Produkttest: delidas!

“Aiaah!” kvider Magnus och började flämtandas genom munnen. “Hfff” sa jag, och gjorde det samma.

Det hela började med att jag letade efter flanksteksrecept. Efter idogt googlande hamnade jag på den här sidan. Vad är det här nu va? En stark sås som jag inte testat? Från Panama av alla ställen? Det här måste undersökas – jag är snudd på perverst förtjust i flaskor med hett innehåll.

(En parantes här: när jag arbetade som servitris och festade mer än jag sov brukade jag hälla i mig så mycket ren tabasco som möjligt bakfulla mornar. Det hjälpte mot tröttheten, men inte mot huvudvärken.)

Eftersom jag är en av naturen lat människa åkte jag inte in till Stockholm för att köpa en flaska. Nej, jag utnyttjade min position som matbloggare och skickade iväg ett mejl där jag helt sonika bad snällt om en flaska. Och igår kom den med posten. Vill man korrumpera mig bör man vädja till min bekvämlighet, inte till min plånbok.

Med dessa brasklappar klappade och klara, vad smakar såsen då? Jag tog en slurk ur flaskan på väg hem från brevlådan. Mitt första intryck är att det inte är så värst starkt. Så jag tar en större slurk. Hjjjjaah! Det är inte alls lika starkt som tabasco, men det är betydligt starkare än jag trodde.

När Magnus kommer hem tar vi en tesked var, och det är då vi börjar låta. Fast det är lyckliga läten som kommer ur oss. En fruktig chilismak med trevlig ton av senap. Bra hetta, det vill säga smärtsamt men inte alls outhärdligt. Rejäl syra som bryter av mot senapen.

Magnus tvekar lite på betyget men lutar åt full pott eftersom hettan är så perfekt. Jag knorrar lite om att jag inte får låta mig korrumperas. Kommer jag åka hela vägen in till stan för att köpa en ny när den här flaskan tar slut? Jag tror faktiskt det, så det blir en stark fyra (av fem).

Till middag blev det grillad flankstek. En glaze på 2 msk ketchup, 1 tsk honung, 2 tsk soja och en rejäl dos D’elidas penslades över mot slutet. Väldigt gott i all sin enkelhet, men flanksteken blev lite övergrillad.