I fredags ringde de från någon PR-byrå och undrade om jag ville ha varuprover från ICA. Eget varumärke. Julmat. Två saker jag är synnerligen skeptisk till. Trots att jag vad jag minns var helt nykter (klockan var faktiskt inte ens 11.00) tackade jag ja. Det kan ha att göra med att jag var försonligt inställd efter att i förra veckan smakat en av ICAs egna utmärkta frysta fruktblandningar med gojibär och havtorn. Splendid!
I mitt jobb måste man hålla koll på utbudet i affärerna, ibland är det enbart plågsamt, understundom en kär plikt som kombinerar nytta med nöje. Jag ger bort det mesta av de produktprover jag får, ibland efter att ha provsmakat lite först. En gång skänkte jag ett överlyckligt bud en hel fryskasse full med färdigmat som han försökte leverera. I en enda mening lyckades han sen elegant få in att det luktade gott från köket, att jag också luktade gott och att han var ungkarl.
Så nu har jag alltså ätit mig igenom några av julvarorna under ICAs eget varumärke så att ni slipper. Julmusten kan jag inte uttala mig om; eftersom jag avskyr julmust till yrselns gräns har jag inga referensramar. Pepparkakorna blev kvar hos vännerna vi gästade utan att vi hann prova dem.
Pepparkaksfil: Okänsligt kryddad. Smakar som något som surnat som inte borde vara surt. Undvik. Vill ni stället ha en mindre sockersmockad smaksensation så riv lite torkad ingefära över den neutrala filen eller lite kanelstång över tjockyoghurt. Bästa smakkamraterna och nyrivna kryddor är bisarrt mycket bättre än de färdigrivna.
Julkyckling: Ett illavarslande namn på enkel marinerad pjodd nerkörd ett i metalltråg. Kycklingens ljusa kött rimmar illa med mustiga julkryddor. Den skarpa syran skär sig mot det kaneliga. Det snällaste jag kan säga är att den inte var jätteäcklig och att jag skulle kunna tänka mig att använda ett schampo som luktade så här.
Julskinka: En av de bästa färdiggjorda julskinkor jag ätit. Lagom salt, mycket saftig, mjuk och med tydlig griskaraktär. Vi köper en ekologisk julskinka i år, men om du nödvändigtvis ska äta en konventionell gris ska den i alla fall smaka så här bra. Vi åt skinkan av vårt hemgjorda intensivt rosaskimrande äppelmos som vi spetsat med nyriven pepparrot. En riktigt bra lunch.
Kommentarer
7 svar till ”Produkttest: En kasse jul”
“I en enda mening lyckades han sen elegant få in att det luktade gott från köket, att jag också luktade gott och att han var ungkarl.”
Snabbtänkt och kreativ kille.
Var är pepparkakorna? Jag har letat överallt!
/en sugen en
Å, surmjölk med mald ingefära! Det åt alltid farfar.
Fasen, de borde veta bättre än att skicka grejjer till dig egentligen, risky business att utsätta sig för din vassa tunga.
Så vad skulle du tycka om Blåbärscurry på kyckling på http://www.trekronorvin.se/?
Undrar lite hur någon som kan vara så insatt i matvärlden INTE är vegan? Hur ser du på frågan om djurhållning och liv? Är det inte så att vi, eftersom vi faktiskt har bra alternativ, helt ska välja bort att döda och äta djur för att det är “gott”?
Inget påhopp utan en genuin fundering, nu i dessa matbloggs-tider :)
Undrar: vad gäller liv är jag ytterst pragmatisk. Människan är ett rovdjur, eller rättare sagt uvecklad för blandkost. Jag skulle inte ha problem att själv ha ihjäl ett djur för att äta upp det. Jag gillar fiske och drömmer om att ta jägarexamen.
Vad gäller djurhållning är jag för en god sådan. Därför äter vi mest lamm,vilt och djur från bra uppfödare. Nästan allt nötkött går att ersätta med hjort och rådjur. Årstiderna har t ex gräskött. Nibble Gårdsgris är ett bra exempel. Det finns en mycet stark vilja bland matbloggare att fixa bra alternativa kött. Men får jag en konventionell skinka äter jag upp den.
Jag har mer problem med att dricka kaffe och äta socker som är producerat under förhållanden där människor lider. Inte heller gillar jag att djur föds upp på mat människor borde få äta.
Jag experimenterade med veganmat ett tag och var hungrig och sur för jämnan. Dessutom fick jag ont i magen av för mycket sojaprotein. Eftersom jag läst till dietist vet jag hur svårt det är att tillgodose näringskraven med veganmat. Om man tittar på vår konstitution är det ganska uppenbart att vi är gjorda för att äta animalier och mycket grönt. Spannmål mår jag inget vidare av.