När mamma och jag knatar runt i blåbärsskogen, småpratar vi lite och minns morfar som var en tålmodig bärplockare och alltid hittade ut ur skogen med hinkarna fulla. Eftersom min mor och jag inte är lika uthålliga så räcker våra bärgade bär sällan till mer än en paj. Häromdagen fyllde vi nästan våra hinkar, av modell turkisk yoghurt – halvkilosstorleken. Trivsamt är det att svinga hinken fram och tillbaka, kanske vågar man sig på en våghalsig loop utan lock. De där locken är nog en stor anledning till yoghurtburkarnas popularitet bland bärplockare.
Svällande stora mattblåa bär fann vi helt nära spåret, vilken tur att vi plockade på första stället som faktiskt visade sig vara det bästa. För i säkra blåbärsbacken var bären inte så stora, kanske var där lite för torrt än så längre.
Pappa ställde som alltid upp på att laga smulpaj efter receptet i Hemmets kokbok från 1971. Medan pappa kardemummade blåbären smög jag ner lite rivet citronskal och hackade pistaschnötter i smulet. I trädgården plockade jag några rosenblad, de är inte bara vacker prydnad på pajen utan smakar gott också.
Kardemummadoftande blåbärspaj med citron- och pistaschsmul
Receptmakare: sofia gustafson och Hemmets kokbok
Portioner: 4
Tid: 45 minuter
- 1 liter blåbär
2 msk socker
1 tsk kardemumma, gärna nystött - Smul:
2 dl vetemjöl
1 msk socker
1 msk rivet citronskal
½ dl hackade pistaschnötter
100 g smör - ev rosenblad
- Sätt ugnen på 225 grader.
- Varva blåbär, socker och kardemumma i en smord ugnssäker form.
- Blanda mjöl, socker, citronskal och pistaschnötter. Finfördela smöret i mjölet med fingertopparna till en grynig massa. Fördela den över blåbären.
- Grädda pajen i 225 grader tills den fått färg, ca 30 minuter.
- Dekorera med rosenblad och servera med sval yoghurt, grädde, vaniljsås eller glass.
Kommentarer
10 svar till ”Paj med pappa och mamma: Kardemummadoftande blåbärspaj med citron- och pistaschsmul”
Vad härligt det låter!! Känner igen den våghalsiga loopen, går liksom inte att låta bli.
Kram i blåbärsskogen.
åååh, nu vill jag också göra smulpaj!
Vad gott! Precis de spannarna plockade vi körsbär i, de är perfekta!
Och jättefina bärbilder; jag inser (snyft)att jag är väldigt blåbärslös nuförtiden.
Hög igenkänningsfaktor med youghurtspannen, för övrigt. De senaste dagarna har jag svingat min (försiktigt och vördnadsfullt) med smultron i…
Jag har också tänkt på kardemumma och blåbär. Fast i termer av en mer traditionell paj, med hemlagad kardemummaglass till. Pistagenötterna och citronen skulle kunna få plats de med. Du inspirerar (igen, och igen)!
Frågan är nu var man svingar blåbärsspannen i Skåne?
Pajen var ljuvligt god med de smak-sensationerna!
Det var också underbart att få gå till skogs med dig och plocka blåbär tillsammans. Tiden gick alldeles för fort. De är de här stunderna man får spara och njuta av framöver.
Att ta vara på livet här och nu. Det är alltid en träning att tänka så.
Allt gott önskar jag dig min älskade dotter.
Trevlig helg nu med Möllevångsfestival mm.
Kram Mamma
Ja du, Sofia. Det blir nog uppåt Göinge ngnstans du närmast svingar en full blåbärsspann ;-)
vilken härlig blogg du har, full med en massa gott:)Vilken é din absoluta favoritkaka?
Anna: Jag får be någon släppa av mig i Göinge och hämta mig efter några timmar, annars har jag hört att Ängelholmstrakten varit blåbärsrikt.
Chili: Kul att höra, tack! Lite tråkig kanske jag är som inte skaffar mig absoluta favoriter men om jag ska välja så tar jag cheesecakeaktiga kakor eller pajer med mycket frukt och bär. Eller nu vet jag: Pastéis de Belém.
Ja cherry cupcake a en fin liten skapelse:)