Det här är inget klassiskt tapasrecept. “A la gallega” betyder ungefär på galiciskt sätt och har med paprikamängden att göra. Sherryn ska egentligen inte vara där, men det blir alldeles underbart gott på mitt vis också.
Magnus liksom krymper varje gång jag föreslår bläckfisk, men varje gång han faktiskt smakar den växer han igen (och tänk så inte snuskigt nu). Han tror verkligen att han kommer hata det, eftersom första gången han åt det var äckligt, En restaurang i Pattaya bär skulden. Men numera äter han bläckfisk som omm det vore små barn. Nej förresten, dålig liknelse. Han äter bläckfisk som om morgondagen inte fanns. Eller… Tja, han gillar bläckfisk i alla fall.
Men alltså, hon Malin s0m plockade alla poäng i tapastävlingen – jag avundas verkligen henne. I helgen har jag misslyckats med melodikrysset, förlorat i Qube Svenska Språket och fått modesta tre rätt på Harry Boy. Men jag vann i alla fall 25 kronor på en trisslott!
Calamares a la gallega
Receptmakare: Margit Richert
Portioner: 4-6 som tapas
Tid: 30 minuter
Gott och enkelt.
- 400 g bläckfisk i ringar eller bitar eller hela – tag vad du hittar som ser bra ut
- 2 vitlöksklyftor
- 1/2 dl olivolja
- 1 lagerblad
- 1 msk paprikapulver
- ett stänk cayennepeppar
- 1 dl sherry
- 1 msk vitvinsvinäger
- salt
- lite persilja till garnering om så önskas
- Tina bläckfisken om du inte haft sådan otrolig tur att du hittat färsk sådan. Har du hittat pinfärsk bläckfisk, slå den mot en klipphäll eller kör den i tvättcentrifugen ett tag (grannarna klagar säkert inte, de kommer aldrig fatta varför tvätten luktar fisk!). Hursomhelst, ett par rejäla snytingar gör bläckfisken mör.
- Fräs vitlöken i olivoljan en halv minut. Tillsätt bläckfisk, lagerblad, paprikapulver och cayennepeppar. Slå på sherryn.
- Låt allt sjuda 20 minuter eller tills bläckfisken går att tugga. Smaka av med vinäger, salt och garnera med persilja.
Kommentarer
11 svar till ”Tapas #7 calamares a la gallega”
Hej Gitto! Jag är ledsen att behöva störa dig mitt i din tapasupphetsning, men jag är kvar på tidigare inlägg. Jag är inne på detta med långkok nämligen. Jag hittade din rödvinsbräserade lammlägg och håller nu på att prova den. Jag märker när jag läser din blogg att mina smaklökar fortfarande har långt kvar till att bli lika känsliga som dina, men jag tror att man kan öva upp dem. Så nu kommer min fråga. (Jag vet att jag blottar dels min nördighet, dels min okunskap, men tur nog syns det ju inte hur man rodnar i det här mediet). Varför är du så noga med att ett rödvin ska vara oekat i lammsammanhang. Det står både i lammläggsreceptet och i “lammlyckans” lammgryta. Vilken skillnad gör det för slutresultatet?
Tack än en gång för din underbara blogg! Den inspirerar mig ständigt. Jag hör av mig i kväll och berättar hur det gick med lammläggen. Detta är ju inte direkt en kommentar så du får gärna skriva på min mailadress som jag tror att du ser här ovan.
Jag svarar här, jag tycker att off topic-kommentarer är alldeles underbara.
Att det ska vara oekat vin beror helt enkelt på att ekkaraktären i vin lagrat på ek tar över så infernaliskt och då försvinner så mycket av de andra trevliga smakerna! Nästa gång du köper vin, köp hem ett ekat och ett oekat och jämför smaken så förstår du nog vad jag menar.
Och hoppas lammet blir gott!
Margit!
Tack för receptet. Ska helt klart testas. Prixextra brukar ju av någon anledning vara duktiga på att ha färsk bläckfisk i sortimentet, dock i tråg. Men det är inget fel på den.
Ett tips: testa fräsa på bläckfiskringar i lite chili, hackad vitlök och färsk timjan. Servera till en grekisk sallad med god fetaost, rödlök och ja.. du vet. Det är något med de lite heta bläckfiskringarna som möter fräschören i fetan som blir gudomligt gott.
Tackar för tapas-specialen!
Åh, prisextra. Där har jag aldrig varit, men det låter som en bra idé!
Och tack för bläckfisktipset, det låter alldeles fenomenalt gott. Jag är helt tokig i alla sorters bläckfisk…
Ja jag är verkligen en lyckans ost :-)
Det vanliga är dock inte att jag vinner saker, särskilt inte kunskapsspel och lotterier. Rasmus vinner 99 fall av 100 när vi spelar. Och han vann ganska nyligen i jubileumstävlingarna på ragazze, det gjorde inte jag – men ojoj, vad jag blev rikt belönad denna gång istället!
Malin: Men kom bara ihåg att jag är en vanlig dödlig människa som också misslyckas i köket ibland (läs: rätt ofta!). Så det finns inga garantier för att maten kommer att bli god.
Och vad vill ni ha för mat egentligen? Måste ju börja klura!
Och förresten, Catarina: jag har verkligen inga supersmaklökar. De är högst ordinära och ganska trista. Och inte är jag så värst nördig heller – på dig låter det nästan som om jag vore någon läskig halvgud. :)
Hahahah!
Nä, halvgud, nu får du komma ner på jorden en sväng! Men jag läser dina uttalanden och märker ju att du har ett väldigt nyanserat språk för hur saker och ting smakar. Jag kan känna mig lite yxig i sammanhanget. Men lite nördig får du väl ändå erkänna! ;-) Tjingeling, nu ska jag smaka på lammet!
Jag får väl erkänna att jag aldrig så mycket som tvekade över att kombinationen lamm, honung, örtkryddor och rödvin skulle bli annat än smarrigt. (Jag käkade god, kokt potatis till, absolut bäst för att slurpa i sig go-såsen!) Men en ny lärdom var just lammläggen som styckningsdetalj. Efter 20 år som vegetarian gör jag nyupptäckter på köttfronten hela tiden och det är underbart! Jag beställer sedan några år lamm från en lokal odlare men i år var första gången jag fick läggen för sig själv. Smörigt och underbart saftigt! Den har en annan konsistens än steken liksom. Härligt! Kolla min blogg om du vill se vad jag mer hade för mig i köket idag!
Nej, halvgud var kanske att ta i. :) Men ibland känns det som om folk tror att jag är så mycket bättre än vad jag känner mig. Jag är fortfarande en blyg, idoldyrkande (typ alla andra matskribenter, kockar och bloggare) liten tjej med städjobb som inte kan fatta att jag har en blogg som många läser.
Och roligt att lammet blev bra. Lammlägg är och förblir min favoritdel på ullungen! Och omvända vegetarianer gillar jag, trots att jag känner mig lite ond när jag säger det. :)
Malin: Klart ni ska testa mot allergin – sådant är ju viktigt att veta! Och fisk skippar vi då. Och blir maten misslyckad dricker vi bara en massa öl och äter lösgodis i stället. Och lufsa är inte så dumt det heller.
Och välj ut ett tiotal recept, det låter jättebra och roligt! Min mejl är gittogitto/kringla/hotmail/punkt/com.
Att jag är så glad över att vinna tävlingen har inte att göra med att du verkar vara en riktigt klippa i köket. Det är inte maten som är det viktiga, så om du misslyckas gör det ingenting. det är ju det roliga, annorlunda, spännande och överraskande med hela grejen som är det roliga, och att få träffa dig förstås! Jag minns faktiskt när jag hittade bloggen första gången, för länge länge sen (tydligen 2,5 år sen ungefär) när jag googlade på lufsa-recept.
Hur som helst, ha ingen ågren över att misslyckas – det kan inte bli värre än att vi får göra rårakor istället, och det är minsann inte illa!
Ja, vad vill vi då ha för mat? Än så länge går vi och inbillar oss att Rasmus är allergisk mot fisk (sedan två missöden som inte vill upprepas), han har nu lovat att testa detta innan januari (och säg inte att det inte behövs!!). I övrigt är vi väldigt matglada båda två. Jag tänkte att om jag väljer ut 10 rätter från bloggen som jag tycker är lite extra intressanta så kan det ge dig en grund att inspireras från? Eller vill du ha mer handfasta önskemål än så?