Syndig skörd

I helgen har jag främjat både skattebrott och klimatkatastrof. På torget kunde jag inte motstå de krokiga smala svenska växthusodlade gurkorna, men det är ju så krispiga och söta… Inte heller den här gången kunde jag hålla fingrarna borta från de spanska bondbönorna. Dessutom gynnade jag en regim som bryter mot mänskliga rättigheter eftersom bondbönorna bara måste ha sällskap av iranska inlagda gurkor från 1&1.

Bondbönorna skalades till spännande skidskytte och längdåkningens världscupavslutning, förra veckan var bönorna större och skalningen roligare för då hade jag sällskap av svärmor. Recept på ris med bondbönor och dill kommer snart, en annan goding är att tillaga bönorna med olivolja, vitlök, gurkmeja, dill och sedan knäcka ner ägg som får pocheras bland bönorna, som blommor i gräsmattan.

Ytterligare en blodapelsin har nått mig. Gyllene korset-apelsiner såldes på torget och jag har också siktat dem på Bergsgatan. Frukterna är invirade i silkespapper och jag får en känsla av att jag känner igen det gyllene korset mot blå botten, från barndomen. Mats-Eric Nilsson skrev i Svenska Dagbladet för ett par månader sedan att gyllene korset är moro i fin förpackning. Skalet var emellertid tjockare och knöggligare än de moroapelsiner jag ätit under vintern och bara de frukter med rödast skal hade nästan helt purpurfärgat fruktkött. Smaken hade en kärvhet men syrlig friskhet med toner av röda bär.

I helgen träffade jag äntligen hela pre-tequila, dock inte alla samtidigt. Kinga bjöd på torkade sharonfrukter från Japan, har tänkt på dem efter det. Se mer av Kingas japanskörd här.