Ja jag vet att jag lovade skriva om korvarna. Men jag har provätit så många att jag faktiskt var tvungen att variera mig en smula för att orka en vecka till med bibehållen entusiasm. Så idag är det officiell korvpaus. Men sörj inte över detta, ni ska i stället få receptet på min allra bästa kyckling.
För några veckor sedan när jag efterlyste idéer till butiken, så skrev Ylva att hon gärna hade velat kunna köpa ekologisk färdiggrillad kyckling. Hennes önskan fick mig att återuppta funderingar kring alternativ till den vanliga grillkycklingen i butiken.
Jag vände mig till Birgitta på Bosarpskyckling utanför Blentarp (en kvarts resa från där jag bor). Vi beslöt oss för att träffas och se om vi tillsammans kunde spåna fram lite nya ekologiska grillprodukter, med andra kryddningar och testa dem i butiken.
Bosarpsgården, en fyrlängad skånegård i rött tegel, lyste vackert i solskenet men det var bitande kallt när Birgitta och jag halkade runt för att titta till kycklingarna. Deras stallar påminde lite om flyghangarer och låg utspridda över ett ganska stort område. Fiffigt nog fanns det medar nertill så att stallen kunde flyttas fram och tillbaka vid rengöring.
Det här är första vintern sedan starten som kycklingarna väljer att inte gå ut även om de kan, berättade Birgitta. Men personalen hade ändå lagt upp stora vallar med snö och halmbalar för att hindra den isande vinden. På somrarna brukar kycklingarna gå upp i skogsdungen på dagarna och kommer bara hem när det serveras mat.
I kycklingstallarna var det lugnt och fridfullt, inte det där uppstressade kacklet som fåglar i panik kan avge. I varje stall rymdes 1300 kycklingar och fast de hade gott om utrymme i halmen så kurade de ihop sig för att bättre hålla värmen. Halmbädden på bilden var en del i ett spel där kycklingarna turades om att inneha toppositionen.
Väl inne i Birgittas kök ringde telefonen oavbrutet. Där märktes verkligen de gamla flygvärdinnetakterna, för hon var så där tålmodigt proffstrevlig oavsett vad samtalet gällde. Helt plötsligt log hon spefullt och räckte över luren till mig.
I andra änden hade jag en välartikulerad stockholmsdam som berättade att hon köpt en Bosarpskyckling och undrade vad hon skulle göra med den. Laga mat kunde hon inte. Och ingenting hade hon hemma heller.
Nähä, sa jag. Har du gul lök hemma? Ja det hade hon. Och smör och en skvätt vitt vin? Jo, fast vinet hade hon tänkt dricka upp. Då så, sa jag, då tycker jag att du borde göra en fantastisk fransk kycklinggryta med karamelliserad lök:
Kyckling i karamelliserad lök
Receptmakare: Anna Billing
Portioner: 6-8
Tid: 80 minuter
Underbar fransk kycklinggryta med löjligt enkel smakpalett. Stå emot lusten att krydda mera och pröva receptet rakt av. Passar perfekt till ekologisk kyckling där du inte vill krydda bort den goda smaken.
- 1 ekologisk kyckling (2,5 kg)
- 1,5 kg gul lök
- 85 g smör
- 3 msk vetemjöl
- 2 dl vitt vin
- (alt. 1,5 dl vatten och 2 msk vitvinsvinäger)
- Salt och svartpeppar
- Stycka kycklingen och dela den i arton-tjugo delar. Tvätta händerna ordentligt och använd separat kniv och skärbräda.
- Skala och halvera lökarna. Skiva dem grovt.
- Salta och peppra kycklingbitarna på alla sidor.
- Smält hälften av smöret i en stor tjockbottnad gryta och bryn kycklingbitarna jämnt på hög värme. Dela upp stekningen i omgångar så att alla bitar får plats. Lyft upp de färdiga bitarna ur grytan och håll dem varma vid sidan av.
- I det kvarvarande smöret fräser du sedan löken sakta tills den mjuknar och faller ihop. Rör runt så att den inte bränns.
- Blanda i vetemjölet, lite i taget och tillsätt vinet. Rör om och klicka i resten av smöret.
- Lägg nu tillbaka kycklingbitarna i grytan och bädda ner dem bland löken. På med locket och låt puttra på svag värme i cirka 40 minuter. Rör om då och då.
- När kycklingen är färdiglagad och löken förvandlats till en härligt söt och mjuk sås kan du smaka av med salt och rikligt med nymalen svartpeppar. Kokt potatis och en grön sallad med vinägrett är allt som behövs till, simplicity rules.
Kommentarer
12 svar till ”Kyckling i karamelliserad lök”
Understundom gillar jag alldeles speciellt den här typen av mat, där man inte krystar fram smakbrytningar, kännbar syra och avvikande texturer utan låter allt bara harmoniera. Är det vad som är hemligheten med comfort food, förresten?
Du får mig aklltid så sugen att testa recepten!
Härligt att läsa och se kycklingar som har möjlighet att gå ut om dom vill. Vilken god och snygg ;-)gryta!
Peter: Ja kanske det. Var lite sugen på att skruva upp den med timjan och lagerblad, som jag gör när jag kokar fransk löksoppa. men sedan besinnade jag mig: anledningen till att jag blev så förtjust i det här receptet var att det var no fuzz, så det fick det fortsätta vara.
Tack Pia, det här är ett sådant man gör mer än en gång ;-)
Anna: Ja det märktes verkligen att de hade det bra. Ska komma tillbaka med barnen senare i vår när kycklingarna går ute och spatserar.
Härligt att läsa om hur bra kycklingarna har det. Och grytan låter verkligen som något i min smak!
Annika: En stor barnfavorit är den också…
Härlig story, skönt recept. Det blir inte mycket bättre =D
Emil – nu gjorde du just min dag ännu lite soligare. Tack!
Hurra säger jag! och receptet hamnade genast på nästa veckas matsedel.
Hurra för dig Ylva, du får mala extra mycket svartpeppar över med din nya kvarn ;-)
Mmmm, vad gott det låter! Jag har ju nu faktiskt provat en hel del av dina recept, så den här kommer nog också på middagsbordet så småningom! :-)
Vad kul att höra om hur Bosarpsfåglarna har det! De är verkligen väldigt goda. Tyvärr rätt svåra att få tag på mellan varven.
Hälsar fröken Dill