Hands up, baby, hands up

Hade ni ett bra nyår? Det hade jag, fast det blev inte riktigt som jag tänkt mig. I den allmänna köksivern vid öppnandet av ostronen körde jag nämligen kniven en bra bit in i vänstra handens tenarmuskel. Ett ögonblick stod tiden stilla: avskuren livslinje och tolvslag på akuten?

Nej, jag drog ut bladet, jacket blev ihoptejpat och handen förbunden till ett paket. Jag fick trots allt mina ostron och det tvivelaktiga nöjet att äta dem med en hand. Den andra försökte jag hålla högt så mycket det bara gick.  I övrigt var kvällen strålande och gösen visade sig vara en riktig fullträff.

Det går inte så värst bra att laga mat, äta med kniv och gaffel och skriva på tangentbord, har jag märkt, så jag tänkte jag skulle undvika ansträngning tills stigmat läkt ihop lite. Ska jag komma upp i den ostronkvot jag önskar kanske jag borde armera mig i framtiden. Ööh, god fortsättning på det nya året!

Kommentarer

10 svar till ”Hands up, baby, hands up”

  1. du kan röra fingrarna och sådär? de är inte blåa? i såna fall, akuten baby

  2. Nämen shit, sicket nyår! Gott nytt, hoppas handen hänger med dig in i 2010…

  3. Oj, en klassiker. Oatron-mensurer är icke att förakta. Själv tappade jag en dtandflisa ett nyår då jag i desperation försökte öppna en champagnegrimma med tänderna fem i tolv.

  4. Nej, fingrarna är inte blå och jag kan röra dem, promise. Det löjligaste av allt var nog att jag skulle instruera en kompis i ostronöppnandets ädla konst, lånade ut bästa kniven och mot mitt bättre vetande började öppna egna med en kniv med alldeles för långt blad…suck. Hon lärde sig iaf hur man inte ska göra ;-)
    Tandflisan kvalar också in som giltig krigsskada…

  5. Aj aj det låter som om gjorde ont… :o/
    Önskar dig en God Fortsättning på det nya året! :-)

  6. Tack Anna, visst kändes det en del (vilket jag lindrade med några klunkar vin) men mest blev jag nog lite bestört över allt blod…

  7. Inger

    Oj, oj. Hoppas verkligen du kunde njuta av blötdjuren ändå – orsaken till din skada/smärta

  8. Jadå, Inger, det gjorde jag verkligen!

  9. Ajoj, det låter ont och påminner mej om fingrar och händer som blev skadade på den tiden när jag var delikatessbiträde.

    God fortsättning!

  10. Oj, det gick visst vilt till. Vilken dramatik! Tur i oturen att det ändå gick så bra att du slapp akuten. Krya på dig!