Enligt Henrik Ennart och The New Oxford American Dictionary är localvore det senaste modeordet.
Vad det betyder? En person som med nit, gränsande till religion, ägnar sig åt att snoka upp mat i närområdet. Närätare föreslås som svensk översättning. Vilket i och för sig kan tolkas som oplanerade inköp på 7-eleven eller korta exkursioner till korvkiosken runt hörnet.
På Oxford Food Symposium i höstas lyssnade jag på en ung filosofistuderande kvinna som var hängiven idén. (Återkommer med namn och detaljer.)Hon menade att principiellt borde närätares matval respekteras lika mycket som vegetarianers. Eller för all del de begränsningar som religioner innebär i dieten. En intressant diskussion men jag anser nog att närätarna skulle få se sig i månen efter middagsinbjudningar om de krävde detta.
Trots att jag älskar intellektuella gastronomiska utmaningar är jag tveksam. Handel bidrar till ekonomisk stabilitet och utvecklingsländer är beroende av att exportera råvaror, även om de borde få utföra mer av det lönsamma förädlingsarbetet själva. Idag förhindras exporten av förädlade produkter genom effektiva skyddstullar, oändligt mycket högre än de bistånd som bekymrar så många.
Att odla sockerbetor i Sverige är korkat både ut ekonomisk och energimässig synpunkt. Å andra sidan är det rätt korkat att likt medelsvensken peta i sig 40 kg socker per person och år också. Importera det underbart goda rörsockret och låt det kosta så mycket att sockret blir vad det borde vara: en lyxartikel som används sparsamt.
Ett liv utan ett par koppar kaffe på morgonen är inte mycket till liv. Vi måste våga göra distinktioner mellan nödvändiga, eller i alla fall ur vissa synpunkter trevliga, livsmedelstransporter. Och samtidigt inse det tämligen begränsade värdet av att importera kålrötter från USA och lök från Nya Zeeland.
Dessutom upphör man aldrig att förvåna sig: När man gör en livscykelanalys på livsmedel visar det sig att det inte räcker med sunt förnuft för att göra bra miljöval. En frilandsodlad rucola från Italien är förmodligen bättre än en som drivits fram i växthus i Stockholm. Den allra första bortklemade svenska färskpotatisen är en miljöbov utan dess like. Vi behöver experter som gör jobbet åt oss.
Jag föredrar vetenskap, även när den är bristfällig, framfö matideologier som närmar sig dogmer. Jag föreslår att livscykelanalytiker utropas till det nya trendordet!
Här finns en intressant diskussion.
Eller läs lite om Alice Waters som startade rörelsen i Kalifornien. Det moderna amerikanska kökets matmor.
Kommentarer
9 svar till ”Närätare nytt modeord”
Åh vilket inlägg! Mycket läsvärt.
Ett av mina nyårslöften i år är att äta och shoppa miljövänligare. Inga plastpåsar utan tar med mina egna tygpåsar till affären, åtminstone en gång veckan ska jag äta veganskt och en gång vegetariskt, så ofta det går ska jag äta lokalproducerad mat som är i säsong.
Men självklart ska även jag äta och dricka lyxvaror, det ska jag göra sällan men när det väl görs så ska jag njuta tillfullo utan skuldkänslor :)
Gott nytt år Lisa, ser fram emot mycket bra läsning under 2008.
Vilket intressant inlägg.
Utan att ha hela definitionen av närätare klar för mig så passar ordet på mig.
Att välja lokalt och säsongsbetonat och tänka globalt känns rätt för mig.
Hellre äter jag en seg biff från grannen än en mör biff från australien.
Tack – vidarebefordrat till diverse miljömedvetna nissar med världssamvete. Exemplet med italiensk vs svensk rucola lär också gälla kenyanska vs holländska snittblommor, dvs det är mer miljöbelastande att köpa de holländska drivhusblommorna trots att de kenyanska transporterats med flyg.
Jag är helt med dig att vetenskap är vägen att gå, men den är svår att ta till när man står där på ICA och vill handla miljövänligt. Då kan ju principer som att handla närodlat i första hand vara ganska bra att ta till. Sen tycker jag att det är ett snedvridet fokus på matvaror. Bomull till exempel är ju rena skräckhistorian när det kommer till besprutning, det går ett kilo besprutning per kilo bomull, men nästan inga diskuterar behovet av framtagandet av ekologiska kläder.
Kan ju passa på nu när jag skriver min första kommentar här att tacka för en kättebra och rolig blogg som sprider nörderiets evangelium.
Sagt och gjort! Hoppas det inte gör något att vi har kvar länken till den gamla sidan också? Det finns ju en del att upptäcka där för de som inte varit inne tidigare!
Ha det gott!
Smart inlägg och bra att någon tar upp diskussionen kring närproducerat kontra importerat. Annars är det så lätt att debatten slutar vid att närproducerat alltid är ett bättre alternativ, vilket naturligtvis inte är fallet. Att fortsätta dricka importerat kaffe tycker jag är bra! Men se till att det är rättvisemärkt.
Här hittar ni en rolig och inspirerande artikel och videoinslag där Alice Waters tar en med på Farmer’s Market i NY. Rekommenderas!
Fast jag vill tilläga att det är jäkligt lätt att vara lokalätare i Kalifornien där man skördar tomater tre gånger om året. Och faktum är att vattenbriten i Kalifornien är skriande. Ca (0% av alt vatten går till jordbruket bland annat till kosntbevattning i områden där man inte borde odla.
Och: Välkommen Kristoffer! Matvarorna är så stor del av vår konsumtion att de är viktigast. Men jag håller med om bomullen som är ett sorgebarn.
Jag funderar på Selenbrist som var en huvudfråga för några år sedan. Sveriges åkerjord är selenfattig och börjar man ensidigt äta närodlat bör man fundera på konsekvensen. Att tänka närodlat ur miljösynpunkt kan vara bra men alltför ensidig kost leder alltid till brister. Maten berikas ju ibland för att kompensera (jod i salt). Rakitis ökar i England (D-vitaminbrist). Tänk på var vi bor.