Den här veckan går jag på avtändning, i nästan två veckor var jag hög på festival. Drogad av tolv dagar innehållande aldrig mindre än tolv arbetstimmar men oftast närmare och ibland just över 19 timmar. Lägg på nästan lika många gratisfyllor som arbetsdagar, upp mot 3000 matgäster och allt som hör en riktigt härlig festival till. Världens bästa festivaldrog!
Jag hade gjort det till mitt kall att försvara gastronomins frontlinje i kampen mot kommersialism och det snåla såsbasbea-folket. Det är mycket lättare att plantera kärlek och omsorg i maten när man lagar mat till 20 personer per kväll än när man gör det för 400 om dagen, då man tvingas kompromissa och ta en och annan genväg till framgång. Men trots att jag tvingades släppa en del betydelsefulla höjder på det smutsiga och flottiga slagfält som är det om människors matvetande tror jag att jag och mina kollegor vann en del viktiga strider. Vi presenterade framdelskött likt högrev eller top-blade som utmärkta grilldetaljer utan att behöva koka dem till oigenkännlighet dagen innan, vi trancherade rosa lammstekar ute bland gästerna, kokade brutala fonder på paryrer och vatten och reducerade ner dem till absurda geléer som utgjorde basen i häpnadsväckande grill-glazer.
Festival behöver inte betyda storköksmatlagning trots att man gör emulsionssåser i potatisbackar (norrländsk term, de vita plastlådorna som den skalade västerbottenpotatisen anländer i är högvaluta som förvaringsbehållare i mer eller mindre hela övre landsdelen).
Forstättningen för mig personligen nu är en stor ljus härlig dimma. Jag har faktiskt ingen aning om vad jag ska göra i höst, det känns som att jag tagit studenten i min egnakomponerade treåriga grundutbildning i ämnet restaurang med godkända betyg i det mesta förutom uppförande och nu ska försöka göra något av mina erfarenheter (inte dem i dåligt uppförande).
Närmast nu i helgen ligger ännu en resa norröver för att eventuellt påbörja ett produktutvecklingsarbete för en nyöppnad snabbmatskedja. Det kan verka ett svek mot mina ideal och värderingar men idealistiskt flummande på en blogg gör förmodligen ganska liten skillnad i ett större sammanhang jämfört med fältstrid på lägsta gräsrotsnivå, bland snabbmatskedjorna med andra ord. Går mötet på söndag bra så återkommer jag i ämnet.
Kommentarer
20 svar till ”Storsjöyran 2010 – too much metal for one person”
Lycka till!
Behöver inte Hagdahls en kvällskock snart?
Leif: Tack!
Peter: Det hoppas jag iofs att de har, men är inte så aktuellt att bli kvar i regionen.
Anta utmaningen, starta nåt själv! “Robins råa”. Fast inte på Ågatan.
Starta en matkiosk som säljer vällagad husmanskost och ha en meny med tre rätter varje kväll, en fisk en kött och en vegetarisk bara på billiga råvaror med rätter som ärtsoppa med fläsk, fläsklägg med rotmos och annat baserat på billiga råvaror som tål uppvärmning. Handtrillade Köttbullar med potatismos, köttgryta, chiligryta osv inget kött över 100 lappen som ingrediens och mycket kärlek istället.
Lycka till!
Stefan
Hahahaha, tack för tipsen men jag hade nog tänkt leva på luffen ett tag till.
I så fall tror jag att du luffat iväg till Fäviken inom en månad. :)
FÖr att äta, ja mycket troligt. För att jobba? Skulle inte tro det, jag tänker söka mig bort från alla hypeade uppblåsta superdivor. Han får veva sin glass i en trähink så mycket han vill, jag vill jobb med härliga människor.
Jag ska inte uttala mig om Magnus som person eftersom jag inte träffat honom, men jag har hört historierna.
Robin, du är kockarnas svar på Don Quixote de la Mancha. Men buss på, lite galenskap behövs alltid!
Det är inte jag som är galen Anna, det är alla andra.
Jag vet, raring, jag vet ;)
Härligt med Nebraska kött, våran favvo i sommar har blivit flanken!!!!!!
En skolbespisning kanske och bli den nya jamie Oliver?:)
Skaffa en packmoped och en korvlåda och åk genom sverige och sälj riktig korv och be TV3 följa med så blir du en dokusåpa kändis vilket ju alla nuförtiden eftersträvar att bli…:)
Robert: Flanken är också härlig!
Stefan: Du är rolig du :) SKolbespisning är nog det sista jag skulle göra, kanske näst efter hora i media.
Kom till lissabon Rob. har bord pa tva intressanta restauranger imorgon och pa tis ;)
min jakt pa ursprungsmat har mest resulterat i halvdant sa nu ser jag fram emot en bras och adoni homage ;)
ha det bast!
Låter lockande Per, lite kort varsel bara :) Men ser fram emot att höra om hur det var. Men ge inte upp jakten!
Lev väl!
saker fran strandkanten blev toppnumret pa denna resa, platsen var Tavares…. ska se till att fa tid att blogga inom kort efter hemkomst ;)
ha det godis!
Nästa år?
vill gärna jobba med dig.
hur anmälar man intresse i övrigt?
Örjan
Örjan, jag är öppen för alla alternativ, allt är av intresse så det är bara att höra av sig. Mailledes eller här på bloggen.
Ja vill ha grillat !!!!!!! För i helvete, har du calcots hemma?
// Ordförande