Hörrni! Läs artikeln först och dela sedan med er av era favoriter bland klassiska kombinationer och gärna någon mer perverterad konstellation. Shoot!
Skrivet av
Hörrni! Läs artikeln först och dela sedan med er av era favoriter bland klassiska kombinationer och gärna någon mer perverterad konstellation. Shoot!
Kommentarer
43 svar till ”Artikeldebatt: Smakäktenskap och mardrömsdejter”
Jag tog mig ända ner (med glädje) och tänker spinna på i chokladens tecken. Inte särskilt oväntat eftersom jag i princip lever för choklad.
Jag hävdar att hallon och choklad är en utmärkt kombination – om det är rätt choklad som paras ihop med bären. Även jag var länge en motståndare till frukt/bär och choklad, ända tills jag träffade en person som kunde kombinera rätt. Hon lärde mig skilja på smaker och kombinera dem. Vad sägs om en chokladpralin med apelsin och rosmarin? Helt ljuvlig om den görs på en ganska fruktig choklad från Madagaskar eller Venezuela – gräslig om den görs från en rökig choklad från Ghana.
En annan ganska oväntad, men lyckad kombination, är choklad och balsamvinäger. I alla fall om man gör en ganache eller glass med reducerad vinäger. Även där gäller det att väga upp smaken med bra socker (gärna muscovadosocker, båda funkar) samt apelsinzest och en gnutta salt. Makalöst ljuvligt.
Fast jag håller med om att kaffe och hasselnötter med choklad är underbart, men då ska det vara till Valrhonas Gran Couva från Trinidad, Amedeis mörka serie eller Michel Cluizels Los Ancones.
Monumental artikel!
Här en kombination jag hittade igår. Jag skulle koka in päron men hade inget rödvin hemma. Tog därför lingonsaft istället, kryddade lagen med lagerblad, stjärnanis och svartpeppar. När päronet lämnat sitt bidrag till spadet var matchningen fulländad. Det var Anjou-päron, förresten.
Det är för tidigt på morgonen… Jag hade i en skvätt balsamvinäger också.
Vilken tur att vi alla är olika. Jag gillar inte choklad och syra. Jag gillar inte ens de syrligare typerna av fin choklad. Det är som kaffe och socker, funkar väldigt sällan i min mun. Utom om det är salt samtidigt som i Johans kaffeglass. Eller om det är kondenserad mjölk med i bilden.
Riktigt fin choklad vill jag oftast inte smaksätta alls. Är den perfekt balanserad tycker jag inte att man ska mecka för mycket med den. Det är som att krydda ett fint vin. Tillbehör bredvid är OK. Men jag är ju den typen som helst vill ha mat för sig och vin för sig. Och inte gillar dessertvin till dessert eftersom dessertvin i regel är för komplexa.
Hjälp jag börjar bli gammal! :-)
I ärlighetens namn vill jag inte heller ha smaksatt choklad. Längre. Jag levde på mjölkchoklad till 13-årsåldern. Då övergick jag till att leva på mörk choklad och handgjorda praliner. För omkring två år sen slutade jag med praliner för jag insåg att ren choklad – när den är som bäst – är bäst.
Jag tror du skulle gilla Pralus choklad från Venezuela, Trinidad, Colombia och Ghana. Om vi ses nån gång ska jag försöka komma ihåg att ta med (om du inte testat dem dvs).
Simplicity rules: Jag minns hur förvånad jag blev när min svägerska, som är sommelière, för några år sedan upplyste mig om att champagne och vanlig enkel hushållsost var en perfekt match. Som vanligt hade hon helt rätt…
Senast i går avstyrde jag en potentiell katastrof. Far min skulle bjuda mig på en hemlagad middag. Han delgav mig idén om att servera Grillad kyckling med rostade rotsaker med fetaost och pinjenötter OCH JORDNÖTSÅS (ala Satay ungefär… sådan som de hade ätit i malaysia som var så god i alla fall…) Jag ingrep möjligen väl häftigt och styrde om tillbehören till ingefärsmarinerade lättwokade grönsaker och chiliinlagd gurka. Men sedan började jag fundera… rotsaker och jordnötter: Varför inte. Det behövde ju inte vara curry i såsen. Och vad beträffar fetaosten…fan jag kanske missade världens grej.
Får tacka för en väldigt välskrivenoch intressant artikel.
Speciellt glädjer det mig att få stöd i mitt ogillande av frukt och bär i choklad.
fläsk-ostron-spenat, smakade riktigt bra.
I ostrongenren skall man heller inte glömma den osannolika kombon ostron-enbär.
Feta ost och jordnötter: Katastrof, indeed! Fast vem vet…
Kommer ihåg första gången lakritsglass dök upp någon gång tidigt 80-tal, kändes väldigt läskigt på nåt sätt! men salt-sött kombinationen tycker jag många gånger är helt oslagbar. Fin mjölkchokladkaka smaksatt med havssalt är fantastiskt.(kommer aldrig ihåg vad den heter)
Liksom vaniljglass med havssalt som lite strössel.
salt och sött är min favorit kombo just nu. Däremot har jag aldrig förlikat mig med mintglass
Det kanske är för basic i de här sammanhangen men jag tycker att kombinationen avocado och mögelost (gorgonzola, stilton eller rouqefort) är makalöst gott.
Sofia: Det är ine alls basic men jag gilalr den bara i vissa fall. Om ädelosten är av den syrliga, salta typen som Roquefort. Gorgonzola och avokado ger mig rysningar! Tänk så olika käftar vi har! :-)
Kom på en vidrig kombo. Butlers gamla paradnummer: avokado fylld med gorgon, burkmajo och räkor. Huga!
I går lagade jag sörpotatismos med lite ljus miso i, till det blev det en sallad med bl a med lime, chili och koriander. Det smakade väldigt bra ihop, vilket kanske inte var någon världsnyhet.
Idag till lunch var moset och salladen nästan ännu godare, men inte tillräckligt rikligt. Snabbt stekte jag några ägg till.
Ägget mot koriander-lime-dressingen var INTE gott, det nästa krullade sig i munnen. Däremot är jag inte säker på om det var koriandern eller limen som ställde till det. (Enkla svaret är förstås att det var ägget som var busen, men vilket smakämne skar sig mot det?)
Jag tycker faktiskt att frukt (hallon!) och choklad är gott tillsammans – men bara när chokladen är ordentligt utrundad med smör, ägg och grädde i en fransk chokladtårta t.ex. Då är den å andra sidan inte så syrlig längre och då kommer hallonen in.
Fast nu har ni redan genomskådat mig och slagit mig på fingrarna med att jag sabbat fin choklad. Det må så vara, jag tycker att jag sabbade den på ett gott sätt :)
Till choklad tycker jag nog att en saltsöt stilton är bäst. Jäkligt fin kombination som helst ska sköljas ner med en bra imperial stout, gärna Left Hand, Brooklyn eller någon annan som inte har så stor beska.
Annars tycker jag att paradiskorn är vansinnigt gott till fisk vilket får mig att tänka att lavendel också borde funka. Kanske ska testa.
Tack för rolig läsning. Som en liten resa, faktiskt. Jag har en smakgoding, som brukar fungera för alla som gillar violgodis och andra smaker som drar år tvålhållet. Vilket jag gör. Efter kaffet efter en god middag häller man upp en Sambuca i ett likörglas och droppar i några droppar rosenvatten. Sedan smuttar man i sig detta medan man tjuvröker en cigarett.
Jag tycker också, trots att det tydligen är en styggelse, att mörk choklad och apelsin är finfina parhästar.
För att inte prata om getost, honung och rosmarin. Banalt, men så gott att det aldrig kan bli skämmigt att bjuda på enligt min mening. Nästan alla blir glada av den kombinationen.
Kul och intressant artikel!
Fast jag gillar frukt och choklad….
Svante: Jag är openminded och tolererar de flesta perversioner så länge jag slipper äta det ;-)
Johanna: Mörk choklad och apelsinskal är alldeles strålande. Så länge det inte är surt.
Kanske var gommen min otränad men ett av de otäckaste smakkombinationer jag utsatts för var jordnötsglass med rökig whiskymousse. Efterrätten serverades på ett utav Göteborgs mer fashionabla näringsställen och besvikelsen var total eftersom min budget 9 gånger av 10 ej tillåter besök av denna karaktär.
Jag glömde tacka för den utomordentligt trevliga läsningen!
Tack för en jättebra och ambitiös artikel Lisa. Du är så snäll som ger bort den gratis till oss Taffel-läsare, istället för att sälja den för dyra pengar till något snobbmagasin.
Min Aspbergerkollega som har valt att snöa in på viner hävdar om man inte vet vilket vin som passar till vad (eller vilken mat som passar till vilket vin) kan man alltid utgå från de regionala specialiteter som produceras i vindistriktet. Vinet är nämligen oftast “framavlat” för att matcha maten.
Eller som en annan kollega hävdar “Traktens vin smakar bäst i trakten”.
Haha! Den har sålts (fast för skamligt lite pengar) för Gourmet för flera år sedan. Men man kan ju alltid köra favorit i repris! En sådan här artikel tar en vecka att skriva. Men den är en aning daerad så jag piggade upp den här och var.
Vad säger logiken/vetenskapen om bacon-chokladtryffel?
Gjorde en tryffel på baconfett istället för smör (spetsade med calvados), tyckte det blev riktigt bra.
Min barndoms absoluta favorit: mycket späda morötter, som lillfingret ungefär, uppdragna ur landet och nödtorftig avtorkade mot jeansen. Två klasar röda vinbär. In i munnen, samtidigt. Somrigare smak kan jag bara inte komma på.
Lisa, det var just för artiklar som den här som jag en gång i tiden började prenumerera på Gourmet, även om mina närmaste må tvivla i mjugg – ‘men jag köper den faktiskt för artiklarna, inte för bilderna’ :-)
Fredric: Tyvärr har jag inte råd att skriva såna här artiklar längre. Man får bisarrt lite pengar för att skriva långt, välresearchat och bra. Jag hade inte råd då heller egentligen. Men så kommer man till den åldern när ens bokförare stirrar stint på en och säger att det här går inte längre. och så får man tagga ner helt enkelt. Och starta en olukrativ sajt ;-) Men då är det i alla fall ingen annan som tjänar pengar på en.
Jag kan inte branschen, men saknar som läsare ändå perioden då en svensk tidskrift regelbundet kunde publicera strålande artiklar av dig, Kallentoft mfl. Nu har ju en del Taffel-skribenter börjat fylla tomrummet, med den äran vill jag säga – viket tänder framtida förhoppningar… Jag vill ändå ta tillfället i akt och tacka för vad du gör här på Taffel,och samtidigt passa på att jag tyckte att din Gourmet-artikel om vilka viner som passar i matlagning antagligen är det roligaste jag någonsin läst i genren. Jag kan bara hoppas att nuvarande publicistiska klimat inte omöjliggör liknande artiklar i framtiden.
Utmärkt artikel! Smakfavoriter, nya och gamla:
-sharonfrukt och getost
-grillad makrill och rikligt med färsk dragon
-fläder och kaffe
-brynt smör och rå lök (valfri sort)
-gurksoppa med dragon
-avokado och rotsellerivinägrett
-dopp i kopp dvs. färskpotatis, potatisspad, rikligt med gräslök och smör
tackar Lisa, jag bugar mig för din grundlighet och flit. Och instämmer i Fredric L’s saknad i Gourmet. Men är oändligt tacksam att det mynnade ut i en olukrativ sajt istället så vi fick Taffel!
Utan att vilja lägga sordi över den goda historien i inledningen undrar jag ändå hur fruktansvärd den där avocado-skogsbärsdesserten egentligen var. Kan inte du vid tillfälle pröva att köra i en avocado i mixern tillsammans med valda bär och lite juice alternativt mejeriprodukt? Jag gör det nämnligen ofta för att komplettera mellanmålssmoothie till barnen med avocadons nyttiga fetter. Den ger en mjuk rund krämighet utan att göra ngt stort väsen av sig.
Äpple och kanel!
Gin & Tonic!
Potatis och ankfett.
Och så allt med fläsk och lök. Jag tror att det skulle gå att laga mat på benmjöl från gris med lökaska och det skulle ändå bli gott.
Potatis och ankfett.
Mjölkchoklad och saltlakrits! (Helst sådana där salta fiskar, men annan lakrits går också bra till nöds.)
Broccoli och ädelost
Kalles Kaviar på en knäckemacka är gott till frukost!
Apelsinjuice är ett måste på frukostbordet!
Men drick en klunk apelsinjuice när du fortfarande har kvar kaviarsmaken i munnen och du förnimmer den mest rysansvärda näradödenupplevelse du nånsin varit med om!
Frasse: Kaviar och fil är också hemskt!
Dillfrö och grönkål!
Fett bra text. Som vanligt. Om Taffelredaktionen vore jultomten hade jag önskat mig en uppföljande artikel, där etablerade smakkombinationer sätts i relation till våra personliga, ibland ganska avvikande preferenser. Tema: att leda i bevis och kartlägga ett mentalt smaksinne.
Peter: Du är galen!
Joham: Tack snälla, tyvärr är det en doktorsavhandling du efterlyser! Kanske när jag blir pensionär! :-)
Papaya och lime (absolut nödvändig kombination, papayan tar sig an en helt annan och godare karaktär tillsammans med lime).
Amarone med valnötter och en bit parmesan.
Lamm och fänkål.
Syrliga äpplen med ett tunnt lager jordnötssmör.
Choklad och rom.
Men nu blev jag ju alldeles för hungrig.
Tack för ännu en bra artikel, Lisa!
Fantastisk artikel, så rolig, inspirerande och tankeväckande.
Älskar så klart rödbeta och chèvre, klyschor blir klyschor av en anledning.
Håller helt med om choklad och frukt/bär, ingen höjdare.
Vaniljglass och någon jordnötsbaserad nästan salt efterrätt är dock min idé om himmelriket!
Banan och jordnötssmör. INTE mosad banan!
Lax+fetaost.
Fläskkött och rosmarin, en oslagbar kombo jag upptäckt genom Jens Linder http://sarabloggar.wordpress.com/2010/10/10/florensdoftande-kotlett-i-ugn-jens-linder-i-%E2%99%A5-you/.
färskpotatis och smör…
matjesill och gräddfil
ingefära och apelsin
Och Pernilla, så rätt angående lime, papaya är för mig åtminstone praktiskt taget oätlig utan lime.
ps. så kul att läsa allas favoritkombinationer också!
I min familj har vi en favoritsmakkombo som brukar få den oinvigde att fundera på om vi är riktigt kloka: hummersufflé med köttbullar till. Förmodligen hittades kombinationen på ett julbord någonstans i Småland för länge sedan där hummersufflén (under namnet “Falsk fiskfärs”) var en av alla de rätter som måste finnas. Den är egentligen en ganska tung sufflé som man häller en hummerstuvning på.
En annan familjevariant är stekt strömming med lingonsylt och gräddfil. Strömmingen ska ligga en stund i ättikslag och sedan stekas, nästan friteras, i smör och olja.
Tack för läsvärd och välskriven artikel! PÅ temat vedervärdigheter drabbades jag av en kulinarisk nära döden -upplevelse då jag i Göteborg på en kvarterskrog beställde en dagens. Stekt sommarmakrill med lingon. En måhända mera västkustsk favorit, men ändå. Döm om min förvåning då den ambitiöse kocken sannolikt haft slut på lingonen och lagt dit en stor klick jordgubbsmarmelad istället… Kunde inte låta bli att smaka – men “Don´t try that at home”…