Idag kan ni läsa en artikel av mig i Sydsvenskan. Den handlar om något som ligger mitt hjärta nära: Långväga mat på krogen och hur vi värderar den. Jag håller just nu på med en artikel för DN PåStan med ett ämne som anknyter till frågeställningen.
Tipsa gärna om bra asiatiska krogar i Stockholm i kommentarerna. Jag har blivit besviken så många gånger …
Kommentarer
26 svar till ”Vad är bra mat värd?”
Mycket bra artikel.
Bravo!
Hejsan. Vidarebefordrar en kommentar hos mig, som nog var menad till dig:
http://tinyurl.com/28cr66
Johnny: Tack för tipset. Om personen som kommenterade hos dig inte förstår sambandet mellan svartarbete/pengatvätt och oseriöst låga priser är det nog inte värt att resonera med honom.
Frågan är om vi av pur snålhet ska stötta en sjuk bransch och på så sätt omöjliggöra för seriösa aktörer.
Mycket belysande och bra krönika. Det finns så mycket dolda uppdelningar mellan olika grupper i Sverige, olika spelregler och bemötanden. Vilken denna utmärkta artikel speglade.
Asiatisk restaurang, det måste bli “en ful, en gul” på söder! Jag har i och för sig endast vart där en gång, men jag blev nöjd. =) Säkert går det att finna bättre asiatiska restauranger, men den kommer iallafall på en bra placering enligt mig.
Jag tror Lang kommer bli upptäckt av fler, men det kommer ta tid.
Intressant det du skrev om Kin Long, skulle du kunna tipsa mig om någon sådan hemlig rätt?
Föresten gärna om du har något tips om du har något tips på en rätt på Asien det också varit härligt, nu senast beställde jag en tamarindsoppa som var i syrligaste laget för mig :-)
Artikeln får mig att tänka på när jag stod utanför vår “husthai” Narknoi på Odengatan och väntade med barnvagn på maken som var inne och hämtade beställning. Ett par i trettioårsåldern kom gående, sa: “Ska vi kolla här?”, tittade på matsedeln med huvudrätter i 130-kronorsklassen och sa med irritation: “Nej usch vad dyrt”.
På Tennstopet några kvarter bort kostar en _förrätt_ 110–146 kronor.
Odengatan i Stockholm, that is.
Kokyo på Sveavägen i Stockholm är riktigt bra om du har vägarna förbi!
Den godaste asiatmat jag ätit lagas på Shogun i Gamla stan.
Asiatiskt är ju ett ganska vitt begrepp. Den käre maken tycker om vietnamesiskt och vi har hittat en liten vietnamesisk restaurang på Hornsgatan nära Medborgarplatsen. Nära och på samma sida som Stockholms glasshus, tyvärr har jag glömt vad den heter.
Där har jag ätit de starkaste rätter jag någonsin hittat i Sverige (det brukar ju vara ganska mesigt för att passa våra ovana smaklökar).
Spetten som jag hade beställt var inte rullade i sesamfrön som jag trodde utan i chilifrön. Efter det första spettet var jag faktiskt tvungen att peta bort merparten av fröna på det andra spettet.
Applåder!
Den bästa matartikel jag läst på mången god dag! Jag har lite irriterat gnytt över att de flesta asiatiska restauranger är nån variant på kina- mongol- , sushi- eller thai- stereotyperna, oavsett etnisk bakgrund och kompetens hos dom i köket. Och kanske blivit lite sur på dom, när det är vi kunders kultur som måste ändras.
Återigen, ett stort bravo, och ett tack för vidgade vyer!
Ja, mycket bra artikel Lisa. Asien gör verkligen just sån asiatisk mat det behövs mer av. Kin Long försöker, men man kan begära mycket mer av den kinesiska traditionen än det de erbjuder där inne idag. Förresten, runt knuten från Asien finns en hål-i-väggen-krog som heter Lilly Anh, en mycket bra vietnames den också. Låt oss äta sommarrullar där nästa gång du är i Malmö..
grym artikel.
asiatiskt i sthlm. jag åt rätt god dim sum i gamla stan för ett tag sen. annars är det skralt…
Mycket bra artikel !! Här i stockholm lyser väl den mest spännande asiatiska maten med sin frånvaro men några finns det ju;
Narknoi, Odengatan
Naviya, Lundagatan 31
Hanoi Bar, Birger Jarlsgatan
En ful och en gul, Erstagatan
Ho´s, Hornstull
Det var verkligen en skitbra artikel Lisa. Hela artikelserien är bra men du är fanimig bäst hittills :-)
Arirang vega (Vegagatan) är ju en höjdare också!
Lao Wai på Luntmakargatan – supergott. Absolut ingen glutamat. Dessutom veganskt men det är inget man som köttätare ens tänker på. Absolut värt att prova! Bra luncher.
Får jag tipsa om artikel i DN På Stan skriven av kinesisk invandrardotter (YuSie RundkvistChou) ang “Svensk Kinesmat” från september 2007
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2800&a=694471
Många tankevärda ord, dock lite om prissättning
“Dieva” ovanför menar Götgatan och Noodle House som jag skrev en notis om för ett år sedan. Jag kan inte tänka mig att de inte fortfarande håller måttet.
Självklart, det var Götgatan och Noodle House. Hur kunde jag blanda ihop dem?
Yack, K!
Tack! :-)
Mycket bra skrivet !
My Linh på Gävlegatan har potential att erbjuda mycket god mat. På lunchen begränsar de sig till god mat – annrs blir det ju för dyrt för de svenska lunchätarna.
Arirang Vega på Vegagatan vågar ta 100 kr för en mycket god lunch. Fram för fler såna ställen! (Jag sörjer ännu att Esperanto slutade med lunch efter bara ett halvår).
En riktig doldis bland goda asiater är Conton på Erik Dahlbergsgatan. Ge köket fria händer att köpa in råvaror och tillaga dem så blir det riktigt gott. Det goda finns inte utskrivet på menyn.
JÄTTEBRA artikel. Fjällen faller från mina ögon! Tanken har i någon form slagit mig också, men inte tillräckligt hårt och tydligt förrän jag fick läsa det här.
Kanske är japansk mat ett undantag från regeln att svenskar inte kan tänka sig att betala högre priser för utomeuropeisk mat?
Vad gäller Halv trappa plus gård sågade jag den rejält i Alltomstockholm.se