1 liter vatten
5 gr salt
Koka upp vattnet med salt. Smaka eventuellt av med lite mer salt.
Var detta ett skämt? Till viss del ja, men till största delen nej. En rad av händelser har fått mig allt mer intresserad av just saltvatten (recept ovan), nedan redovisade i kronologisk ordning.
Det hela började en varm sommardag 2008, framför mig stod min käre vän och någon gång ibland även kollega och sambos lunchkreation. Dopp-i-kopp, en fullständigt fantastisk liten (eller stor) sak, man doppar helt enkelt färskpotatis i smält smör med smörkokt lök och salt. Efter att han lite sorgset kontaterat att jag, en nybörjare, visade sig ha utklassat honom i konsten att få med sig så mycket av smöret som möjligt med potatisarna, så kommer vi osökt in på området potatisavkok.
Jag har sedan inte kunnat släppa avkokstanken riktigt helt och fullt, det händer allt oftare att jag tar en sipp saltvatten, med eller utan potatis. Fascinationen har vuxit för andra avkok, blancheringsvatten som varit med ett tag är oftare än inte en fullvärdig soppa, avkok från bulgur och annat matvete är fantastiskt gott, jag använder allt mer vatten för att ha allt mer allt mildare saltat avkok kvar när vetet är färdigkokt. Med en klick smör i är det en underbar soppa. En klick smör får räknas som saltvattnets bästa smakkamrat.
Det var en radda små var för sig obetydliga händelser som jag inte kan datera. Ämnet satte sig på nytt högt på agendan när jag för två veckor sedan desperat törstig i hettan vid spisen tog mig en stor sipp avdet inbjudande isvattnet jag kylde ner blancherade grönsaker i, utan tanke på att jag (enligt Bras-metoden) haft en rejäl näve salt däri.
Kallt saltvatten är obehagligt äckligt. Vilket har föranlett en allmän spontant olust vid tanken på att hälla saltvatten i munnen. Men som med så mycket annat kan varmt och kallt vara skillnaden mellan himmel och helvete. Jag tycker varmt saltvatten är ganska gott, något jag skulle kunna tänka mig att dricka mig mätt på i nödfall och som med de oansenligaste smaksättningarna blir en fullgod buljong. Det där med soppa på en spik är således inte alls taget ur luften.
Kommentarer
10 svar till ”Recept”
Barley water med några korn salt i borde ju vara drycken för dig, med andra ord.
Och salt i yoghurtdryckerna har man i mellanöstern, det behövs om man ska återställa salt/vätskebalansen i den hettan.
Påminner mig om “Hälsoresan”, broccoliavkok vid fasta. Saltvatten vid fasta kanske är nästa steg för “Gustav vasa”.
// Ordförande Sällskapsresanfilmernas Fanclub
Om det räknas till avkok vet jag inte, men olivspad är min grej. Både från svarta och gröna oliver.
Gitto: Låter intressant, men varmt får det vara då. Kallt saltvatten är jag inte imponerad av, ännu…..
Peter: Har du provat att dricka varmt? Olivsoppa. Har även funderat på att koka olika havsvatten, normalt associerar man väl havsvatten till kalsupar och då reflekterar iaf inte jag så mycket över smaken.
Du kanske ska börja med havsvatten sorbet?
Nej Magnus! NEJ! INTE KALLT! Kallt är obehagligt, äckligt, otrevligt. Men jag skulle förstås inte backa för att prova om det bjuds. Bjuder du på det när jag kommer upp i april? Om du är kvar vill säga.
En olivbuljong eller -soppa kan jag mycket väl tänka mig, men vad skall man ha det till, förutom att dricka i sig? Du är kock, du hittar nog nåt smart sätt att använda det på.
Skulle vara klart intressant att experimentera med olivspad. Framförallt att se hur det reagerar på reducering. En buljong karamelliserar ju tillslut, och det skulle ju vara klart intressant om olivspadet gjorde. Torka till olivchips kanske.
Men risken är kanske att den mesta innehåller en massa skräp som suttit utanpå oliven.
Nja var nog snarare ett skämt!
Jag visste att jag stött på det här nånstans tidigare, här skrivs det om vad man kan göra av avkok på oliver:
http://blog.ideasinfood.com/ideas_in_food/2007/11/alfonso-olive.html