Sivans ost

Jag lyckades ju som sagt tjata till mig en tur till Vara och Sivans ost i helgen. Det var mer än väl värt resan.

Egentligen finns inte så mycket att säga om Sivans Ost annat än åk dit, smaka, köp! Men se till att inte göra av med hela reskassan – det är lätt hänt. Trodde man att svenska hårdostar är högst ordinära frukostpålägg blir man glatt motbevisad av Sivans garagelagrade smakbomber till ostar.

Vet du inte vad du vill ha börjar en omfattande ostprovning där Sivan hyvlar ostar för glatta livet. Vi satte i oss sådana mängder att vi knappt behövde lunch efteråt, och kom därifrån flera hundringar fattigare. Vi nöjde oss med en underbart nötig herrgård och en rejäl bit superpotent och smulig prästost. Lagringstiderna är jag lite osäker på, eftersom allt gick väldigt fort och det var fullt av folk i den lilla ostboden. Så här i efterhand ångrar jag djupt att jag inte köpte på mig en duktig bit grevé också, för den var verkligen helt fantastisk.

Vi fick också med oss en fikonmarmelad med lagerblad som en medkund glatt pekade ut åt oss. Köp dän, dän ä hämla go’, uppmanade hon oss på bredaste västgötska, och det gjorde vi. Den var inte alls dum – det verkar som om lagerbladets lilla beska tar fram riktigt fina chokladtoner hos fikonen. Eller nåt sånt.

Nu funderar jag på hur mycket ost man kan äta på en vecka utan att det endokrina systemet kollapsar helt.