Idag exakt kl. 12.44.30 svensk tid blev det nytt år, vilket år det är nu beror på vilken kalender man går efter. Det persiska nyåret firas på vårdagjämningen medan kurder firar sitt nyår den 21 mars varje år. I Sverige är det många som städar bort vintern och firar Nouroz och vårens ankomst med årets fest. Idag eller imorgon träffas familjen för att ha kul och äta gott, många äter fisk med ris tillagat med färska örter. Alla önskar varandra ett gott nytt år och barnen får presenter. Jag och Patrik räknas fortfarande som barn som tur är och han har önskat sig en Le Creuset-gryta. Jag har faktiskt inget med saken att göra, men jag håller tummarna för att vi får en tung present!
Symbolrik dukning
Nyårsdukningen haft sin består av sju saker som börjar på s och som alla symboliserar något. Jag har inte lärt mig vad alla saker symboliserar, det finnas många saker på s och det verkar som att man kan duka efter egen smak: Sekke (mynt för rikedom), serke (vinäger), sib (äpple), sabze (vetegräs eller linsgroddar för god skörd), senjed (jujubär liknar dadlar, symboliserar kärlek och tålamod, brukar finnas till försäljning innan nyåret), sumak (malda torkade sumakbär som används som syrlig krydda), sib (äpple), samanu (söt pudding av vetegroddar), sir (vitlök för hälsa).
Förutom dessa föremål pryder många duken med ägg, gärna urblåsta och vackert målade, en guldfisk i en skål, pomerans i en skål med vatten, hyacinter, en spegel och dessutom högläsning ur Hafez poesi. Här berättar Laleh Maghonaki i om hur hon omsorgsfullt dukar upp haft sin.
På fönsterbrädet spirar vetegräset i vårsolen men själva nyårsmåltiden kommer jag och Patrik att inta i efterhand och då återkommer jag med recept. Förra året var det praktiskt eftersom det persiska nyåret sammanföll med påsken, annars är det ju ingen helgdag i Sverige. I Malmö firas Nouroz imorgon lördag på Inkonst, för hela familjen, och den 28 mars kommer Riksteaterns Norouz-Newroz-turné till Babel.
Kommentarer
9 svar till ”Sale no mobarak! Gott nytt år!”
Gott nytt år själv!
Vad trevlig det låter i vårens första stapplande steg.
Vad roligt att lära sig nåt nytt!
Sonen går i 6:an. Han läser precis om “Stormakterna förr”. Det handlar om Indusdalen i nuvarande Indien, området nära Gula floden i Kina, Mongoler, Alexander den stores områden (om än inte helt hans tid), Egypten samt araberna och Persiska riket. (Faktafel här beror på att sonen vill ha sin läxbok i fred, han tycker jag stör när jag läser över axeln.)
Under den tid de här områdena utvecklade jordbruk och handel var “vi” i Skandinavien någonstans i yngre stenåldern.
Jag äter hellre mat från den tiden med geografiskt ursprung Orienten än det som en del hälsofolk kallar stenåldersmat (apropå LFWs inlägg på sin sida idag.)
Lyckades jag knyta ihop alla accossiationer?
fint inlägg!
du sofia, om du är på torget idag så kom till kaffebaren mellan typ 11 och halv ett. du ska få smaka en väldigt god sak som jag har medfört ända från Japan, och så kan vi ju säga hej.
Vi firade faktiskt persiskt nyår på jobbet (= på min avdelning på KTH) i år, första gången någonsin; och allt utom pomeransen fanns med! Vi har några mastersstudenter och doktorander i huset som ordnade det hela, och bjöd på diverse söta tilltugg. Bäst var sumakdragerade mandlar.
Dessutom serverades något vitt, segt och lite fransknougatliknande i kakform (stärkelsetäckt), med pistagenötter i och troligtvis smaksatt med rosenvatten. Det skulle vara gjort på sav från något träd, om jag förstod rätt – vet du vad det är, och kanske vilket träd det handlar om?
Ingen av mina persiska kollegor visste vad trädet hette på engelska, kanske jag ska tillägga; “a tree” var den närmaste beskrivningen jag fick. Och jag tänkte inte på att be dem skriva ner det persiska namnet förrän senare. Typiskt.
Eid-e shoma mobarak!
Tack för nyårshälsningarna!
pipopp: Vad mysigt det låter med sonens läxläsning och vilka roliga associationer du fick! Evolutionen pågår ständigt och jag tycker det tål att tänkas på. När det gäller olika dieter så är jag rädd för att man kan låsa sig för mycket vid ett facit.
Malin: Så bra att du puffar för dessa guldklimpar och lyllos dig som fick möjlighet till att fira persiskt nyår! Mandlarna låter spännande, tror inte jag smakat sådana, recept? Gaz är ju jättegott särskilt nu när den finns färsk och nyimporterad. Om jag förstått saken rätt så är den särskilda ingrediensen en manna, sött sekret från angebinträd. Hur mycket av den som ingår är lite olika beroende på fabrikat. Gaz är också himla gott tack vare pistaschnötter (av god kvalitet) och rosenvatten. Gaz säljs i kartonger med bitarna inplastade en och en eller i mjöl. Jag har också undrat om gaz tidigare och då hittade jag en njutningsfull film om tillverkningen, här den:
http://www.ashrafi.net/quicktime/nougat.mov
Mer om gaz: http://www.ashrafi.net/ashrafi/gaz.htm
Sofia: aha! Precis den typ av info jag ville ha :)
Vad gäller sumakmandlarna ingick de i en köpt nötblandning, så jag har ingen aning om tillverkningen (men de var säkert fabriksgjorda i en roterande trumma eller så, täcket var väldigt jämnt). Kanske att man helt enkelt kan testa att doppa mandlar i sockerlösning mättad med sumak och torka mandlarna i ugn, stekpanna eller nåt sånt?
Fick faktiskt chansen att smaka den där sumak-kryddan. Riktigt härlig smak, det skall jag definitivt testa. Min persiske vämn säger att det är gott till grillat kött. Av den råa smaken kan jag tänka mig att det är en höjdare till matig grillad fisk också.
Senjed däremot var ingen höjdare. Inte rakt upp och ner över skålen i alla fall. :)
Arvid, vad trevligt ni verkar haft. Jag tycker du ska testa sumak till dina förslag och till kebab, dem persiska är grillad. Strö sumak över sallad eller hummus, där du vill har syrligt.
Senjed har större värde som symbol än godsak som du märkte :)