Sedan ett halvår tillbaka är jag lycklig medlem i en bokcirkel. Vi är sju stycken som träffades på den utmärkta sajten Bokhora, där flera hade lagt ut efterlysningar om en cirkel i sydvästra Skåne.
Det var lite pirrigt första gången vi skulle ses, men det gick snabbt över och nu ser jag ser verkligen fram emot de här kvällarna! Vi turas om att vara värdar för diskussionerna och sköter sedan alla löpande kontakter som beställningar och samåkningar via en facebookgrupp.
Sist vi träffades hemma hos mig pratade vi nästan lika mycket om mat som om böckerna vi läst. Bland annat halkade vi in på varför så många män är fascinerade av att baka surdegsbröd – men inte småkakor – och på hur en bortskänkt klick “mamma” från en annan mans surdeg nästan kan leda till äktenskapligt gnissel…
Oftast äter vi soppa för att det ska vara enkelt att laga. Sist gjorde jag den här på squash och blommor som jag fått av min snälla granne. Jag huttade in allt (nej inte blommorna) huller om buller i ugnen för att squashen och löken skulle få ligga och gona och bli söt och mjuk medan jag förvisade resten av familjen till en annan del av huset. Med parmesan i behövs ingen annan redning för att soppan ska bli krämig och sältan passar fint i hop med squashens söta kött. Surdegsbrödet till? Ja, det var inte hembakat utan ett calvadosbröd, inköpt på Garagebageriet.
Krämig squashsoppa med parmesan 
Receptmakare: Anna billing
Portioner: 4-5
Tid: 40 minuter
- 1 kg squash
- 8-10 squashblommor (extra piff, bara)
- 2 schalottenlökar
- 3 vitlöksklyftor
- 100 g parmigiano-reggiano, grana padano eller liknande
- 6 dl grönsaks- eller kycklingbuljong
- olivolja
- nymalen svartpeppar
- ev. lite salt
- Ställ in ugnen på 200 grader.
- Skölj squashen, ansa och dela den i skivor. Skala även löken och dela grovt. Vitlöken kan skalas men behöver inte delas. Lägg allt i en braspanna, ringla över olivolja och strö över lite salt. Baka i mitten av ugnen i 30 minuter.
- Koka upp 6 dl grönsaks- eller kycklingbuljong i en kastrull. Jag använde Renée Voltaires ekologiska lantbuljong.
- När grönsakerna blivit mjuka mixar du dem släta i en kannmixer. Tillsätt 2/3 av osten och späd till önskad konsistens med buljongen. Smaka av med salt (ta det försiktigt eftersom osten redan är salt).
- Skölj squashblommorna och låt dem torka på lite hushållspapper. Fräs dem kvickt i en stekpanna med lite olivolja, salt och peppar. Fördela soppan i små skålar och toppa med blommorna och fnula över resten av osten och lite nymalen svartpeppar.
Kommentarer
24 svar till ”Bokcirkelsoppa och surdegsförvecklingar”
Soppan låter lika god som bikcirkeln låtere trevlig! jag när en hemlig dröm om att få till en bokcirkel, men har hittills kammat noll :(.
Synd att man inte bor i den del av landet.
Ja, vad är det med män och surdeg? Är det nörd-genen som så ofta får män att snöa in på en sak? Inte vet jag. Intressant är det, i varje fall. Föräldralediga innerstadsmän som bakar surdegsbröd.
Tack Annika! Ska göra om den med pumpa (och den eviga salvian)senare, tror jag.
Hoppas du hittar en cirkel, Bokhororna är lysande kopplerskor! Du kanske få till en cirkel i Stureby?
Jag vet inte, men det är förvånansvärt många män som deltar i diskussioner om den perfekta surdegstekniken. Det triggar väl ngt: “Glad, ömsint surdegsbakande man söker…” torde vara en framgångsrik annons :-)
Svaret på din första fråga är att det är mer maskulint (eller mindre feminint) att baka matbröd än att baka kakor och vetebullar.
Tillåt mig att citera Jamie Oliver i boken Den nakna kocken (sid 183 n):
“Jag tycker brödbakning är en konstform och det krävs lite handlag för att lära sig att hantera och knåda degen. Det låter som en kliché men det är sant. När jag började hos Gennaro fastnade degen precis överallt på mig. Gennaro skrattade och föreslog att jag skulle hantera dgen som en kvinna, med finess och ömsinthet men med en viss styrka och spänst. Mina bakningstalanger förbättrades och det gjorde mitt sexliv också! Härligt!”
Det finns dubbeltydigheter i det där uttalandet så jag skulle gärna se vad det står på originalspråket istället för min svenska översättning.
JAg liksom Annika drömmer om en bokcirkel. Kanske blir det verklighet en dag.
Både soppan (och speciellt squashbommorna som jag bara drömmer om att få tag på) och bokcirkeln låter superlyxigt!
Några svar på surdegsmysteriet har jag dock inte..
Lsutigt, tittade precis i Saltå Kvarns kokbok på småkakorna och tänkte att det hade varit kul att baka sådana som omväxling till surdegsbrödet (eller snarare kanske både och), men nu när man får höra att det inte är så trendigt vet jag inte…
Stefan: Hehe, tycker att den där kvinnoliknelsen går igen lite här och där så fort det handlar om finess. Musiker, tex, ska ju behandla sitt instrument som en kvinna.
Kanske är det dags för oss kvinnor att hävda vår rätt att få bli behandlade lika kärleksfullt som en surdeg?
Sofia: Ja de där blommorna blev jag jätteglad över, stapelvara söderöver men säljs inte så ofta i handeln härhemma. Hoppas du också hittar dig en cirkel. Har tänkt på det så länge och så blev det så kul!
Ola: Tycker du ska föregå med gott exempel vad gäller småkakor. Inget är rättare än den egna vägen. Hade jag inte redan varit gift hade jag definitivt satsat på en småbrödskung – snacka om finess ;-)
Jag har ganska precis bakat mitt första surdegsbröd faktiskt. I mitt fall tror jag att jag helt enkelt är mer intresserad i matbröd än i kakor, men nog borde jag kunna knacka ihop lite småkakor någon gång också.
Kanske testa att göra en version av dom där anis och valnötskakorna (om jag inte missminner mig) som studsade runt som en pingisboll på burkbytemötet hos Sheymus, han faktiskt nalla en innan den blev stulen för sjuttielfte gången och goda var dom.
Mums! Överväger att prova med Västerbotten, så jag kan göra den utan att gå och handla…
Vackert!
Jag är också lycklig medlem i en bokcirkel. Det är alltid roligt att träffas.
Emil: Valnötskakor med anis låter fantastiskt! En snabb koll ledde mig till: Annika! http://www.smaskens.nu/2009/01/min-burk-valntskakor-med-anis-och.html
Kanske ett sätt att trots allt få vara med på sthlmsburkbytena?
Emma: Västerbotten gör säkert susen. Min ostbit hade blivit över efter en tapaskväll ;-)
Viktoria: Äter ni också soppa på era träffar?
Ja, bokcirkeln blev verkligen en lyckoträff. En höjdpunkt varje gång vi ses!
En bokcirkel med okända. KUUUL! Jag är ju lycklig medlem i en bokcirkel och det är fantastiskt. Ett litet, litet problem bara (hoppas att ingen tar illa upp nu…). Av olika skäl är jag den enda som har NORMAL inkomst i bokklubbsgänget (också den enda som är skild och inte har barn…). Alla andra har enorma 300 kvadratmetersvillor i fantastiska förorter och allt som kommer med det. Det är jättetrevliga tjejer, men ibland har vi lite olika syn på livet, liksom. (Kan i och för sig vara väldigt intressant också, men jag måste erkänna att långdragna diskussioner om anställda barnflickor och städerskor inte riktigt är min grej…)
Hälsar fröken Dill som egntligen tycker att det är förmätet att klaga…
Hmm, nej det är kanske inte så lyckat när annat kommer emellan… Jag känner många som har bokcirklar med sina barndomsvänner för att ha en anledning att träffas. Hos dem spelar böckerna inte så stor roll. Det som gör vår cirkel så kul (eller hur Sara?) är att vi har litteraturintresset som gemensam nämnare. Vi är av lite olika åldrar, bor i olika samhällen/städer, har skiftande yrken och civilstånd. Det inbjuder inte till kotterier och man vet heller inte på förhand vad de andra ska tycka om en bok, det är ju så det blir spännande diskussioner! Jag läser böcker jag annars inte skulle hittat och får oväntade perspektiv på dem genom de andras ögon.
Vi dricker bara vin.
Alltså: innan jag gick med för några år sedan turades man om att laga mat hemma hos varandra, men sen blev det för jobbigt. Det bestämdes att man skulle träffas på nåt uteställe i stället och så sitter där och hänger och sippar lite vin medan man pratar. Jag tycker om vin, men mat hade ju inte heller varit dumt.
Ugh, jag skriver ju som en kratta. (Nu ska jag inte kommentera mer idag!)
Ingen fara, Viktoria ;-) Vin låter bra det med! Lite svårt att köra hem sedan, bara, om man bor på vischan som jag…
…soppan är helt ljuvlig för den som inte provat ännu.
…och även om vin inte brukar ingå i bokcirkelträffarna så tänkte jag nog unna mig ett glas på Nobeldagen i Lund. Känns som att det hör till :-)
Bea: Tacktack. Jag tycker absolut vi ska dricka vin då!
…man kanske till och med skulle rota fram sin gamla balklänning…
Åh , nu blev jag nästan rörd över att Emil minns mina valnötsjajor med anis…
De var goda.
Och de fantastiska squash blommorna glömde jag att berömma! Avundsjuk.
Känner än en gång att jag verkligen få till en bokcirkel!
Åh jag sitter alltid med ett leende på läpparna och ibland kluckar jag lite av skratt när jag läser sin blogg. det är något med ditt prat-skriv som jag verkligen gillar Anna, något varmt och meningsfullt. Soppan var härlig, jag ska laga den själv nu när matlusten kommit åter, gillas nog av små bebisar på tillväxt också. Det finaste av allt var de friterade blommorna- höjden av lyx och franskhet för mig !