Angående sexualitetens trivialisering.
Jag förstår att det skrämmer Charlotta Levay att vi nu har ett samhälle där sexualitet inte är omgärdat av rökelse, myrra och annan mystik. En värld där en kvinna kan erkänna att hon råkade ha sex med den där läckre killen i stället för att dra den om den heliga ande är givetvis horribel.
En fullkomligt uppochnedvänt samhälle är det onekligen där man kan slippa att bli stenad för att man knullat fel utan bara står där med den oändliga skammen i att ha svikit, att ens vänner tar sida och att ens mamma ringer och skäller för han var ju så bra och varför kunde du inte?!
Ett rättsväsende där man kan bli våldtagen och anmäla det och faktiskt få upprättelse trots att man kanske haft stringtrosor på sig och kanske närt tankar om att få knulla när man gick ut på kvällen slår verkligen ett slag för att att trivialiseringen av sex och våra sexpartners.
Och att man kan knulla utan att vara gifta. Utan att ens planera giftemål. Att man kan knulla järnet hela natten och hela morgonen därefter och flera månader utan att ens överväga att binda sig resten av livet. Där man till och med kan bli gravid med denna människa utan att känna att man måste gifta sig med någon man kanske älskar men inser att man aldrig kommer bli lycklig med.
Där detta barn till och med kan bli älskat som sitt eget av en annan partner i stället för att bli utsatt i skogen vid födseln eller sålt som slav eller bortadopterat eller rinna ut som en blodig massa mellan benen på en febrig mor som kanske inte kommer överleva natten och kanske inte kommer kunna föda barn mer.
Jag förstår att en tid där kvinnor var kvinnor och män var män och folk visste sin plats är mycket mer lockande för en moralkonservativ kristen. En tid då män hade en fru för den sociala biten och sexarbetare för lusterna, då kvinnor hamnade på hälsohem med vibrerande orgasmmaskiner för att lösa den vandrande livmoderns galenskap och barn lurades att tro att handflatorna blev håriga av onani och mammor skällde på sina söner för deras ofrivilliga nattliga sädesavgångar och höll flickorna kort så att deras marknadsvärde skulle bevaras intakt – jag förstår att den tiden kan verka lockande på någon som tror på en allsmäktig straffande, skitsur gud där uppe i himlen som inte vill att vi ska ha kul och inte vill att vi ska använda våra kroppar till det de var gjorda för.
Jag förstår. Men jag vill inte till den tiden igen. Jag tror inte att Charlotta Levay vill dit igen eftersom inte ens Roland Poirier Martinsson hade tagit henne på allvar då. Men det är precis detta som religion och dess eviga bästis kvinnoförtryck lett oss till rent historiskt sett. Och jag törs inte chansa på att det blir trevligare den här gången.
Kommentarer
21 svar till ”Väldigt off topic om Levay”
Hear, hear!
indeed
Lysande Gitto, Lysande
Bravo!
Bra, snyggt, och förbannat rätt, du är en skribent av rang.
Väl skrivet! Och helt rätt har du.
Holy macaroni…vilken attack, vilken text! Du äger!
Tack Gitto!
Jag tror att jag sagt det förut…
Jag gillar verkligen dina mat skriverier men jag älskar när du du drar iväg off topic på det här sättet!
:-D
Halleluja! Så bra tänkt och fyndigt formulerat! Precis mitt i prick.
Mycket bra, men jag tror nog ändå att du underskattar Roland Poirier Martinssons intentioner.
Haha, detta var det bästa på länge, speciellt detta: “Jag tror inte att Charlotta Levay vill dit igen eftersom inte ens Roland Poirier Martinsson hade tagit henne på allvar då.”. Dagens skratt!
Bra rutet!
Väl rutet. Och synd att det behövs.
Vem är f.ö denna Charlotta Levay? Aldrig sett namnet.
Tror att du blev lite upprörd gumman ;-)
“En fullkomligt uppochnedvänt samhälle är det onekligen där man kan slippa att bli stenad för att man knullat fel […]”
Fast Levay skriver bara att hon inte gillar engångsligg, inte att hon vill stifta någon lag/straff/påföljd.
Jag skrattade högt åt följande mening i Levays text:
“För våra anfäder var den fysiska kärleken oupplösligen knuten till fasta relationer, livslånga åtaganden och öppenhet för barnafödande. Sexualiteten vette mot evigheten och livets mirakulösa återskapande.”
Jag undrar på vilka “anfäder” (notera: FÄDER!) hon syftar på? När gällde detta liksom?
Sexualitet i all ära men där finns viktigare saker att tänka på! T ex att försöka sprida din makes potatisgratängs-recept till omvärlden. ;)
GO GO GO Gitto!!
@Saxit. Jag håller med!
Härligt vass läsning i sömnlösa natten, bravo! Nackdelen med din blogg är att efter varje besök finner jag mig själv desperat rotandes i kylen. Men jag hittar inga monstermackor.. ;)
Du sätter ord på hur jag tycker och känner, men inte har förmågan att formulera på egen hand. Du är så bra!
Men ni har ju alla fått det om bakfoten och tror att Levay förespråkar en tillbakagång till svunna tiders förtryck och moraliserande. Far from it, tankegången bakom krönikan är ju att sex idag är trivialiserat och blivit en bagatell, och inget att orda om. Men i själva verket finns det ju en så mycket större dimension till sex än bara njutning. Hon skriver, “En hel symfoni av känslor och erfarenheter har ersatts av en ensidig mall för fysiska övningar.” Och det har hon ju rätt i.
Oavsett om det var bra eller dåligt så kommer alla ihåg sitt första ligg. Första gången man trädde in på de vuxnas revir. Det är oerhört mycket känslor som är inblandade i sex, det kan vara kärlek, tillgivenhet, trygghet, men också osäkerhet, skam eller ånger beroende på situation. Men idag ska det bara vara ett ligg och inget mer, och det mesta handlar mer om fysisk aktivitet och hur man gör si eller så. Och de stora känslorna bakom glöms ofta bort. Med erfarenheter lär man sig att handskas med detta, men kolliderar erfarenhet med oerfarenhet. Finns det något mer förnedrande än när man gett sig själv helt och fullt till någon och dennes respons är en axelryckning?
Att trivialisera och bagatellisera en sån sak kan ge djupa sår i människor. Jag säger inte att det är det vanligaste scenariot, själv är jag definitivt inte sån. Men jag vet också andra som inte kan stänga av på samma sätt, och bilden som tv och media spär på stämmer sällan med verkligheten.