Lingonpaj, förmiddagssol, höstlöv och en nyfiken 16-åring katt vid namn Glenn. Sådant man blir glad av.
Först skrev jag en massa om att vi åt strömming igår och att jag fick muta Magnus med lingonpaj för att han inte skulle knorra över fisken. Det var skittrist att läsa och inte riktigt sant. Magnus knorrar aldrig utan muttrar bara lite inombords.
Sedan försökte jag på nytt med att beskriva själva lingonplockandetoch förlorade mig i en agitation mot idioter som uppenbarligen går rätt in i skogen med ölburkar, macdonaldspåsar och presenningar och dumpar dem där. Det var också skittrist att läsa och dessutom ett slag i luften eftersom idioter inte läser min blogg.
Slutligen försökte jag skriva en hyllning till hur fantastiskt god den här pajen är, hur perfekt balansen mellan lingonbeska och havrebräckssötma är och hur tacksam jag är över att ha en hel lingonskog runt knuten. Det var snudd på oläsligt, rätt pretentiöst och dessutom har jag inte ens plockat en liter lingon sammanlagt i år.
Sen upptäckte jag till råga på allt att lingonpajsreceptet redan ligger i taffel-receptbanken, så nu har jag varken recept eller något vettigt att skriva om. Bara en bild där katten Glenn stal showen. Håll till godo.
Kommentarer
11 svar till ”Katten, pajen, skrivkrampen”
fast det blev ju ett kul inlägg iaf ;). och jag, som inte ens är säker på hur mycket jag tycker om lingon, blir sugen på att testa pajen!
Paula: Det är verkligen en vansinnigt god paj. Ett av få söta bakverk jag äter frivilligt!
Ja, den ÄR god, eller hur… ;)
Gillade katten pajen då eller luktade han bara?
Josephine: Jag är dig evigt tacksam för det receptet!
Saxit: Han luktade bara, sedan fick jag avbryta fotograferingen och sjasa bort honom. :)
Vill bara tacka, jag läser din blogg, är alltså ingen idiot. Dessutom instämmer jag beträffande alla Idioter som inte orkar bära skräpet till närmaste papperskorg. Ps, du är den bästa bland bloggare
Kram Lennart
Kram själv Lennart! Det finns säkert en och annan idiot som trillar in även på min blogg, men du och alla mina andra stammisar är de klokaste jag vet! Och resten bryr jag mig inte om. :)
Det måtte vara en katt från västkusten? (“Alla heter Glenn i Göteborg”)?? ;)
Jörgen: Som vi diskuterat just det… Katterna ingår i hyran och tillhör egentligen våra stockholmshyresvärdar. Vi misstänker att de är smyggöte-la-borgare just på grund av den anledningen.
När jag berättade för min göteborgska bekanta att det bara var i Göteborg folk hett Glenn blev hon först paff, sedan defensiv och sen mycket tyst. Till sist nästan-skrek hon: “ja men vi vinner la i alla fall fotbollen när det räknas!”
Nu har jag tyvärr inte någon bra referens men jag lär minnas att man kollade på det där med var Glennar (sic!) bodde någonstans och jodå, Göteborg(-sområdet) var tydligen väldigt överrepresenterat rent statiskt sett, intressant.
Och ja, vi tar guldet i år (hoppas jag iaf :) )
Väldigt fint foto. Klia Glenn bakom bästa örat från mig!