Umamilexikon: Torkade räkor

Jag erkänner: det luktar! Lite som den där torkade fisken farmors hund brukade gräva ner i trädgården. Men mycket friskare och en hel del hav. Vi pratar om torkade räkor, lätt vanebildande smakhöjare som älskas i Asien. Får jag bestämma finns de snart vid varje middagsbord även i Sverige. De förekommer bland annat i den Hong Kongska  XO-såsen som jag älskar. Skälet till att såsen heter XO är inte att den innehåller XO -konjak (extra old) utan för att kinesiska kockar förknippade bokstavskombinationen med lyc och kvalitet. För dem som verkligen tagit till sig smaken är den chiliheta sambal udang kering ett malaysiskt måste.

Torkade pytteräkor är smått vanebildande i köket. De allra minsta och älskligaste till vänster kommer från Omi Food på Olofsgatan i Stockholm. Fritera dem hårt så att de bildar ett knaprigt strössel och strö över asiatiska sallader och grytor. De är milda i smaken och är bra som en första introduktion för vekmagade. De kraftigare räkorna blötläggs i ljummet vatten, hackas ibland och steks sedan gyllene. Gärna tillsammans med smakkamraterna ingefära och schalottenlök och/eller vitlök. Sedan används de som smakbas i såser, grytor och färser. I många rätter som de thailändska miang, används de torkade räkorna råa och rullas in i små blad tillsammans med bland annat jordnötter, chili och rostad kokos. Jag brukar vara lite försiktig med att använda de torkade räkorna utan upphettning av livsmedelshygieniska skäl.

När du blivit sams med räkorna är det dags att ta ett steg till och bekanta dig med räkpastan belachan. Belachan börjar sina dagar som spöklikt transparenta räkor, bara en till två centimeter långa svärmar de i vattnet runt Malaysias kuster. I hel form kan du stöta på dem i asiatiska butiker där de plirar ut mot dig från flaskorna med  cincalok (finns bland annat som dippsås med lime och vitlök på Asian Market i Stockholm).

I sin mest aggressiva form torkas och fermenteras räkorna alltså till belachanpasta, en grågrönlila sörja med en doft som trotsar all beskrivning men får asiatisk fisksås att framstå som Chanel No 5. Inte ens i det smaktoleranta Singapore älskas den av alla. Lättast går den ner i den hyperintressanta rätten rojak, en fruktsallad med krunschighet från ananas, gurka och groddar som beringlas med en sirapsssöt, småseg, sojamörk chilisås spetsad med räkpasta. Hela kalaset toppas med rostade jordnötter, och jag lovar det är en smakfest utan dess like.

Liknande räkpastor kallas för kapi i Thailand och trasi i Indonesien. Belachan bör alltid rostas i torr teflonpanna före användning. Se till att små barn och känsliga vuxna lämnar huset först. Och vik in den i aluminiumfolie så att inte pannan tar smak för all evighet. Belachan förvaras lämpligen i dubbla plastpåsar i grannens kyl. Den thailändska räkpastan kapi som är lättare att få tag på kan fungera som ett alternativ. Eller en dos fisksås.

Vid det här laget behöver jag säkert inte tjata om att det är umamin som ligger bakom magin? Räkor innehåller både glutaminsyra och inosinsyra och nr de torkas förhöjs halterna ännu mer.

Torkade räkor är en megahit med svenska rotsaker. Inte minst kålrotens djupa sötma kompletteras och lyfts av de sötsalta små räkorna. Morötter, palsternacka och selleri är andra bra kombinationer.

Kommentarer

4 svar till ”Umamilexikon: Torkade räkor”

  1. Fredric L

    En liten undran så här i juletider med tanke på sista stycket. Törs man hacka ner en liten räka var i julens kålrotslåda och morotslåda? Kan man lyfta rotfruktsmaken utan att räkans egensmak slår igenom? Och ska uppblötta räkor alltid stekas innan dom används?

  2. Jag skulle inte använda räkor i kållådan utan att samtidigt använda ordentligt med ingefära. Smaken slår lätt igenom och desutom är det trist för allergiker som inte precis förväntar sig räkor i kålen. jag skulle hellre göra en kålrotsrätt till skinkan och servera dagen efter. Eller göra ett litet fräs med räkor, lök och ingefära och servera till samma kålrotslåda dagen efter.

    Men att införa en ny kraftig smak i det redan spretiga julbordet känns lite klåfingrigt.

    Det går att använda de torkade räkorna råa. Jag rekommenderar det inte av livsmedelshygieniska skäl. Dessutom smakar de bättre ordentligt tillagade, helst stekta.

  3. Kettil

    Sjukt bra serie om matmolekyler, men jag kapar tråden (eller vad man nu säger på svenska när man avbryter (hijacks) en tråd (thread) genom att tala om något annat) och undrar:

    hur får man tag på gås eller ankfett i stockholm?

    Jag har köpt 3 kg anklår som jag skall confitera (ligger i kylen med salt och kryddor nu) och ge bort i julklapp till pappa (som kommer att dö av lycka) men hötorgshallen villle ha 50 skr för 3 dl och jag behöver 2-3 liter. Lokale ICAhandlaren tipsade on Grantelius (hans grossist för ankor som håller till i farsta), skall ringa dom i morgon bitti.

    Men andra tips från stockholms matkunniga? 2-3 liter fågelfett som kostar mindre än 3kg anklår (500 skr)?

  4. Johan

    Jäklar vad du är kunnig, Lisa!!! Jag har lagat kinesisk mat i många år och således använt både torkade räkor samt indonesisk trasi i matlagningen. Trasi använder jag i sambal och torkade räkor i diverse wokade rätter. Sedan några månader tillbaka experimenterar jag med att få fram en duglig XO-sås, så där kommer räkorna till användning igen. Glöm dock inte bort de torkade pilgrimsmusslorna. Dessa ger en utsökt smak i många rätter och tillbehör. Krångliga som satan att få tag i, men väl värda besväret och den höga kostnaden. XO-såsen använder jag i grönsaks- och skaldjursrätter och som smakförhöjare i min congee som alternativ till fermenterad tofu.

    mvh,

    Johan