Med smak av potatis

Matforskning handlar inte bara om kunskap om molekylernas mystiska förehavanden. Ibland får man faktiskt tycka till också. Vad sägs om matnyttiga resultat av en sensorisk undersökning? Undersökningen utfördes av bland annat  Svensk Potatis och forskare på Grythyttan 2009. Pdf finns att hämta här. Resultaten kan användas för att man ska kunna hitta egna smakkamrater till varje potatissort.

Vissa potatisodlare har med känd förebild (ehem) försett potatisförpackningar med förslag på “smakkompisar”. Kanske kan du komma på egna?

Minns regeln: om en råvara smakar som en annan råvara är chansen stor att de har gemensamma smakkamrater. Exempelvis smakar söt thaibasilika mycket likt dragon eftersom de har ämnet estragol gemensamt. Alltså passar den söta thaibasilikan finemang i bearnäsen eller i en citronsås till kalv.

Aspberges:
Jordig nötig smak med inslag av majs

Bintje:
Smak av frysärta med vis beska (Lisa: söt och intensiv, maskrosblommor)

Cherie:
Nötig med inslag av syrlighet och skogsvamp

Folva:
Svag doft, inslag av gräs och hö

King Edward VII:
Stor smak av smör, nötter och skogssvamp

Sava:
Söt doft med inslag av majs och nötter (Lisa: Valnötter)

Mandel:
Stor smak av solroskärna och smör

Satina:
Söt, mild med liten beska

Amandine:
Grön doft och smak av mandelsötma (Lisa: mjölk)

Asterix:
Smak av jordnöt, kikärta med liten beska

Fakse:
Något söt med inslag av jord och nöt

Fontane:
Smak av palsternacka, kikärta och smör

Maritema:
Söt ärtsmak med doft av syrlig paprika

Melody:
Något syrlig smak med inslag av smör och jord

Princess:
Nötig doft med inslag av smör och jord

Färskpotatis

Rocket:
Inslag av beska och jordig smak

Arrow:
Smakrik och smörig med inslag av sommar.

Solist:
Mjuk, len med lång eftersmak

Kom gärna med egna smakord till de olika potatissorterna och föreslå användningsområden och/eller recept. Ordet är ditt!

Kommentarer

11 svar till ”Med smak av potatis”

  1. Vad gäller mandelpotatisens ”Stor smak av solroskärna och smör” så måste väl detta gälla potatis odlad i norra Sverige. Den mandelpotatis man hittar här nere i Skåne är ganska karaktärslös tycker jag och har inte mycket gemensamt med de djupgula knölarna från norr.

  2. Givetvis spelar växtförhållandena stor roll också. Men det finns två sorters mandelpotatis, den gula som odlas i norr och den blå (blekare) som odlas mest i Söder. Hur de skiljer sig i smaken vet jag inte. Bra kommentar! Jag har ju bara kopierat resultaten rakt av med en gråsuggas eftertanke.

  3. Så det är två olika sorter. Stoooooooor skillnad är det verkligen.

  4. Kurt

    Jag antar att det är denna undersökning? Utan beskrivning av undersökningen blir nog sensoriska undersökningar tämligen obegripliga!

    http://www.oru.se/Extern/Akademier/RHS/Dokument/Potatisens%20smakord.pdf

  5. Kurt: Jag trodde jag hade länkat ovan men jag måste missat att spara länken. Tack så mycket!

    Jag hade nog tänkt ovanstående som en utgångspunkt för övriga diskussioner.

    För övrigt hatar jag den där typen av cirkeldiagram de använder som smakprofiler. Anser dem vara missvisande eftersom de antyder att vissa smaker är relaterade till andra och att arean har någon sorts betydelse.

  6. Peter, Linköping

    Nu väntar jag bara på att Grythyttan definierar smaken “sommar”.

    Det var en juste genomgång, men hur giltigt är egentligen antagandet att en potatissort kan representeras av en realisering, så att säga: en odlare, en plats, en jordmån, en metod för gödning etc?

  7. Peter, Linköping

    OK, jag ser nu att ni redan varit inne på det.

  8. Pter: Man får nog ta det för vad det är, men visst har t ex olika äppelsorter mycket karakteristiska drag oavsett växtplats etc?

  9. Peter, Linköping

    Jag bara utgår från min blygsamma lekmannaroll som inmundigare av kopiösa mängder potatis under uppväxt, ungdom, frigörelse och medelålderdom. Av de profana bintjes och king edwards jag exponerats för under åren undrar jag om det funnits ens två potatisar av samma sort som smakat likadant. De har varierat från totalt smakbefriade å ena sidan till beska och sura å andra sidan. Däremellan har jag nog råkat på ett och annat gott exemplar.

  10. Peter, Linköping

    Äpplen verkar vara en annan historia. Där verkar variationerna vara mycket mindre, om inte äpplet är övermoget, skadat eller så. Lyfta mot himlen kysses de av samma sol, medan potatisen tvingas rota sig i mörka, disparata jordar. (Det där uttalandet står jag inte för i en ev diskussion, det lät bättre än det lär vara sant.)

  11. Påminner påtagligt om vinskribenternas beskrivningar av viner. Så när man hållt på och läst dessa beskrivningar inför var måltid med pärer (där deras smak inte är gömd bakom en god cognacssås …) under ett par års tid lär man sig säkert förstå vad experterna menar med en smörig, nötlik eller jordig smak på en potatis … Personligen tycker ju jag att de allra bästa rödvinerna (Cote d´Or, Hermitage, Cornas …)när de är ordentligt lagrade har en tydlig karaktär av fotsvett och gammal sko, som är nästan oemotståndlig. Men det har jag aldrig sett någon skribent våga sätta på papper …