pierogikantarell

Pierogi. Igen!

Hur många sorters pierogi kan en kvinna göra? En berättigad fråga. Men jag kan meddela att min fantasi ännu inte är uttömd. På långa vägar. Det är något med pierogi som gör att jag fortsätter uppfinna nya fyllningar närhelst jag drabbas av suget efter klibbig kokt deg och umamistinn, fethal köttfyllning.

De här kom till idag när jag bjöd en bekant tillika ungkarl på middag. Hans skafferi var väl inte fullt så välfyllt som jag är van vid, så jag höll allt enkelt. Årets första ekbackskantareller, fläskfärs, bacon, karamelliserad lök, vitlök, timjan. Och som det där lilla genidraget som jag i efterhand själv blir lite paff över: En skvätt vitt portvin som stod och såg övergivet ut i skafferiet. Kombinationen visade sig vara fullkomligt gudomlig. Ibland undrar jag om jag inte besitter ett slags absolut gehör för smaker. Eller så har jag bara tur när jag tänker mat.

Kantarellpierogi med fläsk, timjan och vitt portvin

Receptmakare: Margit Richert

Portioner: 4 hungriga

Tid: 2 timmar

När man tröttnat på kanterelltoast och kantarellomelett är det dags att börja blanda ut de små gula med kött. De gör sig fantastiskt fint även i den rollen.

  • 1 stor gul lök
  • 3 vitlöksklyftor
  • 3 msk smör
  • 1 paket bacon
  • 3 dl förvällda yttepytthackade kantareller
  • 250 g fläskfärs
  • 1 msk vitt portvin (eller finosherry)
  • 2 tsk torkad timjan
  • salt, svartpeppar
  • en sats pierogideg, tex denna
  • Till servering:
  • Smetana
  1. Finhacka lök och vitlök och stek den långsamt i smöret tills den blivit karamelliserad.
  2. Finhacka baconet och blanda ned den, fräs ytterligare några minuter.
  3. Tillsätt kantarellhacket och fräs vidare i 5 minuter.
  4. Låt svalna.
  5. Blanda svampfräset med fläskfärsen och smaka av med portvin, timjan, salt och en rejäl dos svartpeppar.
  6. Kavla ut pierogidegen så tunt du orkar och ta ut små rundlar med kakmått eller glas. Kavla ut rundlarna lite mer. Lägg en rejäl klick fyllning på och fukta degkanterna med ett pekfinger doppat i kallt vatten. Vik ihop till halvmåneformade paket och tryck till kanterna med en gaffel. Lägg på bakplåtspapper så länge. Inte för nära varandra, de klibbar gärna ihop! Upprepa tills deg och/eller fyllning är slut.
  7. Koka upp en stor kastrull med  välsaltat vatten.
  8. Sjud pierogerna i omgångar, 10 minuter brukar vara lagom, men det beror på hur stora de är. Enklast är att skära igenom en och se om den verkar klar.
  9. Ta upp med hålslev.
  10. Ät ångande varma med en klick smetana.

Kommentarer

7 svar till ”Pierogi. Igen!”

  1. Smäller av.

  2. Gunilla

    Margit, absolut gehör för smaker (eller helt enkelt för matlagning) är exakt vad du har.

  3. Julia: Du måste laga dessa. De är himlen!

    Gunilla: Ja, det är inte mycket jag anser mig fenomenal på, men mat. Tja, jag tänker inte hymla med att jag är bra på det.

  4. Gunilla

    Jag har alltid använt ”absolut gehör” för ditt förhållande till matlagning. Eller om det är du som sagt det även tidigare.

  5. Gud, så jäkla gott det låter! Jag måste nog ta mig i kragen och pröva pierogi.

  6. Gunilla: Jag kan ha sagt det. )

    Annika: Ja. Det tycker jag verkligen att du ska. Det är ett pilljobb, men så underbart, underbart gott.

  7. Mia P

    Spontangjorde detta idag, men med bl a toppmurklor. Fantastiskt härligt fettdrypande gott!