Den svenska genetiska mångfalden i köksväxter är en av de viktigaste tillgångar vi har i Sverige. Framför allt som jordbruksminister Eskil Erlandsson nu driver idéen om Sverige som det nya Matlandet. Lokal variation och produktion är en av de viktigaste matpolitiska frågorna vi överhuvudtaget har här i Sverige. Genetisk mångfald är livsviktig för att vi ska klara av de klimatföräldringar vi nu ser början av. Att innan dessa klimatförändringar har slagit igenom tro sig kunna bestämma vilka köksväxtfröer vi kan och bör vara utan är fullkomligt groteskt.
Jag har svårt att tolka Jordbruksverkets remissförslag på annat sätt än att man i görligaste mån vill begränsa spridningen av gamla svenska kulturvarianter på grönsaker. Genom en straffavgift på 5000 kronor första året (och 2000 kronor varje efterföljande år) drar man effektivt undan mattan för alla de entusiastiska hobby- och amatörodlare som finns i Sverige. Det är genom dessas enträgenhet mycket av Sveriges rikhaltiga köksväxtflora överlevt.
Att Sverige följer EU-direktiv i detta fall ger ingen ursäkt att sätta registrerings- och årlig avgift så högt, särskilt som andra grödor slipper undan med betydligt lägre avgifter. I det här fallet, då det bör anses nationellt viktigt att bevara det svenska köksväxtskulturarvet borde särskild hänsyn tagits till detta, så att inte enskilda småskaliga fröfirmor blir lidande.
Ett levande matkulturarv och ett levande matland kräver att dessa mindre vanliga köksväxter odlas, och inte bara i NordGens databank. Ett hållbart köksväxtliv kräver att alla sorter odlas rikligt och ges en chans att mutera och naturligt anpassa sig till de nu rådande klimatförändringarna. Ett hållbart köksväxtliv och ett svenskt framtida Matland kräver att varje region får utforska det egna fröarvet. Och framför allt: den svenska matglädjen kräver att vi engagerade hobbyodlare har en möjlighet att själva välja vad vi vill odla!
Kommentarer
13 svar till ”Remissvar från Gittosmat, ärende Dnr 22-9337/10”
Jag har läst igenom förslagen från EU och Jordbruksverket och fick bara ont i huvudet. Jag får inte ihop själva logiken (hur förslagen skall kunna bevara den biologiska mångfalden), och det tycks ingen annan heller göra. Då är frågan, hur kan något så feltänkt ta sig igenom hela kedjan av granskning och komma så långt som till ett nationellt lagförslag?
Den konspiratoriskt lagde säger då att det inte är feltänkt, utan att det är precis så man vill ha det. Förslages grund är att öka regleringen av sålt utsäde, även för de miniskula och knappast kommersiellt gångbara mängder det handlar om för mer udda varianter av grödor. Hela det här polityret med att bevara biologisk mångfald har ingen som helst förankring i texten, utom just som polityr. Så vilka är då mekanismerna bakom förslagets uppkomst? Ett automatiskt regleringstänkande? Bedräglig lobbyverksamhet av branschens stora?
Jag vet inte. Men jag får, uppeggad av stundens allvar, associationer till Ray Bradburys “Farenheit 451”. Jag ser framför mig hur framtiden bjuder ett dolt smusslande av fröer och ett hemligt odlande, likt man i berättelsen samlas i skogar för att i lönndom läsa de böcker som samhället förbjudit.
Nej, konsekvenserna kanske inte är jämförbara, men analogin är för bra för att inte tas upp. Gittos, och andras, vilja till att bli langare av förbjudna fröer måste applåderas. Vi kanske kan dela upp grödorna mellan oss? Själv gillar jag ärtor.
Bra gitto!
Tack
/Fjällmor med fjällträdgård på gång
Som många andra tackar jag för bra inlägg :D och börjar samla/köpa/odla massor av fröer som inte är “värda att bevaras” – de är ju inte ekonomiskt försvarsbara (stavning?) :-(
Eftersom jag odlar i min egen trädgård bryr jag mig inte om ekonomin utan endast av njutningen av att äta den mat jag väljer… inte storproduktionsmaten som “andra högre upp” bestämmer jag ska få äta.
Kram till alla som kämpar mot denna begränsning!
Bra text.
Kan du repetera vart privat remissvar skall sändas?
Tack Gitto! Jag har bara förstått delar av detta och efter Peters inlägg backar jag – orkar inte. Undrar stilla hur det går med import av fröer? Själv har jag funnit en estnisk fröleverantör som har sorter som verkar anpassade för vårt klimat.
Men här har jag läst:
http://www.runabergsfroer.se/html/2010-10-30-bevara-mangfalden.htm
Konspiration och konspiration. Att vara en del av statsmakten och styra och ställa i ett land handlar alltid, alltid, alltid, alltid, ALLTID och ENDAST om pengar. Till syvende og sidst är det klirret av silver som räknas. (no pun intended)
Just my 2c.
Den där texten är så JÄVLA bra, Gitto!
Gott att se hur du tagit dig an denna strid. Hoppas verkligen att förslaget inte går igenom!
Har skickat min protest med textreferens till Din artikel till jordbruksverket@jordbruksverket.se.
Hoppas fler har gjort likalunda.
Tack, Gitto, för formuleringen som jag copy-pasteade.
Det är förstås bra att du reagerar, men att beskriva de köksväxtsorter som odlas av amatörer i Sverige, som svenska, det är inte rätt. Faktum är att vi knappt har några äktsvenska grönsakssorter alls, det handlar om några sorters rovor och kålrot som skulle kunna få status som bevarandesorter. Tyvärr har det mesta av gamla svenska köksväxtsorter raderats ut för länge sedan. Fröuppropet fick väl in några bönor och ärtor i princip. Det vi kan handla hos våra små fröfirmor är sorter som kommer från mindre, oberoende förädlare och fröodlare i klimat liknande vårt. De kallas i Jordbruksverkets remissunderlag för amatörsorter. De kan också vara gamla, men de är inte ursprungligen svenska. Självklart förtjänar de minst lika mycket att fortsätta att odlas ändå.