Igår kväll flaskmatade jag det lamm som i höst ska hamna i vår frys. Det har egentligen inget med det här inlägget att göra, men jag ville bara säga det.
I handelsboden mittemot finns mer än man kan tro med tanke på att det är marginellt större än ett normalt vardagsrum. Mitt mest spektakulära fynd hittills var fredagens pimentos de padrón, något som vanligtvis inte letar sig utanför Galiciens gränser.
Springer du på paprikorna i butiken så nappa på dig ett paket, för de är verkligen härliga. Råa är de inte mycket att orda om, men stekta! Söta, gräsbeska och milda med en och annan småbränd ton. På grund av hybrider, recessiva alleler och sånt sätter man ibland tänderna i en rejält stark frukt, vilket kan liva upp vilken afton som helst.
Pimientos de padrón
Receptmakare: Detta har jag stulit på internettet
Portioner: beror på hur hungrig du är och hur mycket paprika du har
Tid: 5 minuter
Vore det inte inte för att barn och het olja sällan är en bra kombination skulle man kunna sätta femåringen att tillaga det här. Så enkelt är det.
- pimientos de padrón
- olivolja
- flingsalt
- Slå i en rejäl bottenskyla olivolja i en stekpanna och hetta upp på medelvärme.
- När oljan blivit het lägger du i paprikan. Försiktigt, för het olja är hetare än hett.
- Stek paprikan tills skinnet bubblar upp och blir bränt på sina ställen (paprikans skinn, är det ditt skinn så har du gjort något fel.
- Ta upp paprikan, lägg på tallrik och strö över rejält med flingsalt.
- Ät med händerna. Allt utom skaftet.
Och just det! Om ni för en gångs skull kan se vad det är på bilderna är det inte mig ni ska tacka, utan min vän (AgnetaM känd som i kommentarerna). Hon donerade nämligen både fotolampor och -paraply till oss häromdagen. Så nu har Magnus byggd en fotostudio åt mig (90% silvertejp). Hurra!
Kommentarer
16 svar till ”Pimientos de padrón”
Silvertejp ääääger! Du är väl med i facebookgruppen “Vi som gillar silvertejp”?
Nej, men en snarlik: “Går det inte att laga med silvertejp är det trasigt”.
De är med alla sannolikhet sortäkta, så man kan nog ta frö från dem (chilipeppar skall förgros i Februari).
För sent. De är uppätna. Enda chansen är att fånga dem på väg ut, och även om jag är hängiven tror jag att jag avstår.
Dom är helt fantastiskt goda, förstår inte varför det är så sällan de finns i affären. Jag gör som du och köper så fort jag ser
Nej vad underbart! I sammma ögoonblick som jag efter år av saknad återfinner min galiciska flickvän-särbo upptäcker min favvobloggare de underbara galiciska småpaprikorna! En händelse som ser ut som en tanke…
Lilith: Vi har köpt ett paket till. Och de hade tydligen haft strykande åtgång i handelsboden, så de lär bli ett stående inslag. Underbart!
Pär: Vad härligt! Och nog måste det vara någon mening med det? ;)
åh, såna hade de på bastard hela förra sommaren. de gjorde dem i stenugnen på gården. sååååå gott.
Silvertejp funkar inte på gummistövlar det sipprar in iallafall men på trasiga fårfarmar blundstone sitter det som smäck!
Pimientos..har burit hem kilovis från resor till Portugal i åratal och nu dyker de upp på AG och vischan och kanske i en butik nära mig…tjoho!
Lika muntert att läsa dina inlägg varje gång du är helt enkelt skitrolig.
Maggie: Mums! Hade jag haft en grill hade jag slängt på dem där. Men snart så…
jytte: Tack för berömmet, nu blir jag alldeles mallig och odräglig!
Ja, just till gummistövlar fungerar eltejpen mindre bra. Men till allt annat! Och ja, de verkar dyka upp lite varstans, dessa småpaprikor! Mums.
Åh! Fick sådana under förra veckans spanienresa, fantastiska!
Fantastiskt foto man kan se saltflingorna falla (tänker att det är bara sju månader kvar till Jul).
Men är det paprika eller chilipeppar? Är det bara styrkan som är skillnaden?
Brukar vara lite mesig med paprika används nästan bara i grytor och naturligtvis rostar jag på grillen som tillbehör. Men eftersom du förfört mig med så mycket annat (ja ja bara med recept) så hoppas jag att jag får tillfälle att prova dessa.
Ps. skördar redan chili på balkongen.
Du tror inte att du kommer att få problem när du i höst ska äta ett lamm som du har flaskmatat?
Therese: Kul!
Jan: Paprika/chili är väl en rätt flytande gräns va?
He/Mo: Om jag hade gjort det dagligen: ja. Men inte som nu då jag gör det någon gång då och då. Jag är trots allt uppväxt med att djur i min närhet (grisar höns, ankor och gäss) blir till mat på bordet.
Å, nu ångrar jag att jag inte odlat några Padrons i år. Ska definitivt göra det nästa säsong!
Hälsar fröken Dill
Nu har du fått mig att gråta,kvart i nio en fredagsmorgon.I natt läste jag ut En dag (så då vet du anledning nr 1).Nyss lyssnade jag på dikten,och då var det kört.Och jag är ingen Grin-Olla normalt!