Genom förträffliga Lotta Brinck (missa inte heller hennes braiga blomkålsidé) hittar jag Naturskyddsföreningens rapport om hur ekologisk odling kan ge ökade skördar.
Det där argumentet om att “vi inte har råd” med ekologisk odling eftersom det ger mindre avkastning har jag aldrig köpt. Det handlar ofta om kortsiktiga beräkningar och bortser från att ett beroende av handelsgödsel och bekämpningsmedel kan vara fatalt för U-länder. Visserligen finns det många tillfällen när små mängder konstgödsel och bekämpningsmedel kan ge stora resultat; men då förlorar producenterna en lönsam nisch också. Dessutom sker mycket av den ekologiska odlingen i kooperativ och under mer humana omständigheter.
Trist bara att just risodlingar är en stor miljöbov i andra perspektiv på grund av sina stora metanutsläpp. Beroende på hur man räknar står risodlingar för någonstans runt en femtedel av alla metanutsläpp som orsakas av människan.I ett lokalt perspektiv måste dock risproduktionen ses ur ett annat perspektiv eftersom den ofta kombineras med fiskodlig och då bidrar med viktigt protein
Vitt ris, i synnerhet basmati- och jasminris kokt på traditionellt vis, tillhör bland det onyttigaste du kan äta. Pilsnabba kolhydrater och nästan kliniskt fritt från övrig näring. Ät råris av grövsta sorten och skippa kritvitt ris utom till fest. Hela grova gryn, potatis och andra rotfrukter är bättre alternativ. (Tyvärr älskar ungarna vitt ris, men jag har förklarat att ris är onyttigare än glass så de får välja. Och då väljer de glass till efterrätt.)
Jösses, nu börjar det här låta som en lärobok så jag rockar loss med lite rårisgröt innan ni somnar! Lova att ni testar det här, för det är sjutusen gånger godare än det låter.
Rårisgröt med vanilj och kanel
Receptmakare: Lisa Förare Winbladh
Portioner: 4
Tid: Bortåt 2 timmar
Låt dig inte förledas av rårisets nyttighet. Den här gröten är galet, galet god och brukar omvända alla fullkornsfobiker. Perfekt att frysa in i portioner och ta med till jobbet. Receptet är ganska ungefärligt för olika rårissorter beter sig rysligt olika. En del vill ha varm eller kall mjölk till sin gröt men jag tycker att just den här gröten är godast när den kokas ganska lös och äts som den är.
- 2 dl rundkorningt råris
- ca 12 dl vatten+mer allt eftersom
2 krm salt
1 kanelstång
1/2 vaniljstång
1 msk farin eller ljust muscovadosocker
50-100 g smör, rumsvarmt - Till servering:
- Kanel, gärna vietnamesisk
Ljust muscovadosocker
- Koka upp ris, vatten och salt i en stor tjockbottnad kastrull. Låt sjuda under lock drygt 1 timme, tills det börjar bli mosigt. Ha tålamod! Vissa sorter kräver längre tid. Tillsätt mer vatten allt eftersom, olika rissorter kräver olika mycket. du kan också ställa in hela grytan i ugn, ca 125°C och bara röra om då och då.
- När det börjar se trevligt grötigt ut slänger du ner en kanelstång och snittad vaniljstång. Mojsa ut vaniljfröna i gröten och låt skidan sjuda med.
- Låt puttra till en härlig gröt, ytterligare ca 30 minuter. Rör om ofta så att det inte bränner vid. Späd till lagom konsistens. Jag gillar när min gröt är tunn och tänk på att den stelnar när den svalnar bara några grader. Smaka av med socker, smör och till sist kanske mer salt.
Kommentarer
15 svar till ”Ris, ros och recept på risgrynsgröt”
Skall det verkligen vara 12 dl vatten till 2 dl ris? Det låter mycket; bygger det på att en stor mängd skall koka bort?
Det skulle vara intressant ifall du kunde väga grytan före och efter, så att vi kan få ett hum om hur mycket vatten man skall ha om man använder ugnsmetoden (då man ju får minimala vätskeförluster).
Annars håller jag med dig om att råris är betydligt godare än vitt ris, synd bara att det är så svårt att hitta i de större matbutikerna.
Björn: Vanliga recept har man 1 l vätska till 1 1/2 dl ris. Man kan ju börja med lite mindre vatten om man gör det i ugn. Lite skillnad blir det men inte så mycket eftersom gröten får puttra på spisen med locket på.
Det beror mycket på riset som sagt. Så det är ingen större poäng med exakta måttangivelser. Jag brukar faktiskt inte mäta alls utan pytsa på vatten allt eftersom.
Angående metanutsläppen: vet någon om det är någon skillnad rent miljömässigt att äta höglandsris, som då inte växer i vatten? Och går det överhuvudtaget att köpa i Sverige?
Enligt Annika Carlsson-Kanyama, min guru när det gäller klimatfrågor, är det stor skillnad mellan ris odlat traditionellet i vatten och “bergsris”. Hur stor skillnad det är vet jag inte och inte heller om det går att få tag på i Sverige.
När gäller metangasen som risodlingen orsakar är det en växthusgas som är minst 24 gånger starkare än koldioxid. Nya beräkningar menar att den kan vara än starkare…
Jag har växt upp på basmatiris. Och jag sätter det högt över alla andra gryn och frön. Och så är det både onyttigt och miljöfarligt. Bläh!
Hej!
Jag inser att inlägget handlar om ris. Men kryddfantast som jag är fastnade jag för de små orden “gärna vietnamesisk kanel”…
Var hittar man vietnamesisk kanel i Malmö? Jag är en kryddnörd som när jag reser alltid letar kryddor. Min bästa kanel hittills är från Grenada. Nå, Tobago hade också bra kanel, men Grenada har hittills visat sig ha bäst kanel (för att inte tala om deras råkakao – mums). Men…kanelen tar slut och där står man med Kockens kanel. Inte riktigt samma grej. Och så läser jag inlägget om vietnamesisk kanel. Var? Var? Var?
Hej Nina: Tyvärr har jag ingen aning om var man köper vietnamesisk kanel i Malmö eller i Sverige. Jag får min från Vietnam eller USA. Inspirerad av din passion ska jag tjata på Risberg att de tar in vietnameisk kanel, men de är ju bara återförsäljare. :-)
Jag inser också att inlägget handlar om ris, och nu även kanel. Men jag har länge funderat på en annan sak, och när jag funderar på något är det dig jag vill fråga Lisa, oavsett var inlägget handlar om. Jag har helt enkelt inte tid att vänta. Att fräsa vitlök innan man tillsätter resten av ingredienserna, t ex fräsa vitlöken med den gula löken, vad gör det för skillnad för maträtten jämfört med om vitlök tillsätts i rättens slutskede?
Lina: Det finns en sökfunktion på Taffel (den kommer att förbättras de närmaste månaderna när Taffel 3.0 kommer). Om du använder den hittar du faktiskt svar på de flesta av dina frågor. Jag fattar att det är enklare att fråga mig direkt men jag hinner helt enkelt inte tid att svara. Här finns lite mer om vitlök, det finns säkert mer om vitlök på fler ställen också.
http://taffel.se/artiklar/vitlokspressen-alskad-och-hanad
@Lina:
Enligt min egen (30-åriga) erfarenhet, så skall man aldrig fräsa vitlöken ihop med den gula. De skall alltid fräsas separat, och blandas när de är färdigfrästa. Detta då förutsatt att du verkligen vill ha de två olika smakerna — fräser man dem tillsammans så blir det en tredje smak, fullständigt olik de tvås respektive smaker.
Hårfin distinktion förvisso, och kanske inget de flesta bryr sig om, men smakskillnaden är enorm.
jag hoppas verkligen att det är så att vitt ris är onyttigare än glass och kanelbullar och allt annat du jämför det med, eftersom jag glatt citerar dig inför kollegor och vänner, innan jag hugger in på kakorna och glassen.
Sjutton också! Menar du att just dessa rissorter är så illa? Jag var så himla nöjd med att ha hittat dem ekologiska, så jag köpte 2kg av varje för säkerhets skull. Och här är det inget snack, glass går före ALLT. Får dina barn välja ett annat ris då, eller är det glass i stället för ris ;-)? Jag ser redan nu hur det blir hurrarop, indiantjut och vilda hjulningar i köket. Och äter de råris? Ja, ja och djup suck. Vi börjar en ny invänjning…
Tack (trots 4 kilo ris som det väl får bli party på dårå) för mycket och bra info. Jag vill ju gärna att det ska vara lite näring i den mat barnen trots allt äter.
Varken vitt ris eller glass är omedelbart dödande. Men inte heller att räkna som nyttig mat. Ärligt talat får Johans barn glass i alla fall rätt ofta men aldrig direkt efter maten, för då äter de mindre. Utan som kvällsmysgott lite senare.
Vi kör oftare rotsaker och potatis/fullkornspasta/fullkornsgryn. Vi vuxna äter ganska lite kolhydrater i koncentrerad form. Fullkornsris gör vi nästan bara vintergröt på någon gång i bland för barnen är bara måttligt förtjusta i det och det är ju inget vidare miljöval. Vitt ris någon gång ibland. Jag gillar inte att de äter sig mätta på näringsfattigt vitt ris. Men vi har lite påsar kvar att göra av med.
Vi har liksom inga direkta förbud, livet är fullt av kompromisser. Uncle Ben’s och andra parboiled-ris är bättre än det kritvita.
“Ris är onyttigare än glass” men hur kommer det sig att japaner lever så länge då? Äter de mycket glass i Japan?
LP: Epidemiologi är väldigt vanskligt att använda sammanhanget. Det går inte att plocka ut en enda enskild komponent i maten och förklara ett folks hälsotillstånd eller medellivslängd med den.
Livslängden beror ju på en lång rad olika faktorer, inte minst tillgång till sjukvård. Den traditionella japanska dieten innebar inte bara ris utan även mycket stora mängder bladgrönsaker, grönt te, sojaprodukter och en hel del fisk. Dessutom var kaloriintaget ganska lågt. Det är ju den delen av befolkningen som är gammal nu.
Svenskar är bland de största glasskonsumenterna i världen och har också bland de längsta medellivslängderna. Det innebär inte att glass är nyttigt eller ofarligt.
Den långa livslängden i Japan är dessutom en smula ifrågasatt på grund av bristande folkbokföring, åldersstatus och omfattande fusk. Detta senare förklarar definitivt inte allt och kan mest ses som kuriosa men är en intressant aspekt vad gäller den lilla gruppen extremt gamla japaner.