Barnfritt (nästan)

Vad gör en matbloggarpappa när den nyblivna treåringen är på kollo hos mormor och en viss frihet infunnit sig? Tar fram den svarta lilla telefonboken och börjar ringa runt, köper hem ett par flaskor billig vodka och fruktsoda, öppnar dillchipsen, kör spellistan “80-tal” och låter stämningen infinna sig? Tar på det navelkluvna linnet, skorna med klackar och går ner till Harrys för att sänka G&T (ute efter rekordet ikväll, en till!), dansar Michael Nyqvist-style med slutna ögon och utsträckta armar till Robyn och Alf Tumble och avslutar kvällen med att springa naken med kebabsås i mungipan upp och ner längs Ågatan tills farbror Blå tröttnar på eländet? Eller: går på  bondens marknad, förköper sig på tomater och bondbönor, suktar efter ett helt, styckat lamm, går hem och lagar till en gaspacho på det mest omständliga sätt medan en rullad lammbringa bräseras i ugnen, äter bringan till årets första svarta trumpeter medan Javier Bardem dör en långsam och oglamorös död på tjock-TV:n, går anständigt och tidigt i säng och drömmer om pensionsfonder utan avgifter och som bara rör sig uppåt? Gissa.

Jag kanske har blivit gammal, stel och dammig. Kanske vet jag inte vad som är roligt längre, men har ni så jävla kul själva då? Berätta hur man gör!