Egentligen hade jag tänkt publicera det här i förra veckan som en fortsättning på änglahårssylten, fast det kändes inte som någon vidare bra timing… Men i alla fall:
Ensaimadas är Mallorcas mest kända bakverk och en verklig souvenirklassiker. Nu för tiden är ensaimadas varumärkesskyddade, receptet är “hemligt” och bara några få utvalda bagerier på ön har rätt att baka och sälja kakan.
Ingredienserna är däremot inte hemliga. Ensaimadas är ett tydligt exempel på ett recept skapat av geografiska begränsningar. Mallorcas natur är inte lämpat för bete åt kor, men däremot för grisuppfödning. Alltså bakar man inte med mjölk, utan med ister och ägg. I ärlighetens namn är mallorkinska ensaimadas inte något jag skulle gå ner i brygga för, men dessa hembakta är mer lika vetebullar, och kan nästan få mig att göra två och en halv skruv – i pik!
Om ni aldrig bakat bullar med ister förut är det dags att prova det nu. Flottet ger en slags kryddig ton åt degen som passsar mycket bra med den söta fyllningen och tillsammans med äggen så blir degen lika smidig som om den bakats med mjölk och smör. Spännande, va?
Ensaimadas med änglahårssylt
Receptmakare: Anna billing
Portioner: 6-8
Tid: Som ett normalt bullbak
- Till flottet:
- 250 g späck
- Bakning:
- 6 dl vetemjöl
- 0,5 tsk salt
- 0,75 dl socker
- 50 g flott
- 25 gram jäst
- 2 ägg
- 1,25 dl vatten
florsocker - Fyllning:
- 2 dl änglahårssylt (aprikossylt eller smält choklad).
- Smält späcket i en kastrull. Först på hög värme, sedan medelvärme. Värm en kvart tills det bara återstår små baconliknande bitar i det smälta fettet. Plocka upp dem med gaffel och låt flottet svalna helt under lock så det stelnar (ställ gärna kastrullen utomhus)
- Lös jästen i en bunke med salt och socker. Vispa i äggen och vattnet.
- Blanda ner hälften av mjölet i bunken, rör ihop, tillsätt resten av mjölet och till sist det stelnade flottet och arbeta ihop till en smidig deg.
- Jäs till dubbel storlek i bunken under plastfolie i 1 timme.
- Knåda degen och dela den i 2 eller 4 delar beroende på om du vill göra stora eller små: en liten blir som en mycket stor kanelsnäcka, en stor motsvarar en vetekrans.
- Kavla ut varje del tunt på mjölat bakbord till breda, ca 50 cm långa remsor.Pensla remsorna med ister, bred ut änglahårssylt med slickepott och rulla ihop dem till långa ”ormar”.
- Rulla längderna som snäckor på bakplåtspapper, 2 stora eller 4 mindre.
- Låt jäsa under plastfolie i ytterligare 1 timme, eller ännu hellre i kylskåpet över natten och baka av morgonen därpå.
- Förvärm ugnen till 200 grader.
10. Pensla bullarna med vatten och baka i mitten av ugnen i ca 15 minuter (små) 25 minuter (stora) tills de är gyllenbruna. - Ta ut bullarna och pensla ordentligt med flott. Låt svalna på plåten och sikta över rikligt med florsocker före servering. I jultider serveras ensaimadas med varm choklad, det låter väl som en god idé?
Kommentarer
20 svar till ”Flottaste baket: Ensaimadas”
Palma-flashback!
Visst finns det väl ister att köpa? Går det lika bra att använda det?
/Pia
Pia 1: Japp! Fast dessa är godare…
Pia 2: Det går jättebra att använda färdigt ister, vi hade inte det inne i butiken, så det var därför jag gjorde eget. Blir lite billigare också ;-)
Låter spännande och som en pikant smak ;-) Bullarna ser verkligen supergoda ut!
Jag tokgillar ensaimadas – de tre första tuggorna. Sedan får jag den där feta istriga beläggningen i munnen och resterande tuggor bara växer i munnen.
Peter: Jag är helt ense med dig rörande originalet, men baka de här så får du en helt ny ingång på bullen, istret smakar inte här, det bara kryddar lite snyggt.
Jag lovar att testa nån gång. Julen är ändå en isterhögtid, så till och med här skall jag kunna få tag på det. Kanske…
Istrigt änglahår… ;-) Sorry, jag kunde inte låta bli. Dom ser supergoda ut, dina bullar! Och det låter väldigt spännande, får se om jag får till det här i adventstider. Som sagt ovan är det ju en bra tid med ister i affären.
Även om butiker inte har färdigt ister till försäljning året om så kan man ju alltid köpa späck och göra eget, förutsatt att butiken styckar själv, förstås ;-)
Jag hittade ingen spagettipumpa så det blev butternut i stället. Istret har jag nu tillverkat men då snubblar jag på en liten detalj som jag inte riktigt fattar. När du kavlat ut de fyra remsorna, rullar du dem sedan på längden eller tvären? Frågan låter väl lite dum, men jag tycker bullarna ser ut att ha rullats ihop av långa “korvar”.
Jättespännande! Inspirerades också av de vackra bilderna på Torttas i förra inslaget. Gav mig på att göra en krans med fyllning av aprikoser som blev över efter vildjäsning. De mixades och blandades med socker och nyponsoppepulver. Det blev gott. Någonstans har jag läst att det finns en traditionell kaka i Roslagen som bakas av vetedeg och fylls med rikligt med nyponmos. Den kallas visst torta. men nu hittar jag den inte när jag lite snabbt googlar.
Hej Inger: Rulla ihop dem på tvären så att de blir långa smala rullar (som när du gör kanelsnäckor innan du skär i rullen fast mycket tunnare. När du sedan har de rullade längderna färdiga så ringlar du dem runt, runt som en orm ungefär. Jäsningen gör att de får det slutliga utseendet.
Vad roligt att du fastnade för receptet! Att ister kunde tillföra en så god smak hade jag ingen aning om.
Roslagsvetebrödet lät gott och rätt poetiskt med nyponmoset. Jag har också funderat på om jag skulle göra en torta-liknande kaka i julhelgen, för lite variation.
Ok, jag testar. Tycker det är så spännande med smältdeglar och broar mellan kulturer. Ibland hittar man så många trådar i just maten. Ister skulle jag inte kunnat tänka mig att använda för några år sedan. Har haft en “grisfobi” som sträcker sig drygt tjugo år tillbaka i tiden. Det är aldrig för sent att tänka om.
Har du fler spanska influenser i förråd så är jag intresserad. Själv kikar jag ibland på recept på Turrón, men har inte kommit till skott ännu.
En turrón-kompis! Köpte på mig jijona nu när vi var nere för att ha i jul. Förra året provade jag de här: http://kortomgott.taffel.se/2008/12/17/extraknack-spansk-i-flabben/
Åhh, tack för den. Gillar halva och har tänkt i dessa banor. Självklart finner man det moriska i detta. Det är så härligt också när man tänker på våra jultraditioner så mycket av det vi finner som “ursvenskt” var ju faktiskt från början en strävan mot det exotiska. Jag vill gärna fortsätta gifta det ursvenska med allt vi “fått” från andra kulturer. Många smaker gifter såå bra
Nej, nu har jag letat igen efter nypontortan, Men det här httade jag:
http://hemma-net.blogspot.com/2009/09/farmors-nypontarsta.html
Nypontarsta, heter det visst. Men håll med om att man associerar till de torrtas du visade?!
Precis, många gånger när man går in och tittar på gamla spanska eller franska husmansrecept ser man likheterna med vårt eget kök. Det är bland annat därför det varit så mycket spanskt här på sistone att jag nästan borde byta namn till Spanska skafferiet. Precis som i Skåne är många spanska recept baserade på socker och ägg istället för mejeriprodukter (undantaget Baskien).
Nypontarstan lät spännande, har ingen koppling till Roslagen så jag har aldrig hört om den förut. Kanske korsa den med ensaimadasreceptet? ;-)
Det blev jättebra. De flesta sprack till min ursprungliga besvikelse. Men egentligen såg de rätt snygga ut. Det blev uppskattat på julklappsbytardagen på mitt jobb. Bra med tanke på att surdegsbrödet bokstavligen blev pannkaka. Nu går jag över till turrón.
Inger: Vad bra att du gillade dem! Konstigt att de sprack, var det ngt med jäsningen? Mina har aldrig gjort det och jag har ändå bakat dem flera gånger… De moriska knäcken (om det var dem du syftade på) gjorde jag på spanska råvaror, så jag hoppas att de beter sig likadant härhemma ;-)
Det har nog med teknik att göra – degen var lös och jag kavlade nog för tunnt. Brukar annars inte följa recept slaviskt eftersom mjölsorter ofta beter sig olika. Det blev ju bra ändå!
Fint, prova med chokladfyllning nästa gång (gjorde en försvenskad variant för Expressen: http://www.alltommat.se/matinspiration/bakning/ensaimadas-med-choklad-1.21165/)
Har förresten hittat ett nypontarstarecept. Kakan äts traditionellt till påsk (nypontörnen-jesus törnekrans).