Tänk vilken lycka när ett sommarregn faller över en grekisk ö! Hur alla växter liksom spritter till, girigt suger i sig dropparna och en nästan bedövande väldoft sprids över kullarna. Regn är väldigt sällsynta på Amorgos så här års, men just den här dagen, när vi skulle besöka örtsamlarna i bergsbyn Langada, överfölls vi utan förvarning av en ljummen dusch.
Trots öns litenhet rymmer Amorgos flora nästan 600 vilda arter. Örter i ett så kargt och torrt landskap får en hög koncentration av aromer och Vangelis Vassalos och hans fru Elena drar nytta av detta i företaget Iamata där de skördar, torkar och distribuerar vildväxande örter till restauranger och destillerar somliga till aromterapioljor.
Varje vår lär de upp och anställer plockare som finkammar sluttningarna, en grekisk variant på samma idé som Rittmans Jordnära.
Den lilla butiken i Langada var fylld av knippen och torklådor med vild rosmarin, timjan, kamomill, johannesört, malört, mynta, kyndel, salvia och en starkdoftande citronverbena, med det poetiska namnet louisa på grekiska. Dessutom odlade de själva basilika, koriander, ringblommor och annat på gångavstånd från det egna huset.
Vangelis fick bråttom att lyfta in torklådorna under arkaden i skydd mot regnet medan vi pratade om Amorgos svårigheter att behålla sin artrikedom. Getskötseln på ön har exploderat i modern tid och de nitiska djuren strövar fritt och äter allt i sin väg, med torka och erosion som följd.
Vangelis suckade över att det var bra mycket svårare att engagera plockare än bilburna herdar och att många öbor tänkte bedrövligt kortsiktigt.
Men Iamata satsar: de distribuerar redan örter till restauranger på ön, bland annat till Taverna Nikos i grannhuset som specialiserat ig på ekologiskt och närproducerat och som drivs av Vangelis bror. De har försäljning över internet av både torkade örter, oljor och andra produkter som de framställt i sitt laboratorium.
Nyligen fick de besök av ett gäng norska kockar som blev så imponerade att de beslöt sig för att direktimportera till sin restaurangkedja.
När regnet dragit förbi följde jag med Vangelis till ett ställe bakom åsnehagen där det växte vild oregano. Vi plockade en bukett som jag knaprade på och smaken var så stark och pepprig att det nästan brann i munnen. Vangelis skrattade och sade att öbefolkningen sällan använde denna potenta krydda eftersom den så lätt överdoserades, men det kanske kunde bli ändring på den saken så småningom, han sålde mycket av den. Hans egen favorit var annars salvia, den vanligast vildväxande örten på ön med en oöverträffad koncentration av doft och smak.
Kommentarer
9 svar till ”Örtsamlaren i Langada”
Vänta bara, det finns en del att hämta från sveriges flora också, långt bortom ramslök och kajp. Men jag skulle gärna göra en resa i dina fotspår.
Visste väl att du skulle nappa, Peter. Vi kanske skulle volontera som örtplockare till våren?
Det finns det definitivt! Ätbara blommor och vilda örter. Jättehäftigt att gå och botanisera. Det största problemet är avsaknaden av kunskap, hos mig själv också. Jag plockar t ex inte svamp för jag är rädd att plocka nåt man dör av. Ändå svämmar det över av karl johan-svampar som folk betalar hur mycket pengar som helst för i torkat tillstånd.
Svamp är heller inte min starka sida, men soppar är väl ganska harmlösa? En annan sak som var intressant på Amorgos var det stora intresset för självhushållning, öborna odlar själv det mesta av sina grönsaker – för att veta vad de får (har varit en del skandaler vad jag förstod) samt för att hålla nere kostnaderna. Fanns en rikbärande, icke vattenkrävande tomatsort från Santorini som jag blev riktigt nyfiken på…
Vackert! Och den där tomatsorten från santorini är ja bra nyfiken på. Samtliga mina tomater jag odlat någonsin har dött eftersom jag glömt vattna dem.
Och Jessika: alla soppar kan du plocka även om du är osäker, det finns ingen risk att du dör av dem. En och annan (gallsopp typ) smakar lite illa bara.
Gitto: Får se om jag kan skaka fram några frön någonstans. I så fall skickar jag. Vi väntar ett paket med kvarglömda effekter under sommaren :)
Vilket paradis :-D
Mysig läsning så här på förmiddagen. Blir sugen på att resa dit. Besökte Kreta en gång och där var luften tung av doften från örter på torra kullar, älskade det! Smolket i bägaren, getterna, är de till mjölk/ost då?
Mjölk/ost och kött. Kommer eget inlägg om dem senare.