I måndags träffades min bokcirkel igen. Vi hade, som väl de flesta andra svenska bokcirklar just nu, läst Sigrid Combüchens Spill. Jag kastade mig över den redan i höstas men tyckte ändå att det var intressant att få prata om den med andra.
“En damroman”, står det skälmaktigt på omslaget, och även om den ju är högst läsvärd för bägge könen måste jag säga att det var länge sedan jag läste en bok så stuffad med just spill, alla de där njutbara eller förskräckliga detaljerna om det dagliga livet, mat, kläder, seder och bruk som framkommer vid research men så ofta får stryka på foten i en slutderigering.
Spill var en fantastisk läsupplevelse och eftersom det skrivits spaltmeter om denna Augustprisvinnare med de finurliga berättarlagren, den rappa brevväxlingen om tolkningsföreträdet och den passionerade kärlekshistorien så behöver jag knappast bli långrandig här. För en foodie är bokens nogranna beskrivningar av trettiotalsmaten, allt ifrån festmenyer med salvia- och kalvfärserade ankor med apelsin- och portvinsspetsad kalvsky till den bedrövliga mathållningen med surrogatköttbullar av gammal kavring kokt i saltvatten, en ren bonus. Lite extra roligt var det också att boken till stor del utspelade sig i min hemstad, Lund.
När bokcirkeln träffas äter vi i regel soppa. Den här gången fick jag sug på en alldeles speciell klorofyllstinn soppa på vattenkrasse hos ständigt lika inspirerande Anna på Gourmetodling.
Vattenkrasse är en av mina absoluta gröna favoriter, det finns liksom inget som slår den där friska pepprigheten. Tyvärr finns den inte alltid att få tag i eftersom efterfrågan är så liten. Kanske är det en kombination av för högt pris och för få inarbetade recept? Synd på sådan rar och nyttig gröda. Den påminner mycket om kryddkrassen, som du dessvärre behöver odla en hel fotbollsplan av för att använda annat än som accent. Vattenkrassen vill man kunna strössla generöst av i sallader, eller basera en soppa på, som den här.
Jag följde länktipset, köpte några krukade plantor, vred av jordklumpen och planterade krassen i en skål med dekorationssten som jag fyllde på med avkalkat vatten från torktumlaren (gissar att mineralvatten främst syftade till det) och kunde därigenom få ett krassebestånd stort nog för en soppa.
Soppa på vattenkrasse och päron
Receptmakare: Anna Billing
Portioner: 4
Tid: 15 minuter
Eftersom jag tyvärr inte hade lika obegränsat med vattenkrasse som i förlagan, anpassade jag receptet därefter. Ingen chili och ingefära fick skymma den fina krassesmaken, men ett päron behöll jag och ökade mängden potatis. Salladslöken ersattes med purjolök och olivoljan, som inte kändes självklar utan vitlöken, blev utbytt mot en slatt kallpressad rapsolja från Gunnarshög. Mycket fint till krassetonen.
-
75 g vattenkrasse
-
7 1/2 dl grönsaksbuljong
-
150 g purjolök
-
150 g mjölig potatis
-
1 st päron
-
1 msk kallpressad rapsolja
-
salt och nymalen svartpeppar
-
Päronskivor eller krasse till topping
- Skölj och skiva purjolöken. Använd gärna den grönare delen för färgens skull. Fräs den mjuk i rapsolja i botten av en tjockbottnad rymlig kastrull för att utveckla smaken.
- Tillsätt grönsaksbuljongen i kastrullen och låt den koka upp medan du skalar och tärnar potatisen fint. Lägg i potatisen och koka den under lock tillsammans med löken och buljongen i cirka femton minuter.
- Skölj och tärna päronet under tiden. Vrid bort eventuella jordrester från vattenkrassen och skölj den i ett durkslag. Hacka den sedan grovt.
- När potatisen mjuknat lägger du i päronbitarna och vattenkrassen. Mixa slätt med stavmixer direkt i kastrullen. Smaka av med salt och nymald svartpeppar, fördela soppan i skålar och lägg på eventuell topping (attans, skulle lagt på lite valnötter också!). Servera direkt.
Kommentarer
26 svar till ”Spill & Bokcirkelsoppa med vattenkrasse”
Förra året odlade jag något som kallades “land cress” från frö i en kruka i fönstret. Det växte (till skillnad från mycket annat) relativt frodigt och smakade gott och pepprigt! Det kanske går att göra samma sak med vattensläktingen? Jag har lite frön kvar, så jag ska så nu, bokmärka din soppa och försöka mig på den om någon månad när det växt klart ;)
Intressant, hur hög blev den på kruka? Läste att den behöver vintrar med lägst +10 för att funka perenn på friland.
Hur vore denna soppa med ramslök isf vattenkrasse?
För er som har möjlighet att plocka sådan?
Själv har jag aldrig hittat i mitt Södermanland.
Undrar vad Peter Jägerbro skulle föreslå i övrig? Målla?
Alltså Örjan, du är nog tankeläsare. Jag beklagade djupt att ramslöken inte kommit upp än (slutet på april)för den hade ju haft både gräsig löksmak och vitlöksarom på en och samma gång. Ska nog göra en ny variant med potatis och buljong för den.
Kan ju avslöja att jag gjorde ett prov med rucola också, tänkte att päron och rucola ju funkar. Men tyvärr stack pepprigheten av åt fel håll och den blev ruskigt äcklig. Vet därför inte om jag vill ha ramslöken som huvudingrediens, men gärna som ackompanjemang, men jag får väl prova i vår. Till skillnad från vattenkrasse har jag ramslök i överflöd :)
Har läst om strandkål, men aldrig provat.
Har du någon erfarenhet?
Ja, jag har smakat strandkål, en tuff gröda. Har stekt den med framgång http://skafferiet.taffel.se/tag/strandkal/. En accent, tror ärligt talat den skulle bli obeskrivligt äcklig mixad i en soppa.
OT – hade i veckan blomkålshuvud med massor av grönt. (3 hg grönt och skaft mot 4 hg “hjärta”)
Strimlade blast och rotstock. Gul lök + vitlök. Svettning i smör, +buljong +kokning tills mjukt.Mixades och grädde tillsattes. Serverades med strimlad rökt skinka. Klart aceptabelt. Nästa gång kanske med mycket strimlad grön purjoblast för grönare färg och fylligare smak.
Tema:Även blast är näringsrikt och ätbart. (Rädisor,lök, blomkål, rödbetor, selleri mm. Dock ej morötter)
Örjan, gott! Prova en klick romescosås till blomkålssoppan nästa gång: http://taffel.se/recept/salsa-romesco Obeskrivligt gott!
Javisst ja – det var ju hos dig som jag blev presenterad för strandkål. Tack för påminnelsen.
Romescosås till blomkålssoppa. Underbar ide, som jag tror på.
En liten god klick i mitten bara, att röra ut själv …
Jag älskar vattenkrasse. Önskar att den fanns att få tag i i vanliga butiker. Förra våren åt jag en sallad på HIX bestående av gemsallat, vattenkrasse och schalottenlök; varken mer eller mindre. Det var, i sin enkelhet, en av de godaste sallader jag ätit! Om jag får tag på vattenkrasse ska jag absolut låna ditt recept!
Annika: Håller med dig, vattenkrase är en gudagåva. Vi säljer vattenkrasse i butiken, men inte från ICA F&G, det är K A Lundbladh som ordnat den på kruka, lös i plastförpackning är 40 kr för kanske 40 gram – blir för bra. Tipsa din handlare ;) (Jag vet, jag säger det jämt, men någon gång fastnar det kanske…)
Orto Novo, som har sina växthus här på Ekerö säljer vattenkrasse i vanliga örtkrukor till samma pris som de övriga kryddorna (dvs en 15-20 kr). Då får man en rätt frodig ruska, inte det där löjliga ört-ranglet som man ibland råkar ut för. Finns på vårt ICA. Kan rekommenderas, älskar den saftiga peppriga tonen!
Och så glömde jag säga att receptet ser helt fenomenalt ut i sin fulländade enkelhet!
Tack, du har rätt Gitto, vattenkrassen kan verkligen variera. Vi har fått in Orto Novo via ICA ibland, bra produkter. Den vi fick tag på nu var Santa Marias, och den behövde definitivt en omplantering. 20 pix, sa du? Det måste vara på Ekerö då … Mer vattenkrasse åt folket! I storpack om 250 g. Måste vara “den nya rucolan”, är det ingen inköpare som vill fatta det?
Ja fram för storpack i atmospack (eller vad det heter). Såsom olika typer av sallatsblandningar.
Undran? Har du någonsin sett “snitt”-vattenkrasse i Sverige? Möllevångstorget?
Kanske Sofia vet.
Eller Hötorgshallen? Har twitterfrågat Lisa.
Kollade hemsidan för Grönsakshallen, Sorunda. (Specialist på leveranser till restauranger som du vet). Tyvärr ingen vattenkrasse listad, men naturligtvis mångtal sallatssorter i övrigt.
@rymdman twittersvarar snabbt.
“@orjanhertzell: @foreretaffel Ref @annabilli och vattekrasse. Har du sett “snittvariant” av krassen i Hötorgshallens grönsaksdiskar?”
Örjan: Orto Nova säljer även vattenkrasse i snitt, kanske tar Hötorgshallen den? Den danska Lekro är sämre. Annars tror jag på krasseutbudet i Danmark. Någon som har sett röd vattenkrasse i handeln?
Någon Wiki-författare som läser här, och vill komplettera artikel?
“Vattenkrasse” hänvisar idag till enradig artikel om “kallfräne”.
I engelska Wiki anges att krassen tyvärr har mycket kort hållbarhetstid trots atmospackning.
Nu saknar jag vattenkrasse, inte bara för att prova ditt fina recept, det är ju så gott i sin enkelhet också.
Örjan: Ramslök finns på en udde som heter Lövön i östra Hjälmaren.
Örjan: Men de håller ganska länge i förpackning, tycker jag.
Sofia: Hojta om vattenkrasse dyker upp på Möllan, är du snäll!
Fuchsia: Nu blir alla i närheten glada. Själv tänker jag fräckt nog inte yppa var mitt ställe är. :)
Fuchsia: Tack! Lagom cykelavstånd från Eskilstuna en majsöndag.
Vilken märklig soppa! Jag önskar att jag kunde trolla fram vattenkrasse och päron ur skafferiet och testa, för nyfiken det blir jag!
Hm, avkalkat vatten från torktumlaren säger du… Det doftar ju av tvättmedlet. Är det verkligen bra att odla i??? (Jag tvättar ofta i parfymfritt, men ibland är jag snål och köper tvättmedel på extrapris *s*)
Mitt vatten doftar inte av tvättmedlet och är avkalkat, men är du tveksam så låt bli :)