Jo, grisen är bäst. Särskilt sidfläsket, färskt eller rimmat eller rökt eller torkat.
Viktigt med grisköttet — oavsett styckningsdel — är att man inte steker ihjäl det. Furuplank är inget vidare. Klart kotletterna blir torra om all köttsaft har stekts ur dem.
Så länge den är rökt eller lufttorkad är grisen fantastisk. Annars är jag ingen köttälskare…
Alice
Hittade “Karré med pastis”-receptet för ett tag sen när jag bläddrade i gamla matälskarens arkiv, och kom mig till slut för att laga det igår kväll, med tillsats av lite överbliven sushi-ingefära i marinaden – fantastiskt gott, stort tack för receptet!
Och som av en händelse är grisen huvudartikel på Taffel idag, med samma recept bland länkarna – trodde jag, det visar sig skilja 17 grader i sluttemperatur? Vi stekte till 63 enligt gamla receptet och det blev riktigt gott och saftigt, möjligen något mer rosa än vanligt, och än har vi inte känt av några symptom på förgiftning… Är det ny utprövad temperatur eller kanske bara tryckfel på något av ställena?
Och “Karré före filé” kanske vore ett stridsrop att ta upp?
Det konstiga är att det blir gott på båda sätten men på olika vis. Däremot har jag fått reda på att vildsvin kan innehålla trikiner även om det är ovanligt. Så då är det bättre med en hög temperatur.
Alice
Aha, då får vi en perfekt ursäkt till att prova receptet en gång till alltså!
Och gårdagens middag lagades på ekologisk svensk fläskkarré från tamgris i brist på vildsvin, borde nog vara ännu mindre trikinrisk…
Jag röstar för. Grisen, alltså. Den har ju dessutom tydligen den goda smaken att inte påverka klimatet lika mycket som nötboskapen gör. (Enligt vissa, som vet mer än mig…)
Grisen ska ha gått ute och bökat, då blir jag och grisen gladare och köttet blir godare. Det är säkert lite sämre ur metanutsläppssynpunkt men eftersom köttet blir lite dyrare äter man mindre.
Griskött är fantastiskt mångsidigt och jag betalar gärna en slant extra för bra kvalitet och etik.
Till sonens studentmottagning häromveckan tyckte vi dock inte att vi hade råd att vara så etiskt korrekta, så då fick det bli specialmörad ytterfilé (löpandebandgris, men åtminstone svensk) som jag ugnsstekte och dubbelmarinerade. Jädrar vad gott det blev! Högsta betyg från alla köttätande gäster.
Kenneth Ekdahl
Ett bra tips för många olika sorters kött är att tillaga det i ugnen vid en temperatur något över önskad sluttemperatur och så lång tid som behövs för att nå önskad slutteperatur, gärna över natten.
Till detta är en lergryta eller emaljerad järngryta perfekt. Lägg gärna med en lök och kanske en eller ett par vitlöksklyftor och lite vätska, själv använder jag oftast en skvätt rödvin.
Detta gäller speciellt kött med mycket bindväv, kollagenet som gör det segt omvandlas då till gelatin vilket gör såsen på skyn extra gor och dessutom hjälper till att reda den. Själv brukar jag sedan reducera skyn och reda den med vispgrädde och ev. ett par klickar smör efter att den slutat koka.
Som min idol inom matlagning Alton Brown brukar säga: Lip smacking good!
stefan essen
När jag läste Lisas gristeser hade jag redan gnuggat en benfri kotlettrad med färsk dragon, citron, olivolja och myckeet svartovitpeppar. Ska ligga tills i morrn då den ska grillas. Sen kan jag tala om hur det smakade.
Stefan
Stefan: Jag skulle inte ha dragon i marinaden, den innehåller så bräckliga aromer att mycket förstörs vid grillning. Tror jag ;-) Du har väl saltat? Olivoljan skulle jag också hoppat över. Tror mest den förhindrar smaker från att tränga in.
Kommentarer
13 svar till ”Artikeldiskussion: Grymta om grisar!”
Jo, grisen är bäst. Särskilt sidfläsket, färskt eller rimmat eller rökt eller torkat.
Viktigt med grisköttet — oavsett styckningsdel — är att man inte steker ihjäl det. Furuplank är inget vidare. Klart kotletterna blir torra om all köttsaft har stekts ur dem.
Kom igen nu, upp med grisrecepten.
Jamen du har en hel hoper både till artiekln och om du söker i receptbasen.
Så länge den är rökt eller lufttorkad är grisen fantastisk. Annars är jag ingen köttälskare…
Hittade “Karré med pastis”-receptet för ett tag sen när jag bläddrade i gamla matälskarens arkiv, och kom mig till slut för att laga det igår kväll, med tillsats av lite överbliven sushi-ingefära i marinaden – fantastiskt gott, stort tack för receptet!
Och som av en händelse är grisen huvudartikel på Taffel idag, med samma recept bland länkarna – trodde jag, det visar sig skilja 17 grader i sluttemperatur? Vi stekte till 63 enligt gamla receptet och det blev riktigt gott och saftigt, möjligen något mer rosa än vanligt, och än har vi inte känt av några symptom på förgiftning… Är det ny utprövad temperatur eller kanske bara tryckfel på något av ställena?
Och “Karré före filé” kanske vore ett stridsrop att ta upp?
Det konstiga är att det blir gott på båda sätten men på olika vis. Däremot har jag fått reda på att vildsvin kan innehålla trikiner även om det är ovanligt. Så då är det bättre med en hög temperatur.
Aha, då får vi en perfekt ursäkt till att prova receptet en gång till alltså!
Och gårdagens middag lagades på ekologisk svensk fläskkarré från tamgris i brist på vildsvin, borde nog vara ännu mindre trikinrisk…
Jag röstar för. Grisen, alltså. Den har ju dessutom tydligen den goda smaken att inte påverka klimatet lika mycket som nötboskapen gör. (Enligt vissa, som vet mer än mig…)
Stellan: Det beror på om kossan betar. Då är den bättre än grisen som äter spannmål etc etc
I England diskuteras det ju mycket om vilken grisras köttet kommer från, men i Sverige verkar det bara finnas grundrasen GRIS?
Grisen ska ha gått ute och bökat, då blir jag och grisen gladare och köttet blir godare. Det är säkert lite sämre ur metanutsläppssynpunkt men eftersom köttet blir lite dyrare äter man mindre.
Griskött är fantastiskt mångsidigt och jag betalar gärna en slant extra för bra kvalitet och etik.
Till sonens studentmottagning häromveckan tyckte vi dock inte att vi hade råd att vara så etiskt korrekta, så då fick det bli specialmörad ytterfilé (löpandebandgris, men åtminstone svensk) som jag ugnsstekte och dubbelmarinerade. Jädrar vad gott det blev! Högsta betyg från alla köttätande gäster.
Ett bra tips för många olika sorters kött är att tillaga det i ugnen vid en temperatur något över önskad sluttemperatur och så lång tid som behövs för att nå önskad slutteperatur, gärna över natten.
Till detta är en lergryta eller emaljerad järngryta perfekt. Lägg gärna med en lök och kanske en eller ett par vitlöksklyftor och lite vätska, själv använder jag oftast en skvätt rödvin.
Detta gäller speciellt kött med mycket bindväv, kollagenet som gör det segt omvandlas då till gelatin vilket gör såsen på skyn extra gor och dessutom hjälper till att reda den. Själv brukar jag sedan reducera skyn och reda den med vispgrädde och ev. ett par klickar smör efter att den slutat koka.
Som min idol inom matlagning Alton Brown brukar säga: Lip smacking good!
När jag läste Lisas gristeser hade jag redan gnuggat en benfri kotlettrad med färsk dragon, citron, olivolja och myckeet svartovitpeppar. Ska ligga tills i morrn då den ska grillas. Sen kan jag tala om hur det smakade.
Stefan
Stefan: Jag skulle inte ha dragon i marinaden, den innehåller så bräckliga aromer att mycket förstörs vid grillning. Tror jag ;-) Du har väl saltat? Olivoljan skulle jag också hoppat över. Tror mest den förhindrar smaker från att tränga in.