Jag har hintat lite om mitt mullbärsträd och eftersom kommentarerna letade sig in i andra trådar tänkte jag skriva lite mer om bären.
När familjen är nere i södra Frankrike brukar vi ofta skamlöst stå och snaska i oss mullbär på parkeringarna, för där vimlar det av svarta mullbärsträd. Ofta används de som alléträd och är då lika hårt beskurna som lindar, vilket ger det en skulptural form och en paraplyliknande krona.
För er som aldrig smakat svarta mullbär skulle jag vilja likna det vid ett sött björnbär med en alldeles speciell parfymerad ton. Mullbär innehåller fler vitaminer och antioxidanter än vad man rimligtvis kan hålla reda på, har på senare tid utropats till så kallat superbär och finns torkad ute i handeln.
De vita, Morus alba som är så goda torkade, är något faddare i smaken som färska. Både Rebecca och Mikkan brukar laborera med dem, och själv köpte jag en påse senast jag var på Pierias Livs i Hötorgshallen. Billigare än i hälsokostaffärerna, om man säger så.
De persiska mullbären i handeln är också av sorten Morus nigra eller Morus alba, men i Pakistan odlas en annan sort, Morus macroura, med långa lite syrliga frukter. Läs mer om dem här.
Vårt mullbärsträd är ett svart Morus accidosa, kallad “Mulle”. Den är alltså inte ett äkta svart mullbär, Morus nigra, utan har mindre bär och är med lite god vilja härdigt till växtzon IV. Jag hade i och för sig kunnat odla Morus nigra i zon I där jag bor, men än så länge är jag nöjd med Mulle, som ger rikligt med saftiga – om än små – bär. Trädet växter så det knakar i lä bakom häcken, men om du är sugen på att plantera ett eget kan du också göra det mot en vägg. Även Kinna skördar det hon kallar bärens svar på Rolls Royce i zon II-III.
I Lund har man odlat mullbär sedan slutet av 1700-talet, berättade Lennart Engstrand för mig. Linnélärjungen och botanikprofessorn Lidbeck hade fått i uppdrag att genom att studera utländska grödor få fart på den inhemska produktionen av silke. 50 000 vita mullbärsträd (det är bladen från dem som silkeslarverna gillar) planterades i centrala Lund, bland annat där idag det norra universitetsområdet med Eden och Gamla Kirurgen ligger.
Det gick väl sådär, visst producerades det silke och det ska till och med finnas en silverbrokad vävd med lundasilke, men Lund blev aldrig “Sveriges svar på Languedoc”. Fjärilslarverna frös ihjäl i orangeriet i Lundagård och de ekonomiskt sinnade lundaborna ville hellre odla tobak, så mullbärsträden försvann så småningom. Lite synd, kan man tycka. Några tusen mullbärsträd hade onekligen varit unikt.
I Botaniska trädgården i Lund finns det både vita och svarta mullbärsträd. Och på väggen vid ingången till kaféet till och med ett vitt mullbärsträd med svarta bär som är mycket poppis hos barn och fåglar.
Mitt eget träd är bara tre år så jag har goda förhoppningar om att få ihop en burk mullbärssylt snart. Tills dess är bären att betrakta som kronjuveler och jag använder dem som topping på pannacottor,pannkakor, yoghurt eller som här på glass.
Kommentarer
14 svar till ”Under mullbärsträdet”
Man kan ju tillägga att man inte odlar silkeslarverna uppe i mullbärsträden, utan man plockar löven och utfodrar den i silkeslarvsladugården! Förövrigt så odlade man väl också valnötsträd för virkets skulle och inte för valnötterna!
Ja, absolut! Jag fokuserade mest på bären i min text, men sannolikt var “träden” i lagom höjd för att plocka bladen. Men lite roligt med dessa storsatsningar, inte sant? Ambitionen var att slå ut kineserna ;)
Tack för jättebra information!!
Har aldrig smakat mullbär faktiskt! Får ut och botanisera i de köpenhamnska butikerna ;-)
Wow, vilket strålande tips att kika i hötorgshallarna. jag köper mina dyyyrt i diverse råkost- och superfoodsshoppar, för där används de flitigt. Världens godaste tycker jag. Har aldrig smakat de svarta, men om jag får en kolonilott i höst så kommer jag sätta sådant, lätt. Den som väntar på nåt gott…
Kinna: Jag hade väl rätt i att du odlar Mulle?
Anna: Du kanske till och med hittar pakistanska mullbär i Köpenhamn. Länka hit om du får napp!
Mikaela: Vi prövade Superfruits gojibär i butiken, men de blev sjukt dyra. Vet inte om vi fortfarande har dem kvar. Men hade Pierias haft postorderförsäljning eller sålt lösvikt till butiker hade det varit suveränt – vilket utbud de har (ja jag har frågat :))!
Där ser man! Kronjuveler, det borde jag förstått att mullbär var något alldeles extra. :-)
Hmmm… Har ett mullbärsträd i trädgården, Morus Nigra, fyra meter högt och minst lika brett. Mullbären mognar från början av juli tills frosten tar de sista. Hela sommaren är marken under trädet täckt med svarta, kladdiga bär som lämnar mörklila fläckar och drar till sig mängder av flugor och getingar… Trädet växer ohämmat, och i en liten trädgård som vår dominerar det egentligen allt för mycket. MEN – det är SÅ vackert! När de små spetslika blommorna slår ut under försommaren älskar jag det djupt och innerligt. Bären är dock hopplösa att plocka (de går krossas när man tar i dem)och smakar mest bara väldigt sött, så de får gärna fåglarna ta hand om.
Haha, där ser vi överflödets baksida, tack Eva!
Verkar vara ett fantastiskt träd du har, och hade jag vetat var du bodde hade jag ställt upp med plockhjälp direkt ;)
Ja, det där med att ha mullbärsträd på parkeringsplatser som i Frankrike kanske inte är någon höjdaridé… Ska bli spännande att se hur Mulle artar sig.
Du är hjärtligt välkommen att plocka – vi bor i N-Ö Skåne (om du verkligen menar det kan jag maila dig adressen). Vi har haft andra som har varit här och plockat tidigare år, men i år är det ingen som varit intresserad. Kan ju vara själva plockningsjobbet som avskräcker…
Eva: Vad snällt av dig, jag kanske får ha det till godo? Har lite körigt ett tag framöver så de kanske hinner bli övermogna.
Hej Eva,
Om du ser här, så är jag mycket intressant att plocka lite mullbär..har aldrigt smakat dessa.
Bor i Lund…maila mig din adress till pbbi@live.se
Har ett nyvaknat intresse för mullbär. Åt en del som liten från ett träd en bit från vårt hus. Sedan flera år tillbaka är det nersågat och jag har nu själv fått fram ett antal Små mullbärsplantor, nigra (från frö). Jag vet inte alls om jag behandlar dem rätt men de verkar trivas. Jag är lite nyfiken på hur många år det i regel tar innan de får sina första bär och om någon har ngt tips på Hur jag kan ta hand om dem över vintern. Sådde i våras så det är första vintern, har ingen trädgård utan jag har dem i krukor inomhus.
Tacksam för svar
Tack för en intressant genomgång! Jag har bara smakat vita mullbär, men jag är riktigt sugen på att testa svarta nu också.