Jag tvekade innan jag bokade. Sist jag investerade i en helg med Oxford Symposium on Food and Cookery var maten horribel och programmet delvis underbart men svåranvändbart i min yrkesgärning. I år kommer jag tillbaka fylld, nej uppfylld, av idéer. Detta trots att jag sov mig igenom vissa avsnitt som A dictionary of Limousin-French as a source of cooking history at the beginning of the 19th C.: the case of potato in the Tulle region (Corrèze). Men att i en liten brokig skara få lyssna på intellektuella atleter som Simon Schama, Darra Goldstein, Madhur Jaffrey, Judith Jones (jag har länkat till läs- och tittgodis istället för Wikipedia) och många andra gör en så stolt att jobba med mat att man är tårögd stora delar av tiden.
Minnesvärda ögonblick var även fräckisduellen med min vän IgNobelpristagaren Len Fischer. Tjatar ni lite får ni läsa den vinnande historien här trots att den inte alls har med mat att göra.
I svenska har vi, vad jag vet, inget ord för scholar, bara det smått föraktfulla, träiga akademiker. Men i det här sällskapet är det viktigare vad du har läst än vad du har för skor på dig. Och under tre dagar hörde jag faktiskt inte det där lilla obehagliga ordet trend yttras en enda gång. Det var mycket behagligt och mycket egendomligt att nästan enbart blicka bakåt och sedan stanna vid här och nu.
Jag ska försöka samla tankarna bättre så snart jag fått ur mig några artiklar för Sydsvenskan, en del kommer av symposiets innehåll också att hamna i en artikel eller två för DN Kultur. Dessutom måste jag hinna redigera bilderna lite. Stay tuned!
Kommentarer
11 svar till ”Tillbaka!”
Låter spännande, ser fram emot läsningen!
Instämmer med Anna.
*tjat*
Det är härligt att ha sin yrkesstolthet förknippad med mat. Jag kan tyvärr inte jobba som Kock längre, pga en ryggskada. Men nu sen jag började blogga om min dagliga mat, har en stor del av min gamla glädje över yrket hittat tillbaka.
Ha det bra./ Birgitta
Ser verkligen fram emot att läsa detta :) Söndagsförmiddagen med tidningen är guld värda (speciellt medan barnen fortfarande sover och jag kan gotta ner mig med te och tidning )…
Jag skulle översätta “scholar” till “lärd”
Ketutar: Det skulle jag också men grejen är att jag knappt hört uttrycket användas sen mor fick Nils. En översättning är inte samma sak som en motsvarighet, om du förstår vad jag menar :-)
Vad är det för fel på akademiker?
Om du tycker det har en “föraktfull och träig” värdemening så tycker jag du samtidigt ger en känga åt alla akademiker som ägnar sina liv åt att få fram ny information, hitta nya lösningar, bota sjukdomar, samt alla de akademiker vars arbete ligger till grund för att du faktiskt kan delge dina tankar till andra via detta medium kallat internet.
Men om du envisas så kan du använda vetenskapsman/forskare om det faller dig mer på läppen.
Suck Björn, nu menar jag inte vad jag lägger i begreppet eftersom jag själv kommer från en familj av idel akademiker. Jag talar om vilken klang det har i allmänhetens öron, jag talar om den där lilla fnysningen som så ofta åtföjer ordet. Jag talar om inställningen till lärdom i ett land där få av ministrarna (hur många?) ens har en akademisk examen.
Då röstar jag vi för att vi kan börja adoptera uttrycket “lärd”! Skriv om de lärde i Oxford, vet ja, så är uttrycket snart på var mans läppar… Men visst är “scholar” bra, liksom man kan använda “student” om alla som studerar något, oavsett nivå.
Tjat, tjat.