Sveriges godaste ost?

Jag har tjatat om den förr men måste göra det igen. Tranebäcks blå är en pärla från mejeriet i Kalv. Gjord på jerseykomjölk och nästan lika vackert gul som bilden gör gällande. Vår var lite omogen, men en veckas bortglömning i kylen kommer att göra underverk med den. Smaken är smörig och närmast debilt insmickrande med snäll men potent ammoniak och fantastiska toner av karamell, ansjovis och välskött gödselhög. (Låter jag tokig? Det kan ha att göra med de tre glas vin jag stjälpt i mig!) Det enda felet med osten är att jag inte för mitt liv kan trumma in i skallen att den heter Tranebäck och inget annat. Jag vill att den ska heta Tistelvången av någon helt obegriplig anledning.

Som en del av er redan listat ut av ovanstående text tittade jag in hos Kenneth vid Bondens Matbod idag. För att köpa lite bacon, bara. Men med en generös personalrabatt på femtio procent blev det ovannämnda ost, järnasmör (så gott att det går att äta direkt ur burken) och ölkorven Starke Pär som verkigen gör skäl för sitt namn. Hade inte blodpuddingen varit slut så hade det nog blivit ett halvkilo av den också.

Och jag vet att jag är partisk, men Bondens Matbod… Wow, liksom. Personlig och underbart uppmärksam service (även när jag inte extraknäcker där faktiskt, både Kenneth och Kajsa är supertrevliga!), fantastiska produkter och alla får provsmaka allt, vare sig man köper något eller ej. Varför är inte alla butiker sådana?