Falafeln är Malmös nationalrätt och doften av de nyfriterade kikärstbullarna är en självklar del av stadsbilden. Det finns de som säger att Zlatan och falafeln är de faktorer som betyder mest för integrationen i Malmö.
Men går det att sprida glädjen så att fler kan äta falafeln hemma? Det funderar Yosef Iskandarani på. Just nu arbetar han på en metod att bevara falafelns ljuvligheter även när den förvandlas till bekväm-mat för många.
I under många år har han serverat falafel på Drottningtorget i Malmö. Runt 1500 falaflar om dagen säljs. Dessutom bjuder han på säkert 300 om dagen.
— Min pappa lärde mig att om man ska få kunderna att förstå hur gott något är måste man bjuda.
Det började med en liten falafelvagn i Rosengård, en förort till Malmö. Idag driver sju palestinska bröder och deras familjer kedjan Falafel No 1 som med sina nio falafelhak är marknadsledande. Fortfarande trillas falaflar enligt pappans hemliga recept som de lärde sig redan som barn i Libanon.
Nu är det dags för Yosef Iskandarani att ta steget ut på en större marknad. Han får hjälp och stöd av Innovation i gränsland. Projektet började inom ramen för ETNOS, satsningen på att hitta etniska livsmedelsföretag med möjligheter till utveckling. Numera har den övergått i Mentorsgruppen. Att man valde att stötta Yosef Inskandarani beror mycket på att falafel är en produkt det finns stor marknad för. Eftersom Yosefs falaflar är lagade på enbart kikärtor utan andra tillsatser än kryddor är de naturligt mjölk- och glutenfria. Dessutom finns en stor marknad för vegetariska livsmedel och rätter med etniskt ursprung.
— Lagar man falaflarna rätt stannar fettet på ytan. Mina färdiga falaflar innehåller bara runt sex procent fett.
Jens Sörvik som varit projektledare är entusiastisk:
— Förutom att falaflarna är goda med bra möjligheter finns det ju en historia att berätta. Yosef Iskandarani är mer än en entreprenör utan dessutom en spännande människa och det är viktigt när man ska få ut budskapet om den färdiga produkten,
Ett av hindren har varit livsmedelstekniskt. Att frysa in falaflar är inte okomplicerat eftersom konsistensen och smaken förändras. Det är lätt att falaflarna blir blaskiga och vattniga. Mjöl som bindemedel hade kunnat vara en lösning. Men där säger Josef bestämt nej eftersom det vore att frångå originalreceptet och ge fel konsistens. Med hjälp från Lunds Tekniska Högskola har problemen lösts. Ingegerd Sjöholm LTH masterstudenter fick i två omgångar hitta problemen. Vad är det för knep bakom den perfekta frysta falafeln?
— Det var flera olika saker vi måste förbättra. Mer kan jag tyvärr inte berätta.
Skälet till hemlighetsmakeriet är enkelt. Arbetar man med naturliga produkter är innovationen svår att skydda med patent, berättar Jens Sörvik.
Förutom hjälp med produktutveckling får Josef Iskandarini hjälp med marknadsföring och kontakter för finansiering. Dessutom har möjligheterna att få fram svenska kikärter undersökts, men vårt klimat lämpar sig inte för odlingen. Idag köper Josef kikärter från Kanada eller Turkiet, beroende på vilka som har den bästa kvaliteten. Kraven är höga för att resultatet ska bli perfekt.
— Hjälpen har varit perfekt, säger Yosef Iskandarani. Även om han ibland blir otålig och tycker att det går långsamt.
Flera restauranger som vill ha Yosef Iskandaranis falaflar på menyn har redan hört av sig redan, men tanken är att det inte ska stanna där. Han har redan haft kontakter med Tyskland där det finns en stor marknad.
Yosef Iskandarani har sin vision klar:
— Jag hoppas att det blir svensk falafel i hela världen!j Javisst, jag vill hjälpa alla i hela världen att äta falafel. Blir det vinst vill jag bjuda fattiga på falafel för det är perfekt och nyttig mat för lite pengar.
Falafelmissionär med planer på Europa
Falafeln är Malmös nationalrätt och doften av de nyfriterade kikärstbullarna är en självklar del av stadsbilden. Det finns de som säger att Zlatan och falafeln är de faktorer som betyder mest för integrationen i Malmö.
Men går det att sprida glädjen så att fler kan äta falafeln hemma? Det funderar Josef Iskandarani på. Just nu arbetar han på en metod att bevara falafelns ljuvligheter även när den förvandlas till bekväm-mat för många.
I under många år har han serverat falafel på Drottningtorget i Malmö. Runt 1500 falaflar om dagen säljs. Dessutom bjuder han på säkert 300 om dagen.
— Min pappa lärde mig att om man ska få kunderna att förstå hur gott något är måste man bjuda.
Falafel No 1 som med sina nio falafelhak är marknadsledande. Det började med en liten falafelvagn i Rosengård, en förort till Malmö. Idag driver sju palestinska bröder och deras familjer kedjan och trillar falaflar enligt pappans hemliga recept som de lärde sig redan som barn i Libanon.
Nu är det dags för Josef Iskandarani att ta steget ut på en större marknad. Han får hjälp och stöd av Innovation i gränsland. Projektet började inom ramen för ETNOS, satsningen på att hitta etniska livsmedelsföretag med möjligheter till utveckling. Att man valde att stötta Josef Insandarian beror mycket på att falafel är en produkt det finns stor marknad för. Eftersom Josefs falaflar är lagade på enbart kikärtor utan andra tillsatser än kryddor är de naturligt mjölk- och glutenfria. Dessutom finns en stor marknad för vegetariska livsmedel och rätter med etniskt ursprung.
— Lagar man falaflarna rätt stannar fettet på ytan. Mina färdiga falaflar innehåller bara runt sex procent fett.
Jens Sörvik som varit projektledare är entusiastisk:
— Förutom att falaflarna är goda med bra möjligheter finns det ju en historia att berätta. Josef Iskandarani är mer än en entreprenör utan dessutom en spännande människa och det är viktigt när man ska få ut budskapet om den färdiga produkten,
Ett av hindren har varit livsmedelstekniskt. Att frysa in falaflar är inte okomplicerat eftersom konsistensen och smaken förändras. Det är lätt att falaflarna blir blaskiga och vattniga. Mjöl som bindemedel hade kunnat vara en lösning. Men där säger Josef bestämt nej eftersom det vore att frångå originalreceptet och ge fel konsistens. Med hjälp från Lunds Tekniska Högskola har problemen lösts. Ingegerd Sjöholm LTH masterstudenter fick i två omgångar hitta problemen. Vad är det för knep bakom den perfekta frysta falafeln?
— Det var flera olika saker vi måste förbättra. Mer kan jag tyvärr inte berätta.
Skälet till hemlighetsmakeriet är enkelt. Arbetar man med naturliga produkter är innovationen svår att skydda med patent, berättar Jens Sörvik.
Förutom hjälp med produktutveckling ges stöd med marknadsföring och hjälp till finansiering. Dessutom har möjligheterna att få fram svenska kikärter undersökts, men vårt klimat lämpar sig inte för odlingen. Idag köper Josef kikärter från Kanada eller Turkiet, beroende på vilka som har den bästa kvaliteten. Kraven är höga för att resultatet ska bli gott nog åt Yosef.
— Hjälpen jag har fått har varit perfekt, säger Yosef Iskandarani, även om han ibland blir otålig och tycker att det går långsamt.
Flera restauranger som vill ha Josef Iskandaranis falaflar på menyn har redan hört av sig redan, men tanken är att det inte ska stanna där. Han har redan haft kontakter med Tyskland där det finns en stor marknad.
Josef Iskandarani har sin vision klar:
— Jag hoppas att det blir svensk falafel i hela världen!j Javisst, jag vill hjälpa alla i hela världen att äta falafel. Blir det vinst vill jag bjuda fattiga på falafel för det är perfekt och nyttig mat för lite pengar.