Santa Maria var på vippen till något stort redan med sin pastakrydda Pasta Rossa. Den hade varit alldeles utmärkt om man bara hade avhållit sig från att tjoffa ner för mycket natriumglutamat som gav en rälig metallsötma. Santa Maria kan inte på långa vägar mäta sig med företag som Frontera i USA, men i Sverige är de faktiskt ofta bäst i klassen.
Förra veckan fick jag varuprover av nya kryddblandningar från serien more. Det anmärkningsvärda är inte att alla produktnamn saknar versaler utan att man helt sonika uteslutit natriumglutamat (a k a E 621). En tillsats som obevekligen får mat att smaka industrilagat. I alla fall lyste tillsatsen med sin frånvaro på de tre kryddor jag testade. Jag undrar om någon kommer att sakna den.
En annan trevlig egenskap är att salthalten är mycket låg. Det förklarar de något höga priserna. Många kryddblandningar består ofta till största delen av billiga ingredienser som salt och natriumglutamat.
Jag inleder provsmakningen med cacao & chili Det börjar bra med hög smak av kakao och mör krunchighet från så kallade nibs, rostade bitar av hel chokladböna. Chilin är ganska balanserad. Kaneltouchen pryder sin plats. Ojdå, trevl … Asch, så kommer den där artificiella aromen och chansen att få dela ut ett riktigt högt betyg ryker.
Samma sak gäller chili & lime som hade en svag smak av hårbalsam. Viserligen ett ganska dyrt hårbalsam, men i alla fall.
Wasabi & sesame gillade jag faktiskt, även om det är bisarrt att kalla kryddblandningenför wasabi när det egentligen är vanlig pepparrot som ger schvunget. Om du till äventyrs råkar få wasabi på krogen kommer du att märka det på den svidande känslan. Inte i munnen utan i plåboken. Äkta wasabi kostar nämligen många tusen kronor kilot och ersätts därför av lika tungrungande senap eller vanlig pepparrot som färgas grön.
En liten varning för att mixerna har kort hållbarhet. Jag gissar att de kommer att förlora en del av sin charm ganska kvickt just för att så mycket av ingredienserna är naturliga. Det är priset vi betalar för att slippa onödiga kemikalier. En mörk burk hade skyddat smaken men tilltalar tyvärr inte konsumenten.
Trots vissa invändningar så ger jag de tre blandningar jag testat 4 Taffelgafflar av 5 möjliga. Jag använder inte själv den här typen av kryddblandningar eftersom det är mitt jobb att hitta på nya smaker. Men Santa Maria visar att det är möjligt att laga användbara och fyndiga kryddsalter utan natriumglutamat. Och det är värt en massa.
PS. Bilden ovan är inte en gratis produktbild, jag har tagit den i mitt kök. Vet inte varför det ser ut som en produktbild från 1992, kameran lever sitt eget liv. Hoppas att det är en fas vi kommer över, den och jag.
Kommentarer
16 svar till ”More: Santa Maria snubblar lite på mållinjen men klarar sig med äran i behåll”
Jag tycker vi ska flagga mer för vår kära gamla pepparrot jag! Allting heter wasabi numera.Men färskriven svensk pepparrot utan färg är ändå det godaste.
Är kakaon grue de cacao? Fast grue är väl obearbetad… (pratar med mig själv…)
Snyggt förpackade är de också.
Nyfiken i en strut:
Hur gör du egentligen när du provsmakar en krydda / kryddblandning? Tuggar på den direkt i munnen? Eller blandar du ut den med något för att simulera vad som händer när man har kryddan i maten?
Anette: Det viktigaste är faktiskt att prova kryddan rent. Eftersom jag är rutinerad smakare kan jag lägga till smaker i huvet (ungefär som vinprovare kan säga vilken mat ett vin passar till utan att testa kombon).
Just de här kryddorna är ju tänkta att tillsäta sent i matlagningen eller vid bordet. Annars hade jag inte bedömt dem utan att ha lagat mat med dem ordentligt. Fonder måste man t ex jobba med ett tag för att bilda sig en uppfattning om. Jag ska snart recensera några olika buljonger.
Alla har ju lite olika åsikter om vad som är gott. En del beror på arv, en del beror på miljö. Älskar man aromat och Piffi gillar man nog inte de här kryddorna.
Det är ju trots allt samma starka substans i både wasabi och vanlig pepparrot, allylisotiocyanat eller vad det nu heter på kemisvenska. Senapsolja kallas den ibland. Men det låter ju inte alls lika snyggt som wasabi (vill minnas att det finns någon “cider” med wasabismak också – antagligen ungefär lika äkta vara däri).
Och jag undrar i kapp med nyfiken-i-en-strut-Annette: hur testar man kryddor på ett systematiskt sätt?
Det var på tiden att de stora företagen börjar utesluta natriumglutamat, pluspoäng för det! Hoppas fler tar efter och att det sprider sig till flera produkter, utbudet idag är inte så stort om man vill undvika den artificiella tillsatsen i buljonger, fonder etc.
Bara grejjen att de gör en kryddblanding med kakao är att hurra för. Det är verkligen en underskattad matkrydda.
Lisa skrev:
“Det anmärkningsvärda är inte att alla produktnamn saknar versaler utan att man helt sonika uteslutit natriumglutamat (a k a E 621). En tillsats som obevekligen får mat att smaka industrilagat. I alla fall lyste tillsatsen med sin frånvaro på de tre kryddor jag testade.”
Du har ju skrivit bra saker om blindtester innan – har du själv blindtestat om du känner skillnad på syntetisk natriumglutamat och naturligt förekommande umamismaker? Mängden man tillsätter måste väl ändå ha betydelse, eller menar du att alla recept där man slänger med en vanlig buljongtärning i köttgrytan smakar industrilagat?
För övrigt blir jag lätt nedstämd av kommentarerna på glutamatsajten du länkade till. Jag vet ju att ni på taffel.se har en sansad inställning till glutamatets farlighet (dvs ofarlighet), men det har inte kommentatorerna på Recepthjälpen!
Jag är ganska känslig mot artificiell glutamatsmak och blir allt känsligare. En liten aning glutamat som när man hjälper upp en gryta med lite av Touch of Taste kan vara trevligt. När det kokar ihop med maten tycks det bli bättre. Men jag har dragit ner doserna där också.
Buljongtärning minns jag inte när jag använde sist. Mat kan vara god trots glutamat, men i min mun smakar det onaturligt.
Det är lite som med korkat vin: när man lärt sig känna igen defekten hittar man den mkt lättare.
Det går nog inte att göra ett bra blindtest på naturlig umami eftersom det är så många smaker som spelar in. Men jag känner nästan alltid när det är tillsatt natriumglutamat, en överdos jästextrakt som numera används som alternativ kan också vara obehagligt men inte på samma stickiga sätt.
Jag testade t ex Pasta Rossa utan att läsa innehållsförteckningen och kände direkt glutamatsmaken som pajade hela den fina kryddan. I alla fall för mig.
Jag tror problemet med glutamat är mängden. Och kanske formen den befinner sig i. Tror nog glutaminsyran förekommer mer i komplex och föreningar naturligt. Och framföralt: i en balans med andra umamiämnen som ger synergism men också harmoni. Sen tror jag den artificiellt framställda glutaminsyran är en optisk isomer men jag vet inte hur/om kiralitet påverkar.
Det går nog att jämföra umami – glutamat med vanilj – vanilin.
Kurt. Bra liknelse!
Kurt och Lisa – jag kan också köpa liknelsen om vanilj – vanillin, men även där beror ju effekten på mängden. I små mängder och en komplex blandning av smaker blir det mycket svårare att känna skillnaden.
Den “wasabi” som säljs i våra livsmedelsbutiker brukar ju också vara ett skämt. Svensk pepparrot+färgämne, till ett pris som är väääldigt mycket högre än pepparroten utan färgämne på hyllan bredvid…
Mer och mer känner jag ett litet hugg av ångest i magtrakten vid den hissnande tanken på vad man egentligen har stoppat i sig genom tiderna. Jag tänker främst på glutamatdebatten. Tycker det är toppen att det nu mer och mer kommer i dagen att allt vi äter inte är fullt så sunt, eller ens nödvändigt. Jag försöker bättra mig och utesluter varefter jag lär mig, sånt som innehåller till exempel glutamat. Varför äta det som inte är nödvändigt? Varför tro blint på det som säljs? Skönt att det blir mer trendigt med bland annat långkok och fräscha råvaror samt etiskt *rena* produkter. Att man tar sig tid och omtanke kring matlagning. Det får maten att smaka så mycket bättre.
Men detta får stå för mig.
Hejsan!!!
Var på Serveras matmässa i veckan. Provsmakade då marshmallows som man kryddade med cacao-chili, eller chili-lime.Det var fantastiskt GOTT! Har inhandlat precis, så jag ska bjuda familjen på provsmakning ikväll.Detta tycker jag passar att ställa fram på bordet tillsammans med chips o popcorn en fredagkväll framför tv:n.