Igår var jag på ett spännade seminarium anordnat av det tvärvetenskapliga doktorandprogrammet FUNCFOOD vid Lunds Universitet där sju forskare (alla kvinnor) presenterade nya rön om functional food. Idag är jag dunderförkyld och sängliggande. Men jag tänkte ändå försöka sammanfatta något av gårdagen, för även om hälsoeffekterna kring fullkornsprodukter av råg, havre och blåbär är kända sedan tidigare har forskningen påvisat en hel del nyttiga nyheter:
Som att smör kort efter att det intagits faktiskt ger lägre blodfettsstegring än olivolja. Det beror på att smör till 20% består av korta och medellånga fettsyror som används direkt som energi och därför aldrig påverkar blodfetterna i någon högre utsträckning. Skillnaden var extra tydlig hos män. Vad som intresserat forskarna är att olika matfetter kan ha olika fördelar, men det höga energiinnehållet måste givetvis förbrännas oavsett.
Även andra fett- nyheter förevisades: En bioteknik- och nutritionsforskare har med hjälp av ett enzym lyckats flytta fettsyror i lin och rapsolja och på så sätt skräddarsytt en essensiell ALA-olja (Alfa-linolen) som i sin tur kan göras om till nyttiga Omega 3-fetter. Än så länge är det inte aktuellt att använda oljan i livsedelsprodukter, då linfröoljans smak fortfarande slår igenom. De positiva resultaten om smör och rapsolja verkade glädja Skånemejerier som var på plats bland åhörarna och i frågestunden genast kopplade till sitt Bregott.
I många fullkornsprodukter ute i handeln används det fiberrika rågkliet, kornets yttre skal. En studie vid LTH visar att bröd bakat på rågens inre vita kärna ger bättre insulin- och blodsockervärden jämfört med bröd som bakats med vetemjöl och rågkli. Bästa brödet var – surprise – surdegsbakat. Rågen gav en stabil blodsockerkurva, och även om GI-värdet var relativt likt så påverkade mättnadsgraden två efter varandra följande måltider för försöksgruppen.
Tydligast var det då testpersonerna serverats gröt gjord på kokta rågkärnor. Den gruppen åt betydligt mindre, 16 % i energiintag, än referensgruppen som ätit mosvarande mängd vitt vetebröd till frukost. Gröten mättade även mer än motsvarande rågbrödsportion med vatten serverat bredvid. Det minskade energiintaget skulle, lite enkelt omräknat, kunna leda till en viktminskning på 6 kilo per år hos en råggrötätare.
En annan studie visade att möss som åt fullkornsvete gick upp mycket mer i vikt än de möss som åt samma mängd fullkornsråg. Förklaringen var att vete gav ett högre insulinsvar än råg så att cellerna i kroppen lagrade mer fett. Rågens lösliga fibrer verkade också hindra fett och andra näringsämnen från att tas upp i tarmen. Tarmarna ja, kring dem kretsade mycket av forskningen, visade det sig:
Havre som kolesterolsänkare är i och för sig ingen nyhet, men ytterligare en mus-studie gav testresultat som skulle kunna förklara varför människor blir olika hjälpta av havren beroende på vilken bakterieflora de har i tarmen. På sikt skulle det kunna bli möjligt att designa havreprodukter som verkar kolesterolsänkande för alla, oavsett tarmflora.
Förutom sitt rika antioxidant- och vitamininnehåll visade sig blåbärets fibrer ihop med probiotika (laktobaciller och bifidobakterier) minska inflammationsdrivande bakterier i tjocktarmen och samtidigt öka de goda laktobacillerna. Blåbärsfibrerna bäddade in de inflammionsframkallande ämnena så dessa åkte ut med avföringen istället för att komma i kontakt med tarmslemhinnan där de kan ge upphov till Ulcerös kolit och i värsta fall tarmcancer.
Dessutom visade samma forskare på att rågkli, till skillnad från havrekli, bröts ner på samma kritiska ställe i tjocktarmen där Ulcerös kolit uppstår och där avsöndrade smör- och propionsyra, viktiga energikällor för tarmcellerna.
Tycker själva seminariet visade prov på nytänk och ett smart sätt för den ibland så slutna forskarvärlden att nå ut. Inramningen var också bra med den gladlynte Thomas Drejings tolkningar av temat vid lunchen.
Rågkorngryn hade han förvisso inte lagat till, men vem brydde sig om det när det vankades salviabakad morot med matvete och syltad citron, rotselleri med aprikos och mandel, bönsallad med äpple och senap, och till kaffet havrebakade äpplen och blåbärskompott under ett marängtäcke?
Mer ingående än så blir det inte från mig idag, men vill ni veta mer om forskningsresultaten kan ni läsa här.
Kommentarer
6 svar till ”Funktionell frukost: Blåbärsgröt med en klick smör?”
Låter som nåt jag hade velat bevista! :)
Linfröoljan är ju supernyttig, men svår att förklä. Funkar bra med en liten slatt I dressingen om man har I starka grejjer som t ex rã vitlök. Funkar bra I morgonsmoothien också, kanske 2 tsk tillsammans med persilja, mynta eller citronmeliss som också verkar förklä en smula.
Trevlig helg!
Mikaela: Ja verkligen superfood. Ha en trevlig helg du med!
Det är skönt att höra att man börjar bry sig om tarmflorans betydelse, och att det kan förklara varför något fungerar för en och inte för en annan. Jag känner mig ärligt talat väldigt skeptisk till livsstilsrekommendationer som bygger på svepande, enorma undersökningar med ett visst statistiskt utfall.
Vetenskaplig evidens är ett fastställande av statistisk avvikelse, och i frånvaro av rätt frågor blir det inte alltid mer än så.
Representanter från flera stora livsmedelsföretag, bland annat Orkla, var där och lyssnade. Tror absolut att specialpreppad havre är något vi får se framöver.
Vad bra att du skrev, jag hade precis tänkt sätta tänderna i det. Men du har nog misat lite i studien, det där med att smör sänker blodfettet var ju bara kortsiktigt, strax efter måltid. På lång sikt är det ju inte alls samma resultat utan snarare höjer smöret kolesterolet (mer komplext än det låter eftersom det finns olika typer av koletserol och kolesterol bara är en typ av blodfett)? Dessutom var skillnaden bara rejält signifikant hos män.
Point taken, det där går jag in och förtydligar. Det intressanta var att smörfettet, som du så riktigt påpekar, förvisso höjer kolesteolet på lång sikt men kortsiktigt visar sig ha goda egenskaper som kan tas tillvara.