På impuls plockade jag åt mig ett par koppar märgben och några skivor lammbog till bra pris när jag ändå var i affären för att fylla på med brieost, mitt nya kaffegodis. En överslagsräkning av det intuitiva slaget (även kallad magkänsla) gav mig tummen upp för det totala fettinnehållet i den gryta som var det uppenbara målet för nämnda charkvaror. Det är den grytan som står och bubblar ute i köket nu. Själv sitter jag i soffan och väntar på att Professorn skall avslöja Olof Palmes mördare, men kan mest tänka på min feta gryta som kommer att förgylla morgondagens lunch. För att vara lite kokett skall jag låta benkopparna ligga kvar. Alltid är det någon som undrar.
Jag gillar grytor av det löjligt koncentrerade slaget, där benen har fått sjuda med i timmar. Köttet blir mört nog för en gamling att givla i sig och skyn blir så len i munnen, och så mättande att jag nästan blir mätt på första tuggan. Min hjärna, som evolutionärt sett skolats av knappa omständigheter i människans barndom, kan inte ens föreställa sig mat som är så tät och rik, och blir kanske förvirrad och slår till aptitbromsarna. Fast de släpper ganska snart som väl är.
Om nån vecka är den förlängda prövoperioden för mitt LCHF-experiment över, men kan jag göra annat än att fortsätta? Folk i min närhet börjar också haka på tåget. Svärmor lånade hem Kostdoktorns bok och blev såld (kanske på den reslige doktorn själv), kollegor har visat intresse och minst en kommer verkligen att börja. Men framför allt verkar vår tvååring ha fastnat för LCHF. Och vilken unge gillar inte smör och grädde? Numera får jag inte laga till gröt till henne på morgonen utan det är yoghurt, blåbär och grädde som gäller. Med en smörgås vid sidan av. Jag känner pressen. Kan jag verkligen ge mig nu?
Kommentarer
3 svar till ”Det bubblar ifrån köket”
Jag vet – vad skall man säga, men det blev en ruskigt god lunch.
Själv lever jag sen ett stabilt tag som lchf-are och det fungerar fint. Jag är dock inte purist så det slinker ner kakor och liknande när jag känner för det. Jag tror dock att det är nyttigt att i sin vanliga kost inte inta för mycket av de där kolhydraterna på daglig basis. Frukosten är väl min svaga sida, jag kör på egengjord müsli och eget surdegsbröd.
Imorgon blir det oxsvanssoppa/gryta för första gången. Ska bli intressant. Hoppas det går att göra den på en dag utan den där “vila i kylskåpet över natten”-momentet.
Den LCHF-definitionen får nog kostdoktorns hardcorefans att bomba kommentatorsfältet. (:
Du får en fin gryta även utan att låta den stå över natten. Godare än svans blir det knappt.