Visst, för att tillverka maltwhisky krävs i princip bara rent vatten, jäst och korn. Det konstaterade vi redan i första delen av denna lilla whiskyskola, Men det är kanske att förminska en process med anor från slutet av 1400-talet lite väl mycket. Med kunskap om detaljerna i tillverkningen kan smakens alla nyanser förstås bättre. Single maltvänner är lika besatta som vinkännarna, och det som faller oss svenskar allra mest på är den riktigt rökiga sorten.
Mycket av de olika whiskysorternas distinkta smaker kommer från torkningen av malten som bildats efter att kornen mältats. Okej, men vad är då mältning? kanske några frågar sig. Att mälta korn betyder att man blötlägger och låter kornen gro i ett par dagar. Detta görs för att omvandla den stärkelse som finns i kornen till socker. Efter cirka två dagar avbryts mältningen genom torkning av den bildade malten, och det är alltså nu rökigheten kommer in processen.
Vissa whiskytillverkare använder bara varmluft vid torkningen, medan andra som Laphroaig eldar med torv under för att få en just den där åtråvärda rökigare smaken på whiskyn. Hemligheten ligger bland annat i fenoler som finns i torvröken och som sedan följer med i tillverkningsprocessen från malten till den färdiga whiskyn. Rökigheten i malten mäts i ppm [parts per million] fenol i malten och kan normalt variera i intervallet 0 till 50.
Rökigheten eller torvsmaken (“peatiness” på engelska) är det som gjort whiskyn från ön känd över hela världen. På Laphroaig hämtas torven på heden, som i princip ligger utanför dörren till destilleriet. Torven från Islay är speciell. Det finns nämligen en mossa med antiseptiska egenskaper som växer där och ingenstans annars. Mossan användes för att läka sår så sent under som 2:a världskriget.
Islay (engelskt uttal ‘ajla’; på skotsk gäliska Ìle) ligger i inre Hebriderna på skotska västkusten, och har blivit en stor turistattraktion, speciellt bland svenskar som lockas dit på grund av whiskyn. Friends of Laphroaig är destilleriet Laphroaigs egen fan club. Av FoL:s 300 000 medlemmar är 33 000 svenskar, vilket gör Sverige till det land med flest medlemmar per capita (tredje totalt sett till antal).
Varje år besöker ungefär 10 000 whiskyälskare destilleriet på Islay, och av dem är en tredjedel svenskar. Det är ofta efter besöket på destilleriet de nyfrälsta whisky-entusiasterna vill bli medlemmar i FoL, men först måste de ta sig genom en liten invigningsritual. Skottarna på destilleriet skickar iväg aspiranterna ut på heden med gummistövlar och med sitt lands flagga i handen, så att de kan sätta den i sin squarefoot av Islay som varje “friend” faktiskt äger. På grund av klimatet är det här ofta en geggig affär, men den här sortens humor verkar gå hem hos oss svenskar. Ett år fick Laphroaig till och med slut på svenska flaggor.
I första delen av whiskyskolan fick ni lära er att single malt passar utmärkt till ost. Nu tar vi det ett steg längre och tipsar om att det funkar riktigt bra i ost också. Släng ihop en getostkräm, det är lätt, gott och du behöver inte offra så mycket ur flaskan heller. Men med en smakrik whisky, som en rökig 10-årig Laphroaig, dröjer smaken kvar länge i munnen.
Inte nördigt nog? Lugna dig, det här var en grundkurs! Du kan diskutera whisky och ställa frågor direkt till experterna på Blå bloggen.