Hörrni, jag måste erkänna en sak. Jag är kass på att laga fisk. Såvida jag inte steker fiskburgare eller strömming eller gör något med matjessill blir resultatet oftare misslyckat än något att blogga om. Det blir inte sällan direkt äckligt och ganska ofta antingen överkokt eller halvrått. Och smakerna blir sällan rätt.
Så för att få i mig min omega3 och alla andra nyttiga saker som gömmer sig i fisken (kadmium, bly och kvicksilver till exempel) satsar jag på säkra kort: böckling är ett sådant. Det smakar så säreget att det är omöjligt att misslyckas. Allt kommer att smaka böckling hur man än gör, vilket förstås inte är populärt i alla läger. Men tro mig, det är betydligt godare än det halvkilo gösfilé som jag lyckades förstöra med en helt fantastiskt vedervärdig grytbas på torr cider, fänkål och purjo. Och bra mycket billigare.
Men ibland lyckas jag faktiskt briljera även på något så osexigt som böckling. Fredagen röra till bakpotatis var så god att den tog slut snabbare än den favorittippade röran på ost och gravat rådjur.
Böcklingröra
Receptmakare: MArgit Richert
Portioner: 4 småportioner
Tid: 10 minuter
När jag skrev ned receptet insåg jag att det här nästan är en svensk variant av ensalladilla rusa. Gott är det i alla fall, både på smörgås, till bakad potatis eller som en liten smårätt.
- 1 böckling
- 3 hela inlagda rödbetor
- 1/4 fast äpple (granny smith tex)
- 1 hårdkokt ägg
- 1/2 rödlök
- 1/2 dl finskuren gräslök
- 1 msk pressad citron
- 2 msk majonnäs
- 1/2 dl creme fraiche
- svartpeppar
- Plocka köttet från böcklingen. Hacka rödbetor, äpple och ägg.
- Blanda allt och smaka av med svartpeppar och salt om det mot all förmodan skulle behövas.


Kommentarer
2 svar till ”Bakpotatis #2: ett skamligt erkännnande”
Jag älskar böcklingpastej. I sån silvrig tub. MMMM.
Alltså, det är nåt mellan rökt fisk/kött och äpple. Jag är säker på att de har en affär ;-) Det kan knappast vara moraliskt riktigt att de passar så bra ihop när de kommer från olika… (här höll jag på att skriva “raser”, det är ditt fel Gitto, som fick mig in på SD i rådjursinlägget)..ska vi säga olika äktenskap istället, för att hålla det på vänsterprasslingsnivå.
När jag har rökt rådjurslår hemma gör jag ofta “ett klet” på majjo, gräddfil, purjolök och syrligt äpple. Sen får det rökta köttet para sig med kletet ovanpå en skiva danskt rågbröd. Så fantastiskt gott i all sin självklarhet.
Slut från Hazels matporrhörna :-)