Jag förstår inte hur en person som arbetar med integration kan gnälla över att falafeln i Malmö ökat i pris. Vi pratar om en prisökning från 15 till 30 spänn för en komplett lunch. Hur tror ni man kan producera en falafel med all the works för 15 kronor samtidigt som man betalar avtalsenliga löner? Och hur bra känns det att en person som är avlönad med pengar från Europeiska flyktingfonden är motståndare till att invandrare och andra generationens svenskar dristar sig till att ta ut skäliga priser?
Falafelmakarna i Malmö har äntligen vågat ta ut ett pris som bara ligger lite under McDonald´s. Jag jublar. Om ni inte gjort det läs gärna min artikel om vad vi är beredda att betala för mat lagad av nya svenskar.
Edit: Vissa vet inte när det är dags att göra en pudel. Missa inte ljuvliga Isobels mer eftertryckliga sågning av den begåvade falafel-mannen (läs kommentarerna).
Kommentarer
33 svar till ”När integration handlar om läpparnas bekännelse”
En riktigt viktig poäng, Lisa! Lysande! *vederbörliga ovationer från ståplatsläktaren*
Jag håller helt med dig, Lisa. Eller förresten, jag tycker att 30 kr för en lunch låter väldigt lite? Inte ens kikärter kan väl vara så billigt?
Billig mat överhuvudtaget är väl ett problem i den mån man bryr sig om saker som matkvalitet och villkor för producenter och arbetare i förädlingsindustrin.
Ännu en sanning, Lisa. Och en riktigt bra artikel. Har man inte råd (och det ska gudarna och alla andra veta att jag inte alltid har) att betala femti spänn för en lunch kanske man kan laga sin egen mat helt enkelt.
Och vad vietnamesisk mat anbelangar: hittar man någon som kan – släpp det aldrig! ‘Glasscaféet’ i Borås (ja, staden är inte större än att man kan döpa ett glasscafé till ‘Glasscaféet’) serverade under hösten och vintern en vietnamesisk rätt om dagen. Kvinnan hade inga anställda (och nästan inga kunder). När jag gick till jobbet på morgonen kunde jag ibland skymta henne i det lilla lilla köket vid en stor gryta. Fem timmar senare, när man steg in genom den lilla glasdörren, immade glasögonen igen och en våg av stjärnanis, koriander och ingefära välkomnade mig. Åh, dessa kalla vinterdagar. Hon tog bara femti för en skål Phở eller en bun thit nuong och en vietnamesisk baguette (förmodligen den enda fyllda baguetten jag äter) var ännu billigare. Ibland tyckte jag att det var lite pinsamt. Jag hade kunnat betala det dubbla tror jag. Åh vad jag saknar det. Nu finns där bara Rom-Russin och espresso.
Förlåt att det blev så långt, och ganska off topic ;)
Adam: Vietnamesisk mat är aldrig off-topic.
Det kanske är löjligt men jag är lite allergisk mot att välbeställda människor beklagar sig över falafelpriset i Malmö. Det är inte första gången jag hör det.
Integration handlar inte om vad man säger utan om vad man gör.
Ja herregud, Lisa. Som du skriver verkar det ju inte handla om priset i sig, med tanke på vad folk kan tänka sig att betala för en latte. Förhoppningsvis är det en vändande trend dock. Artiklar som dina kan ju inte skada.
Vi överlever inte utan nyliberalism (am projektet= upplysning, kraft, eget ansvar etc).
Sex, våld och arbete.
Sen är det den judiska frågan – många judar inom arbetarrörelsen (säljer in intellektuella lösningar som kommunistpacket idag “massa meningslösa ord utan substans”).
Samma mentalitet idag = kanske att naturen går mot utrotning. Kontroll över en del media – och liknande organisationer.
Djävulens folk (enkelt å slå ut).
Räkna 1 miljon gånger
Vad som gett nybyggaranda etc
Spindel som kan döda dom
satan, onda aliens sas hjälpt katolikerna bla i alla tider (empiri idag= skämt detta med kondomer och aids= korrelationen däri och upphöja sig som främsta läran = vi är överlägsna prostentatismen och en dogm om det)
bjorn: Det där hade ganska högt underhållningsvärde på något surrealistiskt sätt.
bjorn: Du förlorade mig efter “Sex, våld och arbete”. Jag blev lite yr.
Wheee Lisa du vet att jag gillar artiklar som denna.
Att jag är ganska fattig som de flesta som känner mig vet men jag köper så gott som alltid ekologiskt, miljövänligt och fairtrade. Jag köper frigående kyckling och ägg från den samma, jag betalar hellre ett skäligt pris än att bidra till lidande.
En höjning från 15 till 30 kronor stödjer jag verkligen.
Kraaam
Zaba som nu har börjat med att försöka rädda världen ;)
Persiljan, kikärterna och falafelskedarna har inte gått upp kring Möllan, så om man vill går det ju att fritera egna falafflar hemma i köket. Det är dyrt att bygga upp en industri för export, så jag förstår höjningen. Priskonkurrensen är det nog dock lite sisådär med, eftersom en och samma syskonskara äger falafel no. 1.
Ola: Ett monopol borde ha lett till höga priser och falafel no 1-kedjan har funnits länge även när falfalen kostade 10 spänn. Konkurrensen har varit stor och aktörerna många. Prisökningen har nog inte med en eventuell export att göra.
Go Lisa!
Håller med dig till 100%
High 5, Lisa!
Inte kul med dina lögner och påhopp. Det enda jag har skrivit på min blogg är att det är kul med falafel men mindre kul att priserna på falafel ökat med 100 procent. För det blir man misstänkliggjord. Herregud! Du är ju inte klok. Vad vet du om mig och mina värderingar?
Jag har inte skrivit det här, som du påstår:
“prisökning från 15 till 30 spänn för en komplett lunch.”
Jag har inte nämnt några priser eller hela luncher.
“Och hur bra känns det att en person som är avlönad med pengar från Europeiska flyktingfonden är motståndare till att invandrare och andra generationens svenskar dristar sig till att ta ut skäliga priser?”
Vad får du dessa påhitt ifrån? Ogrundade påhopp. Är du psykopat?
Lisa – Vem har snackat on Monopol? Nej, monopol på snabbmat har de inte, det fattar till och med jag. Men syskonskaran på 9 restauranger (?) har nog en gemensam prisstrategi, det tror jag.
Henrik: Jag refererar TILL ditt inlägg med en länk och sen kan alla som vill fatta sin egen åsikt. Du hittar inget citattecken eller referat i mitt inlägg ovan.
Det övriga är mina klargöranden om situationen, jag har inte på något sätt antytt att jag citerat dig och jag lägger inga ord i din mun.
Eftersom du beklagar dig över falafeln blivit dyrare utgår jag från att du tycker att det var bättre när den var billig. Jag förklarar vad jag anser om folk som har näsan så djupt i sin egen plånbok att de inte ser konsekvenserna av låga priser.
Ola: Det tror jag också. Det märkliga är att det TROTS detta tog så lång tid att få upp falafelpriserna till rimliga priser. varför? Beats me! jag är mkt tacksam för en förklaring från vem det än vara månde.
“Gentrifiering” är väl det stadsbyggnadstekniska namnet på förändringen som pågår i hela malmös innerstad. Varför den trenden har fått en extra skjuts de senaste åren (och därmed höjt priset även på falafel) beror kanske främst på högkonjunkturen och tillkommande inflation. Men jag kan inte helt släppa att expansionsplanerna spelar en liten roll förrutom högre omkostnader.
Om dem nu ska exportera till dagligvaruhandeln behövs ett startkaptial mellan 5-10 miljoner. Det är en riskfylld investering, så frågan är hur bankerna ställer sig till lån. Speciellt när Findus redan har fryst Falafel i sitt sortiment (om än antagligen inte lika god) och konkurrensen i fryssegmentet är stentuff.
Jag hoppas verkligen att dem lyckas med investeringen och får sälja Falafel från Malmö över hela världen. Det hade verkligen varit skoj med den typen av livsmedelsindustri i Malmö. Och 30 spänn är fortfarande billigt… En annan fråga är ju vart break-even ligger på Falafel på möllan som bebos av många låginkomsttagare och studenter… kanske inte speciellt mycket högre än 30 pix gissar jag.
Ola: Jag håller med!
Ola – Var på möllan kan man köpa falafelskedar? jag är i desperat behov av en!
Lisa – Fantastiskt artikel! Klart mat ska få kosta. Jag stör mig fruktansvärt på en del av Sveriges befolkning som köper latte för 35 spänn koppen men gnäller högljutt om falafeln kostar mer än en tjuga. Lite solidaritet tack!
Jättebra artikel! Vad heter den vietnamesiska krogen på Ystadsgatan? Ska snart göra ett återbesök i Malmö och vill äta något annat än falaflar (även sådana för 30 kr) under tiden där.
Får jag fråga om damen frivilligt har betalat vad hon anser att falafeln borde ha kostat, innan prishöjningen? Slänger du på sisådär trettio kronor per kilo när du köper apelsiner, så att arbetarna i spanska växthus får en skälig timlön? Om inte, så tycker jag att du har gjort bort dig själv i den här otroligt ytliga diskussionen.
Dessutom, att anklaga andra för dålig mat-moral och samtidigt konsumera EU-subventionerat kött går tyvärr överhuvudtaget inte ihop. Mat är definitivt politik, men att skrapa på ytan på detta vis blir löjligt.
Tack för mig.
merat,
Den som följt denna blogg vet att Lisa inte för en ytlig debatt och att hon liksom jag inte tycker om EU subventioneringar.
Det är så ledes mer än bara “ytlig diskussion” eller “skrapa på ytan” men att börja skrapa på ytan kan visst leda någonstans, tänk dig om alla började skrapa på ytan…
Att sedan betala överpris i kassorna runt om i landet är ju lite dumt det når ju inte producenterna.
Om hon är medveten om vad subventionerna innebär för människor i u-länder och tar ställning mot dem så finner jag det underligt att hon ändå väljer att konsumera EU-kött, iallafall då hon uppenbarligen gillar att peka på andras dubbelmoral.
Angående punkt två så skulle jag tro att man kan hitta fair trade-apelsiner eller liknande om man faktiskt vill. Huvudfrågan är i vilket fall om hon alltid är beredd att betala för en varas värde istället för dess pris.
merat: Om du hade läst den här bloggen hade du vetat att jag inte är någon dam. Jag propagerar regelbundet för slopande av jordbrukssubventioner och för frihandel. Jag förstår inte vad EU-subventioner av kött har med falafelmakares sociala situation att göra, din argumentation är mycket märklig och ologisk.
Jag köpte falafeln även när den var billig och lämnade i regel dricks, vilket ofta gjorde falafelsäljarna extremt förvirrade. Jag köper den ännu hellre nu.
Jag är inte moraliserande i överlag och tycker abslout inte att någon som köpte billig falafel går att klandra. Men att gnälla på att den blivit dyr och tycka att den ska fortsätta vara billig är faktiskt mindre begåvat. Det är att vara motståndare till en sjuk marknad som tillfrisknar.
Hade det funnits rättvisemärkta apelsiner i någon närliggande butik hade jag gärna betalat extra för dem. Vi köper för det mesta rättvisemärkt där det går. Vi köper merparten av vår frukt från små ekologiska kooperativ genom Årstiderna till ett avsevärt högre pris än i affärerna.
Jag kan inte påstå att jag alltid lever som jag lär (då hade jag nog varit fullkomligt olidlig). Men jag försöker (och är rätt olidlig ibland). Jag försöker vara realist och tror att små förändringar för många är viktigare än enstaka helgon.
merat
Du missförstodd mig helt, klart jag mer än gärna betalar ett högre pris för fairtrade för som jag skrivit ovan sa är det vad jag oftast köper. Vad jag menade var att om något kostar 15kr på ICA som produceras i Afrika eller i Asien så ger ju inte ICA pengarna till dom om jag säger här är 15kr till.
merat: För att göra det övertydligt. Den dag jag gnäller över prishöjningar på kött när EU-subventionerna försvunnit DÅ gör jag mig skyldig till dubbelmoral och skulle definitivt förtjäna ett rejält kok mentalt stryk. Innan dess gör jag mig på min höjd skyldig till viss omoral, om ens det.
EU-subventionerna dök upp i diskussionen som ett påpekande; falafelmakarens problem i tillvaron bleknar rätt snabbt i jämförelse med situationen för u-ländernas bönder. Det finns alltså större frågor att engagera sig för när det gäller matpolitik, är min uppfattning.
Därför så tycker jag att det är uppseendeväckande att du i ena inlägget beskriver hur kött bäst bör tillagas, för att i nästa jaga en tjänsteman för att han inte roas över att falafel-priserna har fördubblats.
Vidare så var min argumentation kanske oklar, men det är inget jämfört med din debatt-teknik. Den är helt vidrig.
merat: Om jag har förstått dig rätt bör jag:
a) inte skriva om några andra matrelaterade problem än U-lands bönders problem eftersom de är det viktigaste och allt annat är löjligt.
Fråga: Falafelmakare har inga problem värda namnet, de ska vara glada att de inte är U-landsbönder?
b) inte inbilla mig att jag får kritisera någon för någonting vad det gäller mat eftersom jag äter kött. Extra hemskt verkar det vara om det smakar gott.
Fråga: Om man har någon som helst kritik mot ett matfenomen får man alltså inte äta något som är EU-subventionerat för då har man dubbelmoral?
Slutsats: I sådana fall tror jag inte att det är så många som tillåts ha åsikter om mat eller något annat i din värld.
Om du har tid någon gång tycker jag att du ska läsa igenom den här bloggen för att se hur jag resonerar i de här frågorna.
För övrigt har jag ändrat köttfärsen i receptet ovan mot älgfärs, vilket var det jag använde.
Nu råkade jag kommentera hos Isobel först, men jag tycker det var bra skrivet av dig.
Lite off-topic, men bara lite:
Ett annat märkligt problem i Malmö, liknande de låga falafelpriserna, är de – åtminstone när jag brukade hänga där på 90-talet – med svenska mått mätt extremt låga taxipriserna.
Nej, du verkar inte ha förstått mitt inlägg. Du får gärna beskriva falafelmakarnas situation. Jag är medveten om att många av dem har det svårt, och jag är glad att falafel har fått ett erkännande i Sverige.
Däremot tycker jag att det är löjligt att du tycks försöka förnedra denne tjänsteman så mycket du bara kan för en rätt betydelselös kommentar, när du nog kan göra bättre val själv, både i roll som konsument såväl som receptskribent. En sak är att sluta stödja en industri som är plågsamt sjuk (ur miljö-, hälso- och försörjningsmässiga samt djuretiska aspekter).
Sista kommentaren från mig.
merat:
Om du inte fattar varför man inte kan sälja en falafel för 15 pix och samtidigt på detta betala moms (dra av 25%) råvaror, hyror, löner, arbetsgivaravgifter, semesterersättning, försäkringar etc så är det ingen idé att resonera. Gärna EU-bidrag till falafel, mycket hellre än till köttindustrin, för min del.
Om tjänstemannen i fråga hade backat eller nyanserat sig när jag först kommenterade på hans blogg hade jag aldrig själv skrivit ett inlägg.
Jag tror att både du och jag kan göra bättre val i livet när det gäller åtskilliga saker, man jag anser inte att det har ett dugg med den här diskussionen att göra.
Nu ska jag sova.