För ett par dagar har grisen inte varit ensamt föremål för min ömma låga. Kossan, eller närmare bestämt rostlocket, har snikat sig in i mitt hjärta, mina drömmar och min ugn. Det finns skäl till att det är förbjudet att äta kor i Indien. Har man en gång börjat är det svårt att sluta. I alla fall om man äter rostlock. I alla fall om det är omslutet av en fettkappa som först gnistrar vitt sedan blänker gyllenbrunt. I alla fall om rostlocket i fråga är köpt på Latinamerikanska Livsmedel på Hötorgshallen. Billigare och godare än rostbiff.
Köttoraklet Griskindspatrik svarade på mitt nödrop på Facebook. Jag kunde inte besluta mig om rostlocket skulle skrämmas blodigt i hög hetta eller gona i låg värme. Patrik förordade med emfas långsam tillagning. Andreas chockar sitt. Både metoderna ger bra kött, men ska det serveras kallt och mindre blodigt är långliggarmetoden som ger lite mörare kött absolut att föredra. Det går rätt fort i alla fall eftersom köttbiten är ganska platt.
Alltså: Massera in köttet med salt och låt vila minst 10 minuter, gärna 20. Samtidigt får det rumstemperatur. Dutta försiktigt köttet torrare utan att saltet följer med. Bryn köttet ordentligt på båda sidor. Fettkappan kan få sig en rejäl omgång. Stek sen vidare i ugn 70°C tills innertemperaturen är 58°C. Låt vila ca 15 minuter eller svalna helt. Skiva tunt.Ta inte bort fettet för det är godast.
Igår försägs köttet med en vulgomarinad inför en picknick. Idag marinerade jag delade skivormed fin olivolja, svartpeppar och vinäger. Det marinerade kötet blandades med grovt tärnad tomat, gurka och tunna strimlor av en sanslöst god söt gul lök jag fått från Årstiderna. Ramslöksblommor och grovriven basilika fulländade salladen.(Alla Hornstullare får hämta, jag har en stor bukett som är död i övermorgon.)
Allt var perfekt förutom att jag inte fick äta den i sängen för där låg min man och var sjuk och blev illamående vid blotta lukten. Så eftersom jag älskar min man nästan lika mycket som rostlock åt jag i soffan istället.
Kommentarer
9 svar till ”Rostlock, picaña, recept på lycka”
Lisa, picanan är jätte gott! Men man ska äta den med chimichurrin (ingen idé att berätta det för dig, som kan maten från världens alla hörn, men man kan försöka briljera lite :)
Haha! jag kanske gör det på resterna i morgon. Jisses vad gott det är! Vi måste ses snart.
Jag håller verkligen med Dig.
Visst är rödstekt rostbiffslock gott.
Det lät ju otroligt gott det där! Måste jag testa!
tack för en bra blogg!
Det där rostlocket får det att vattnas i munnen på mig. Själv lyckades jag med konststycket att glömma bort tiden för mina kotletter som jag hade i ugnen så jag åt skosula idag.
dumma dej, vi vegetariska gäster i helgen och nu blir jag så sugen
förresten, kan du vara sådär snäll som du kan vara och ändra min adress under galenpannorna också?
Åååååh, rostlock!!!
Förutom perfa i ugnen blir det också förträfflig tafelspitz!
patrik: Kanske det du!
Jessica: Ja, jösses det måste jag laga hemma snarast. Har bara ätit Tafelspitz på Moldau med deras goda apfelkren.
Har tillagat Tafelspiz några gånger på rostbiffslock.
Bäst blev det när det fick sjuda timtals i 80(?) graders buljong.
För ev Wienresenärer.
Turistbyrån hade vid mitt senaste besök en broschyr som rekommenderade restauranger med genuin österrikisk mat.
Gick till en av dessa nära Stefansdom och åt en underbar Tafelspiz med alla sina tillbehör.
Dessutom en annorlunda förrätt.
Strudel mit Eierschwammel (rätt stavat?) Dvs kantareller inbakade i Strudeldeg.