Kroketter ingår i en varierad och nyttig diet, så är det bara. De brister de eventuellt skulle kunna ha rent näringsmässigt uppvägs mer än väl av lyckan i att få stoppa in en rykande het, krispig croqueta i munnen, bita till och belönas av en mjuk, rykande het fyllning som får dig att flämta efter kalluft och hoppa runt flåsande i köket samtidigt som du försöker förklara för din andra hälft att ‘e e’ ‘etch!”*.
Glöm prozac, kokain och sexleksaker. Croquetas är riktig lycka.
*”det är hett”, alltså.
Croquetas de jamón
Receptmakare: Margit Richert
Portioner: 4-6 som tapas
Tid: 2 1/2 timme
Rätt pilligt, men väl värt arbetsinsatsen är det. Skinkan går att byta ut mot riven ost. Eller små små bitar kryddstark chorizo, men allra godast blir det nog så här, tycker jag.
- 20 g smör
- 2 msk vetemjöl
- 4 dl mjölk
- lite riven muskot
- 100 g fintärnad rökt skinka
- ströbröd
- 2 lätt uppvispade äggvitor
- neutral olja till fritering
- Smält smöret i en tjockbottnad kastrull. När smöret slutat bubbla pudrar du över mjölet, rör om ordentligt och låt fräsa en minut.
- Tillsätt mjölken lite i taget under kraftig vispning (ingen ballongvisp här, då fastnar allt i en jätteklump i mitten). Smaka av med lite muskot.
- Sjud allt på lägsta värme under konstant omrörning i ungefär tjugo minuter, tills du har en stuvning så tjock att det går att dra vispen över kastrullbotten utan att det rinner tillbaka.
- Rör ned skinktärningarna och smaka eventuellt av med lite salt om det behövs.
- Ställ kallt i två timmar.
- Rulla köttbullestora bollar av skinkstuvningen och rulla dem först i ströbröd, sedan i äggvita och till sist i ströbröd igen. Se till att de blir nogrannt täckta runt om.
- Fritera på hög temperatur, ca 180-190 grader, tills bollarna har fått fin färg. Ät omedelbums!
Kommentarer
7 svar till ”Tapas #3: croquetas de jamón”
Croquetas är en verklig favorit. Lärde mig göra dem för många år sedan ur Marimar Torres’ “The Catalan Country Kitchen” efter att ha skaffat mig ett beroende i Rioja. Jag bryr mig inte längre om receptet utan gör bara en attans tjock “béchameldeg”.
Croquetas är i grunden ett sätt att ta hand om rester och i Spanien kan du få dem med fisk, oliver och alla möjliga köttrester. Själv gillar jag att hacka ner snuttbitar av spansk skinka (billigt) och lite piementoloiver.
Dubbelpanerar som du gör men först i mjöl och sist i ströbröd.
Jag hade på känn att croquetas var en supertapa, och visst är namnet fint. Jag som inte kan spanska tycker allt låter så charmigt och gott på spanska! Men som sagt, fick aldrig några hos José y Victoria. Jag undrar så vad det kan vara som de hade tänk ha i som de inte hade. Flera dar i rad, trots att jag frågat efter dem… Men det är klart, de kunde ju inte veta att vi skulle komma igen och igen…
Anders: Åh, det där med pimientooliver lät faktiskt riktigt gott!
Malin: Haha, det måste varit något väldigt speciellt i deras croquetas då. Fast de kanske bara inte orkade göra en sats?
Piementooliver är en underskattad råvara.
Så här i efterhand är jag förstås mer eller mindre övertygad om att de just inte orkade. Men de kommer för evigt finnas i mitt hjärta ändå (José och Victoria menar jag nu då, men visst croquetas också). Inte minst eftersom jag som lite smått samlar på ölunderlägg, som roliga minnen från glada mat- eller dryckesstunder, var så blygsam att jag frågade detta par med sin knackiga engelska om jag kunde få ta med mig ett underlägg eller två. (De var jättefina Amstelbrickor med patina, en öl som de inte alls serverade – vi drack Mahou) Victoria pinnade då uppför den smala trappen till lager och kundtoalett och kom skrattande ned med en 100-pack, som hon sa att hon betalade 1 euro för. Så med gott samvete kunde jag ta med mig fyra underlägg :-)
Vi ska äta tapas på nyårsafton! Går qrocuetas att förbereda och sedan bara fritera precis innan det är dags att äta?
Ja, det går utmärkt! Kör hårt.