Paulúns Äpple- & Kanelmüsli: 3,5/5
Förut hade jag en del att anmärka på Fredrik Paulún. Numera är jag rätt försonligt inställd. För det första har han modifierat sin diet något och och är bättre påläst än de flesta. För det andra har det kommit mer bra forskning som visar att man förmodligen mår bättre om man äter som Paulun vill, än vad det allt mer mossbelupna Livsmedelsverket rekommenderar. Det är inte tack vare dem som en dryg fjärdedel av all pasta som säljs numera är av fullkornsvarianten. Med allt detta i åtanke är jag inte dummare än att jag kan ändra mig.
Så jag var faktiskt på ett ovanligt generöst humör när jag hällde ut kartongens gråbleka innehåll över min Dofilus. Jag är ingen gotteråtta och det skrämde mig inte nämnvärt att texten på kartongen hotade med att müslin var fri från tillsatt socker.
Fredrik, det här kunde ju varit riktigt bra! Kanelsmaken är både passande och bidrar med sötma, flingorna föredömligt knapriga med lätt rostad ton. Men … Istället för att vara tryggt förvarade i sedvanliga plastpåsen var flingorna packade direkt i den otäta kartongen. De smakade helt enkelt lite avslaget och kartongigt (jag gillar iofs papper, men vid kartong drar till och med jag gränsen).
Trots allt kommer jag att äta upp müslin med viss behållning och jag ger lite extra poäng för att det är en nyttig müsli som ändå smakar så pass bra. Men till det priset känns inte den påvra förpackningen ekologisk utan småsnål.
Kommentarer
21 svar till ”Produkttest: Paulúns müsli”
Jag har undrat en sak… Gillar du Jack Daniels? Den tycker jag har en eftersmak av papper! (vilket för mig nog inte är en lika positiv eftersmak)
Svårt det där med förpackningen… Kanske skulle det räcka med en sån där “koldioxid-vatten-plastpåse” som innerförpackning!?
Jag gilar inte wirre alls, men förstår vad du menar med JD.
Alltså jag tycker att det är lite småfånigt att spara in på plastpåsar där de har en viktig funktion att fylla. De inebär ganska liten miljöpåverkan i förhållande till andra saker.
Det är det där myggsilandet hela tiden … Vi oroar oss för mycket för småsakerna och för lite för de stora.
Varför köpa musli som inte smakar särskilt bra när man kan göra jättegod och nyttig musli själv? Jag har i alla fall sluta köpa alla typer av frukostflingor och gör numera egen supergod musli. Det är lätt, billigare och framförallt godare!
Jag gör min musli på havreflingor, rågflingor, havrekli, kokos, linfrön, solroskärnor, pumpafrön, torkad frukt, mandel, lite solrosolja, vatten, kanel, kardemumma och ibland lite honung.
Enda problemet är att min sambo (som eg inte gillar musli) har fått smak för den och äter den som mellanmål med fil när han kommer från jobbet. Så den tar slut så fort.
Provar nog din variant Maria,musli ska var krispig och med nötter och frukt. Den får inte “damma i truten”!
Imponerad över Paulúns affärsmannaskap och förmåga att lansera nytt men litar inte på den här hälsogurun efter att ha insett att hans egen GI-brödmix som säljs till landets småbagerier har ett likvärdigt om inte högre GI än vanligt vitt franskbröd. Livsmedelsverket må vara mossiga, men de baserar i alla fall sina rekommendationer och varningar på någon form av vetenskap.
Tyckte väl att den hade nån konstig smak när jag provade den här. Nu när du säger det så kan det ha varit kartong.
Jag tyckte den andra müslin var lite godare i alla fall.
Jag tyckte inte att hans flingor var så goda till filen men med lite smör, äpplen och ugnsvärme så gick dom ner. Inte blev det sämre med vaniljsås till heller.
Jag tycker att den är helt ok, en av de bästa sorterna av köpe-müsli. Jag föredrar min egen helt klart men den här sorten är bra oxå. Inte lika bra dock.
Ola: Jag gillar inte heller allt Paúlun gör. Men jag har förgäves försökt hitta stora bra studier som stöder Livsmedelsverkets rekommendationer. Däremot hittar jag väldigt många studier som visar att de inte har särskilt torrt på fötterna när det gäller de allmänna rekommendationerna.
Det är faaktiskt ganska allvarligt om livsmedelsverket går ut med rekommendationer de inte har vetenskaplig backning på. Men å andra sidan har vi ett skolverk som gör samma sak…
Lisa FW skrev:
“För det andra har det kommit mer bra forskning som visar att man förmodligen mår bättre om man äter som Paulun vill, än vad det allt mer mossbelupna Livsmedelsverket rekommenderar.”
Som det här till exempel?
http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=20212&epslanguage=SV
“Förutom mängden betonas kvalitén, betydelsen av att äta mer omättat och mindre mättat fett och mer av kolhydrater från fullkornsprodukter och mindre av sockerrika livsmedel.”
Mossigt så det förslår, och inget stöd har det heller, eller? ;-)
Lisa: Det går att hitta mängder med studier som talar emot livsmedelsverkets (alltså indirekt världshälsoorganisationens, WHOs) allmäna kostråd. Jag väljer dock att tro på dem som är ekonomiskt oberoende och då står sig faktiskt SLVs studier rätt så bra. Tipsa gärna om vilka studier du menar som talar emot dem allmäna kostråden, så ska jag med spänning läsa dem…
Vi är nog överens om att kostens betydelse för vår hälsa kan utredas betydligt mer. Vad som gör det hela så komplext är ju att vi alla är byggda olika + att vi alla lever så olika liv. Att komma med allmänna rekommendationer till detta mångfasetterade land av människor och levnadssätt är ingen lätt uppgift för SLV.
Paulún har aldrig gjort kliniska studier (alltså studier på människor) på sina produkter innan han berättar hur bra dem är – även om han skulle ha råd. Det medför att det blir väldigt fel ibland.
Ola: Jag är ingen Paulún-anhängare men hans kostråd är rätt vettiga sett i det ljus som senare års forskning visat. Diu kan googla fram bra referenser och sammanfattningar hos pålitliga Karin Bojs på DN.
Livsmedelsverkets (som sortear under Jordbruksdepartementet, vilket nog påverkar) rekommendationer bygger på att vi ska äta mycket kolhydrater och mycket bröd. Det finns faktiskt inga studier som viar att vi blir friskare om vi äter mer bröd. Eller mer kolhydrater.
Googla gärna fram den berömda Kretastudien från 50-talet som visar att 37% energiprocent fett i kosten gav ypperlig hälsa så länge det var rätt typ av fett jag hinner inte just nu.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=633087
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17093250?dopt=AbstractPlus
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=650730
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2358&a=736480
waaow du är snabb…
Det finns nog ingen specifik mat som vi blir friskare av utan det är nog helheten som räknas, men kolhydrater är viktigt för oss. Exakt hur mycket vi ska äta däremot är nog väldigt individuellt. Tränar man mycket ska man nog äta mer än av SLV rekommenderade 55 energiprocent.
I definitionen av kolhydrater så ingår ju till exempel kostfiber, och det finns mängder av studier som visar på positiva effekter. En mage fungerar inte speciellt bra utan den motion + propionsyror m.m. som bildas av alla lösliga och olösliga fiber (kolhydrater).
Kolhydrater binder vatten och det är därför man går ner i vikt initiallt med atkins metoder och allt va de heter. Hjärnan behöver glukogen (alltså kolhydrater) för att funka – den enda energi som tränger igenom hjärnbarriären. Det är också vetenskapligt bevisat.
Dessutom så börjar man ju bilda ketonkroppar vid brist på kolhydrater och det kan ju inte vara bra att gå runt och lukta aceton. Om du menar att vi ska äta mer långsamma kolhydrater så är jag med dig.
Att äta 37% fett skiljer sig inte så himla mycket från SLVs rekommendationer, som säger 30%. Att det skall vara av det omättade slaget är det väl ingen diet eller verk som motsäger sig eller?
Alla är vi olika och har olika livsstil så jag tror nog att till och med man kan hitta någon som mår bra av south beach dieten, om man letar riktigt länge… Vi kommer nog inte längre. Nu ska jag gå hem och laga Seitan (tack för tipset), och jag ska vara nogrann med att skölja bort alla kolhydrater :) Ikväll är det fredag och då behöver ju inte min hjärna fungera speciellt bra :)
“Kolhydrater” är inte “bra” för oss. Det är just det sättet som Livsmedelsverket så felaktigt generaliserat på. Vissa typer mat som innehåller kolhydrater är bra för oss. “Bröd” är inte bra. Vissa typer av grovt surdegsbröd är bra eftersom det både har hyfsat GI och innehåller mycket näringsämnen etc. Det här är den viktigaste distinktionen i vår kost och i svenska rekommendationer nöjer man sig med bisatser och formuleringar som ett lamt “helst fullkorn”. Jag tycker att detta är tjänstefel med tanke på den gedigna forskning som numera finns på området.
Eftersom fibrer (som för övrigt inte alltid är kolhydrater som du säger) inte innehåller energi har de inget med energiprocenten att göra. Det går utmärkt att få i sig tillräckligt med fibrer även med mindre kolhydrater än 55-60 %.
Att äta 37% fett är 25% mer än rekommendationer.Med tanke på att Livsmedelsverket har lagt ner miljardbelopp på att få svenska folket att minska fettkonsumtionen med ungefär så mycket är det uppenbarligen av “himla mycket” betydelse.
Jag är upprörd över att en statlig myndighet använder mina skattepengar på att utfärda rekommendationer och ändra på svenska folkets matvanor utan särskilt vetenskapliga grunder. (Jag väntar fortfarande på studien som viar att “bröd” är bättre än annan mat.)
När jag för några år sedan intervjuade Livsmdelsverkets främste vetenskapliga expert frågade jag varför de interventionsstudier som gjorts inte visade på hälsofördelar för dem som minskade på fettet. Han sade då att man måste ner till 20 energiprocent för att det skulle ge resultat och att de ville att fettrekommendationen skulle sänkas ytterligare, men det var inte realistiskt det viktigaste var att 30°% uppnåddes först.
Lite övriga missförstånd kanske ska redas ut.
Nej, hjärnan behöver inte glykogen den behöver glukos, den kan bildas bland annat av glykogen. Och det i mycket små mängder som tillgodoses atv atkins etc (som jag för övrigt inte heller är anhängare av). Glukos kan också bildas av protein i kroppen.
“Kolhydrater” binder inte vatten det är en specifik typ av kolhydrater (glykogen) som binder vatten i muskler och lever. Du går ner mycket av ALLA dieter som innebär kalorirestriktion initialt därför att glykogenet är det första energiförrådet som stryker med när energitillgången minskar.Det är inte farligt eller ens dåligt att banta med lite kolhydrater.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2358&a=736480
Och det där med att man ska äta “omättat fett” är en grov förenkling som jag inte ens orkar gå in på.
När glykogen blir glukos är det ingen ombildning, det är endast en spjälkning. Glykogen är ju kedjor av glukos. Jag synonymiserade därför dessa ord lite slarvigt (ungefär som bananer och bananklase).
Äter man ca 55 E% kolhydrater får man i sig tillräckligt med glukos. I kroppen finns ca 20 g glukos + 190g lagrat i form av glykogen. Hjärnan behöver ca 120g/dag och resten av kroppen ytterliggare 40g. Den största delen av kroppens glukos går alltså till just hjärnan. Att avstå från kolhydrater under en dag medför således att kroppen+hjärnan omedelbart får brist på glukos. Precis som du skriver bildas då glukos av protein, delvis från vår muskelvävnad och delvis från tillgänligt “fritt” protein. Vi får då ett överskott på Acetyl CoA i kroppen och följden blir att ketonkroppar bildas (då har det gått riktigt långt). Samma ketonkroppar (bland annat Aceton) som finns hos personer med obehandlat diabetes. Det här är farligt, det är synd att så många inte förstår det här. Proteinerna har oändligt många viktigare uppgifter i kroppen än att förse oss med glukos t ex att bygga upp vårt immunförsvar.
Kolhydrater = fiber, stärkelse, socker och cellulosa.
Håller med om att namnet fullkorn inte säger allt och att surdeg har nyttiga mervärden. Man kan utesluta bröd ibland och istället äta t ex mer frukt, men kolhydrater behöver man oavsett. sedan är vi ju alla olika så det finns inga regler som gäller för alla. Men att det finns allmäna riktlinjer skapade av mina skattepengar tror jag kan fungera som en god utgångspunkt för många som sedan själva kan känna efter vad som passar just dem.
Blev väldigt sugen på att diskutera fett också, men det blir kanske för komplicerat.
Ja, kolhydrater KAN vara fibrer men alla fibrer t ex lignin är inte kolhydrater.
120 g kolhydrater är ungefär 500 kcal, dvs runt 25 energiprocent för en vuxen person. Runt 50 energiprocent om du går på en extrem diet. Man behöver alltså inte uppnå 55 energiprocent kolhydrater för att undvika ketos. Så varför i all sin dar skrämma upp folk med den? Jag har aldrig förespråkat någon extrem proteindiet.
Protein är visserligen viktigt för att bygga upp immunförsvaret men behovet för det täcks gott och väl av kosten med bred marginal. Proteinförbränningen minskar efter ett par dagar, sen går kroppen över på att bränna fett.
Lätt ketos får man räkna med om man vill gå ner i vikt. Kroppen är utomordentligt väl anpassad för att klara att leva delvis på sitt eget fett under perioder.
Det finns numera en hel del lite längre studier (länken ovan) som visar att just diabetesIIpatienter på en diet med lite kolhydrater inte mår sämre än de som behandlas med en diet med lite fett. Tvärtom visar en del studier på att de mår bättre. Om du klickar dig vidare så kommer du till de nya amerikanska diabetesrekommendationerna.
Under min dietistutbildning kan jag garantera att vår huvuduppgift vara att få mänskligheten i allmänhet och diabetespatienter och personer med metabolt syndrom i synnerhet att äta mindre fett.
Detta har sjukvården lagt ner miljarder på. Och nu visar forskningen att det verkar funka minst lika bra att äta mycket mer fett. Well, dags att skrota de gamla kostråden tycker jag. Energiprocenten är förlegade. Låt GI och fettkvalitet utgöra basen för kostråden.
25E% är därmed minimum vad kroppens organ (framförallt hjärnan) behöver för att de ska fungera. De flesta av oss rör på sig och behöver således utöver det här mer energi. Att ta den här energin från protein och ha “lätt” ketos tror inte jag är bra. Speciellt inte om man kombinerar kostrådet med motion – då tar musklerna stryk.
Nu är det så att t ex innuiter fick i sig betydligt mindre än 25 energiprocent kolhydrater på traditionell kost precis som andra jägarfolk.
http://www.pubmedcentral.nih.gov/articlerender.fcgi?artid=524027
Tämligen långvariga ketogena dieter på svårt epileptiska barn har gett lysande resultat och INGA allvarliga rapporterade biverkningar.
http://www.newscientist.com/article/dn1358-high-fat-diet-dramatically-cuts-severe-epilepsy.html
En mycket liten andel av barnen fick försämringar i blodfetterna men man tror att dessa kan bero på just fett-typen.
http://www.newscientist.com/article/dn1358-high-fat-diet-dramatically-cuts-severe-epilepsy.html
Jag rekommenderar inte 25%, det jag försöker säga är att de där 55-60% är gripna ur luften. Eller rättare sagt bygger på att vi till varje pris ska hålla fettet nere. Samt en hel del fjordbrukspolitik.
De flesta proteindieter rekommenderar kolhydratnivåer på 35-40 energiprocent. Resten av kroppen klarar sig för övrigt utmärkt att ha fett och protein som energikälla. Vid de senare studier (se länkar ovan) som varat i ett år har man inte sett några av de bieffekter som varnats för vid kolhydratreduceringar. ‘
Om du tror annorlunda tycker jag att du ska söka upp medicinsk litteratur som stöder din tes. Karin Bojs har upprepade gånger uppmanat Livsmedelsverket att visa upp studier som stöder deras kostråd. Jag har haft jättesvårt att hitta några. De stora studierna är rätt entydiga i att fettprocenten inte spelar någon roll alls.
Den artikel som fick mig att ändra uppfattning var den här:
http://www.sciam.com/article.cfm?id=rebuilding-the-food-pyram
Tyvärr måste du köpa den eller snoka upp ett gammalt nummer.
Annars kan du googla på Walter Willett. I synnerhet hans analyser av den stora studien på sjuksköterskor från 1973 och framåt är intressant. Slutsatsen är alltså att energifettprocenten var irrelevant medan fettkvaliteten var avgörande.
Här är intressant lsning. Bland annat Supersized stydy där man inte fick signifikanta häsofördelar av att sänka fettintaget från 38-29%. Detta trots att de i kostrådsgruppen förbättrade andra saker. Jämför det med de finska studierna med natriumreduktion som gav anslående resultat.
http://www.newscientist.com/channel/health/mg19125701.300-the-good-the-fad-and-the-unhealthy.html
Kort sagt: Livsmedelsverket borde sätta sig ner och fudera på vilka kostråd/ändringar som ger mest pang för pengarnaenligt den bästa tillgängliga forskningen.
När jag var på ica häromdagen på jakt efter godis i flinghyllan så hittade jag chocopops rocks, chocopops i kulform med en kärna av choklad… Som godis ja, som frukost nä. Samtidigt har vi livsmedelsverket.
Det här är kanske lite OT förresten.