Raffles Hotel 1918. Kurstisering av galant dam. Det är hett ute. Svalkande dryck är ett måste. Ngiam Tong Boon (嚴崇文) bakom baren rekommenderar en Singapore Sling. En till mig och en till henne. Solen går ner. En ny dag i morgon. Eventuellt.
Snacka om kändisdrink… Singapore Sling skapades av ovannämnda bartender någon gång under 1910-talet. Ingen verkar veta riktigt när, och ingen tycks veta exakt vad den innehöll de där första nymornade åren då V-Gurra fortfarande var en jävel på tennis. Googlar du en smula så lär du hitta lika många olika recept som du hittar sajter som tror sig veta sanningen. Varenda gång jag tar en klunk av denna drink, eller för den delen bara hör dess namn så kastas jag tillbaka till mina unga tonår och den undersköna serien Uppdrag Singapore (Bring ‘Em Back Alive) med en Luke Macahan i djungelkostym. Den något bortglömde och inte nog uppskattade Bruce Boxleitner hade ju förmånen att spela den käcka och ständigt på hugget Frank Buck. Serien spelade en för mig viktig roll i helkvällsunderhållningen Razzelmed bland andra Lennart Swahn, Tommy Engstrand och Pelle Berglund som smokingklädda lördagsvärdar. Ja jösses, det var på den där tiden då alla såg samma program… Minns med stort välbehag lyckosamma lördagar då det bäddades med lakan och täcke i tv-soffan. Man drack BlackOrange med dubbla sugrör och knaprade jordnötsringar. Somnade sedan strax efter vinjetten till Eddie Shoestring och vaknade morgonen efter upp i sin egen säng. Det var fina år.
Nåja, nog med nostalgi. Singapore Sling. Det är verkligen en sörja av smaker som på något outgrundligt sätt lyckas gifta sig med varandra på ett ganska behagligt sätt. Nyttjar man Gary Regans terminologi så klassificeras denna longdrink som en sparkling sour – sprit, sött, syrligt och lite spritsigt på toppen. Den innehåller ganska mycket alkohol så det slår på ganska fort, inte minst om man har en näringfattig tigerjakt på sitt samvete. Förutom alkoholhaltiga drycker så bygger man denna gynnare med bland annat ananasjuice. Här rekommenderar jag starkt att man bemödar sig att pressa sin egen juice från en hel ananas. Mig veterligen går det inte att få tag på färskpressad, nypressad eller vad tusan de kallar bara vanlig pressad juice för i dessa dagar. Pressa själv! Använder du äkta juice så bildas ett skum som ser väldigt angenämnt ut när du serverar. Detta skum blir betydligt fattigare om du nyttjar vanlig ananasjuice från koncentrat. Så det så.
Som sagt, många smaker… Men trots detta en skön balans mellan sött, kryddigt och syrligt. En tämligen komplex smakbild som ändå lär passa de allra flesta då den har en söt känsla och är tämligen lättdrucken trots sina stabila mängder alkohol.
Som sagt så finns det hur många recept som helst på denna drink. Jag har dock hittat den som passar mig bäst.
Singapore Sling
- 6 cl gin
- 2,5 cl Cherry Heering eller annan körsbärslikör
- 1 cl DOM Bénétictine
- 1 cl Cointreau
- 6 cl ananasjuice (färskpressad)
- 2,5 cl limejuice
- Ett par stänk grenadine
- Ett par rejäla stänk Angostura Bitter’s
Skaka rubb och stubb med mycket is. Sila upp i isfyllda highballglas. Fyll på med 4-6 cl sodavatten. Garnera med ananas och/eller annan frukt. Kolla gärna ett avsnitt Uppdrag Singapore när ni njuter eller sätt upp en plansch på Mr Boxleitner i sovrummet. Det ger en extra krydda.
Skål!