kanten av formen.
-
Sätt in formen i mitten av en 200 graders ugn, dra genast ner till 175. Grädda i ca 20-25 minuter. Marängen skall fluffa upp och börja ta färg, men kakan skall inte bli torr.


Kommentarer
11 svar till ”Monas tårta”
Pinocciotårta, det har alltid varit en klassiker i min släkt oxå.
Fast här kallades den oftast mormor Majas tårta. Eller bara “Majas tårta” för de som inte var släkt.
Min mormor Maja var på den tiden det begav sig så kallad “kalaskokerska” och lagade festmat till alla möjliga olika sorters fester och bröllop eller när helst det skulle firas något.
Jag fick ta över hennes receptpärm efter hon gick bort för några år sedan, och jag känner precis igen din beskrivning av pärmen med allehanda urklipp och handskrivna svårtydda recept lite huller om buller :-)
Det är nog många som gjort anspråk på den klassikern! God är den, jag skall nog ta en bit till så snart matchen är över.
Jag uppmanar er verkligen att göra den här kakan. Helst redan idag. Sätt på ugnen och ni kan stoppa in kakan så snart ugnen blivit varm. Den rörs ihop på nolltid. Orkar ni inte vänta på att smöret skall bli mjukt så kör det några sekunder på defrost i mikron.
Ja, den här tårtan har nog många namn. Kan du förtydliga lite i receptet så att man fattar vilken smet man ska vända ner nya ingredienser i?
Done! (Hoppas jag.)
Den finns i många skepnader med samma ingredienser, men det är i detaljerna den avslöjar sig. En del varianter har varit sisåsisådär, men just den här blev riktigt bra. Vi har redan ätit upp den.
En tårtas första skyldighet är att bli uppäten snabbt.
Mitt nästa steg med marängkakan.
Dela den i två lika bitar.
Ena biten läggs “marängen ned” på tårtfat.
Vispa grädde,
blanda med gott hemkokt sylt, frysta hallon,jordgubbar blåbär…..
Lägg sylt,bär,vispgrädde på tårthalvan.
Toppa med andra rättvända tårthalvan och ……
ja resten förstår ni läsare.
Jag brukar kalla det Marängtårta
Örjan, jag är så präglad på mormors variant, den kom i ett lager. Vilka minnen jag har av denna ljuva, simpla kaka…
Jag blev väldigt sugen på den här kakan men nästan ännu mer sugen på rabarber. Så jag lade helt sonika lite schoppad rabarber blandad med socker, vaniljpulver och kardemumma mellan marängen och sockerkakan. Samsas med sirpasbröd i ugnen atm! (vad gör man inte för att imponera på familjen när man är hemma på sommarlov..)
Rabarber funkar nog förträffligt till. Själv skulle jag gjort en kompott på rabarbern och lagt den ovanpå den färdiga kakan, men det är tur att alla inte är som jag.
Mormor hade gillat din idé.