Dagens lunch inhandlades i burkar, paket och påsar och krävde inte en gnutta tillagning.
Kronärtskocksdippen med spenat och parmesan på Whole Foods hade säckert gått finemang att göra på frysta kronhjärtan. Men dumma, dumma Findus drog in dem för några år sedan.Jag kommer att mygla til mig et storpack storköksvägen men vanliga dödliga kommer inte att kunna laga dippen om de inte investerar en smärre förmögenhet i färska späda skockor.
Räkorna är visserligen tämligen etiska men lättare att säga hejdå till trots det sympatiska priset; de är fina men lite tama i smaken. Gaspachon på rostade grönsaker kommer att reproduceras i mitt kök. Men att Whole Foods inte finns i Sverige kommer att fortsätta vara en lien tragedi i mitt liv.
Kommentarer
10 svar till ”Saker som är svårt att åka från”
Det är verkligen en tragedi! Åh vad jag saknar WFM. När jag bodde i DC åkte jag en halvtimme flera gånger i veckan bara för att få handla min mat där. Njut så länge det varar.
Kommentaren om räkor är intressant. Jag tror att räkor i de flesta länder utanför Norden har en mycket mildare smak än hos oss. I Sverige finns egentligen bara den där kokningen de tillämpar på båtarna. Allt är klart när de kommer i land. Alla tillämpar samma receptidé.
Jag har en djup, djup längtan sedan många år efter räkor som liknar de jag fick när jag som tonåring bodde i Algeriet på 70-talet. Räkorna var jättemilda och lätt oljiga, inte alls lika salta som våra “svenska”. Gissar att det går att få tag på i övriga länder runt Medelhavet, men har aldrig snubblat över det.
De där räkorna är sannolikt min mest markanta association, “matsmakslängtan”. Återkommer ofta, ofta, år efter år.
Morning Rebecca! Du som kan D.C. Ett litet favvoställe jag varit på i D.C. för hundra år sedan serverade de skaldjur i allmänhet, men ffa baby crabs i hel- och halvdussin. När man kom in så la de tidningspapper på bordet, sen kom skålarna med baby crabs och immiga pitchers med kall öl. Sen var det bara att hugga in. Emellanåt fräschade de upp bordet genom att byta tidningspapper. Det var nog ett populärt ställe för studenter. Inte alltför långt från Bethesda. Hört talas om det?
Stefan, hm… Jag var själv aldrig där, men jag minns att mina arbetskamrater på praktikplatsen rekommenderade restauranger runt Bethesda. Själv besökte jag bara en indisk där.
Mitt eget favvoställe i DC var Breadline Bakery. Deras luncher var riktigt bra, för att inte tala om bröden! En söndag när jag råkade gå förbi (och det var stängt) ropade bagarna in mig och gav mig en överbliven meterlång ciabatta. Sånt saknar jag med USA, generositeten.
Hej Lisa, jag läste “grythyttefieringen av måltiden kontra mer kaotisk livsstil” på din twitter, kan du inte utveckla? jag vill veta om jag håller med!
Pär: Nej, det vill jag inte just nu för jag orkar inte tänka färdigt :-) Jag ska skriva en artikel om det först tror jag. Eller ett blogginlägg. Men jag lovar att återkomma i ämnet och ser fram mot ditt medhåll eller mothugg ;-)
Jag lever fortfarande på hoppet, jag. En dag kommer de hit och tar oss alla med storm.
OK, det ser jag fram emot! Så länge kan alla läsa en massa bloggande av grythyttingar här: http://vallasensvardshus.blogspot.com/
OK, det ser jag fram emot! Så länge kan alla som vill läsa om oss grythyttingar här: vallasensvardshus.blogspot.com
Med hänvisning till inlägg nr 2, vet någon var man kan köpa (stora) oskalade, okokta räkor fiskade i närområdet, dvs inte från Asien? Jag tror jag hittade receptet jag tänkte på. Rätten kallas för Crevett(-es) Mekli (Qamrone). Vore jättekul att pröva om man bara får tag på någorlunda färska räkor.