Hörrni mina kära men slarviga läsare: den vegetariska veckan börjar först nästa vecka, den första mars. Den här grisrätten är alltså inte vegetarisk. Den är bara riktigt god.
Från början hade jag tänkt skriva något lagom bitskt om elpriser och att jag lagade den här ragun på vedspis för att lura strömbolagen på åtminstone några småslantar. Jag skrev till och med något standardfyndigt om elchocker och gav en känga åt bonusar och Vattenfalls kolkraftverksexpension i Tyskland. Jag gick så långt att jag kallade mig själv medelklasskorrekt miljömupp.
Men jag raderade allt det där, för jag har någonting viktigare att berätta för er. Mycket viktigare.
Så viktigt att ni faktiskt bör strunta i elpriser och sådana ovidkommande saker och faktiskt laga den här ragun på alldeles vanlig elspis om det är det ni har hemma. För det jag har att säga är att det här är något av det godaste jag någonsin lagat.
Det ser inte speciellt gott ut, det låter inte ens särskilt speciellt när ni läser receptet, men det här är helt jävla fenomenalt. Egentligen borde jag pensionera mig som matbloggare på momangen, för jag lär aldrig någonsin komma på ett recept som klår det här.
Och vad är det då som smakar så jäkla speciellt, undrar du? Det handlar om ett trögflytande långkok till pastasås där fet och lite jolmig fläskfärs tillsammans med aningen sträva gröna linser tillsammans ger en alldeles perfekt konsistens. En gryta där långkokets murriga tomatsmaker får en injektion rätt i hjärtat av citron och salvia. En rätt där alla ingredienser arbetar åt samma håll: perfektion!
Det är inte bombastiskt, det är inte gåslever och belugakaviar, men det här är någonting du kommer att vilja äta igen, och igen och igen. Jag vill ha en portion till nu, men eftersom jag inte orkar fantiserar jag om att äta den till frukost.
Ragu med linser, salvia och citron
Receptmakare: Margit Richert och den gudomliga inspirationen
Portioner: 6
Tid: 3 timmar
Använd bra fläskfärs till det här, och om det går, gärna en lite mer grovmalen sort. Jag använde färs från Solberga, men det är en lyx som dessvärre är få förunnade. Och vad du än gör, uteslut inte linserna. De kompletterar den grisfettet perfekt.
- 2 gula lökar
- 4 vitlöksklyftor
- 50 g pancetta
- 2 msk olivolja
- 1 dl tomatpuré
- 400 g fläskfärs
- 4 dl mjölk
- 2 dl gröna linser
- 2 tsk torkad oregano
- 1 burk mutti körsbärstomater eller krossade tomater
- 1 klutt fond du chef grönsaksfond
- ca 1 msk strimlad färsk salvia
- 2-3 msk pressad ciitron
- finrivet skal av 1/2 citron
- salt, svartpeppar
- till servering:
- pasta
- riven parmesan eller pecorino
- Ta fram en stor gryta. Finhacka lök, vitlök och pancetta och fräs hacket på låg värme i olivoljan, ca 1o minuter. Tillsätt tomatpurén och låt allt fräsa ytterligare någon minut under omrörning.
- Tillsätt fläskfärs, linser, mjölk, tomater, oregano och grönsaksfond. Täck grytan till 3/4 med lock och låt sjuda i ungefär 2 1/2 timme eller tills linserna är mjuka och lite sönderkokta. Rör om då och då och späd med vatten om det blir för torrt i grytan. Konsistensen ska vara tjock, men inte torr.
- Tillsätt citronskal och -saft och salvia. Smaka av med svartpeppar och eventuellt mer salt. Servera med pasta och riven parmesan eller pecorino överst.
Kommentarer
16 svar till ”Vrålgod spis på gris och vedspis”
Gitto, något helt annat: är det dina kussar som äger Lammet och Grisen?? Även “depån” i Sälen? Vad kul!
Vi har precis kommit hem från vårt sportlov däruppe, västkusten har sportis v 7. Som vanligt, jag tror det är femte året i rad, hämtade vi mat från Lammet…en kväll och åt “hemma” i stugan tillsammans med ett gäng andra familjer. Så otroligt gott och fint kött! Lammet är min favorit, min man älskar fläskfilén med den ljuvliga portvinssåsen och 13-åringen har fallit för oxfilén. 12-åringen får några skivor av varje sort men glufsar som vanligt i sig en jätteportion av potatisgratängen :-)
Förresten ska jag göra din ragu i helgen som kommer, den verkar supergod.
Haha, det passar ju perfekt efter din efterlysning om vegorecept!:-D
Örjan och Sara S: vegoveckan börjar först nästa vecka, så än får jag blanda kött i maten.
Hazelnut: Ja det är mina kusiner. Har aldrig varit där själv, men orginal-lammet och grisen på Öland byggde min far, och dit går vi varje sommar.
Lovar högtidligen att följa ditt recept.
Gittos “nya”
Vegetatisk underbar, fantastisk gryta med fläskfärs!!
Låter gott måste prova.
Har fläsksida i kylen lämplig för grovmalning
Bara för ordningens skull och kuriosa för framtida läsare: Den 22 februari 2010 kostade strömmen som mest nästan 14kr. Alltså 14kr/Kwh.
—
Så är det definitivt dags här för ett grattis för ännu ett lyckat recept och “det här är något av det godaste jag någonsin lagat”!
Ja – det var ju jag som blev lammet . . .
Vad ska en människa som bor i en mycket liten småstad i landsbydgen, där ingen hört talas om pancetta, och som inte tror sig kunna tillverka den själv, ersätta denna med? Bacon? Sidfläsk? Rimmat? Rökt?
Lite rimmat sidfläsk fungerar fint. Lycka till!
Fortfarande däst efter dagens middag med Gitto-ragu och Barillas Bavette-pasta + parmesan.
Det var verkligen urgott, en mild citronsmak kan fortfarande förnimmas i gommen. Var just nere i köket och slevade i mig ett par matskedar kall ragu (det blev ju väldigt mycket och räcker till ytterligare en måltid). Det var lika gott det, kanske nästan godare;-)
Maken knorrade i förstone: Har du linser i köttfärssåsen? sa han misstänksamt. Han gillar inte baljväxter. Men sen åt han – och teg – och tog om – och tog om…
Tack Gitto!
Anki: Vad bra att ni gillade det! Det stärker mig i min tro att detta är något alldeles extra.
Shit! Jag har bara röda linser hemma. MÅSTE jag köpa gröna?
Det blir nog en annan sås med röda linser, men det borde också bli gott.
Ok: Fredagskvällsrapport: Jag har just satt igång ovan beskrivna kok. Receptet känns lite “wild and crazy” när jag häver ner linser och tomater tillsammans med MJÖLK! Ser helt galet ut i grytan, men som inbiten Gitto-läsare så måste jag på något sätt ändå lita på dig… Lyckades här i obygden få tag i lokalproducerat rökt sidfläsk som jag inte kunde låta bli att ta en stooor smakbit av! Alspån på riktigt (hoppas jag sannerligen!) Smakar vidunderligt. Så nu är det bara att vänta och se… Återkommer med smakrapport!
P.S. Du har mina fulla sympatier för detta med potatisgratäng. Det är liksom en annan sorts matlagning,jag har heller aldrig varit nån hejare på potatisgratänger. De blir oftast hopplöst blaskiga anrättningar med potatis som inte är genomkokt. Så nu ska jag annonsera efter en man som kan göra gratänger åt mig!
Catarina: jag förväntar mig en smakrapport senare! Hoppas ni gillar den lika mycket som jag!
Och visst, det ser lite lustigt ut, men det kokar ihop till en fin blekröd färg. Tomat och mjölk är ju inte så lustigt egentligen, se bara på campbells tomatsoppa som ju späds med densamma.
Jag orkade inte bärga mig i två och en halv timme… Men det smakade oerhört gott även efter en dryg timme!!! Jag fixade mig en smakportion och låter resten koka klart. Fantastisk brytning mellan tomat, citronskal och salvia! Man bugar och bockar för en så häftig kreation!